Wang Ao (storsekreterare)

I detta kinesiska namn är efternamnet Wang .

Wang Ao
Wang Ao bär Mang Pao, (蟒袍, lit. "The Python Robe"), som endast kunde bäras av de högsta tjänstemännen. Rätten att bära sådan klänning sågs som en speciell ära som kejsare tilldelade tjänstemän som hade gjort stordåd för imperiet. Mingdynastins era.
Senior storsekreterare
I tjänst 1506–1509
Monark	Zhengde kejsare
Personliga detaljer
Född	( 1450-08-17 ) 17 augusti 1450 Suzhou , Ming Empire
dog	11 mars 1524 (1524-03-11) (73 år)
Föräldrar	Wang Wan (far) Lady Ye (mamma)

Wang Ao
kinesiska	王鏊
Transkriptioner Standard Mandarin Hanyu Pinyin Wáng Ào

Wang Ao (1450 – 1524) var en politiker, essäist och poet från Ming-dynastin . Som politiker under Zhengde-kejsarens regeringstid innehade han positionen som storsekreterare . Wang Ao var också en essäist som ansågs vara en mästare på åttabenta essäer .

Liv

Wang Ao föddes 1450 och kom från Suzhou , född i en prästerlig familj. Han studerade konfucianism och klarade den kejserliga examen . Efter att han klarat de kejserliga proven tjänstgjorde han vid Hanlin Academy .

År 1506, under Zhengde-kejsaren , befordrades Wang till storsekreterare . 1509 återkallades Wang och pensionerades i sitt hemland Suzhou. Här skrev han poesi och åtnjöt stor respekt.

Han dog den 11 mars 1524 vid 73 års ålder.

Namn

Wang Ao hade artighetsnamnet Jizhou traditionell kinesiska : 濟之 ; förenklad kinesiska : 济之 ; pinyin : Jizhou och pseudonymnamnet Shouxi ( förenklad kinesiska : 守溪 ; pinyin : Shǒuxī ). Efter Wang Aos död Jiajing-kejsaren honom det pusthomosiska namnet Wenke ( förenklad kinesiska : 文恪 ; pinyin : Wénkè ), vilket bokstavligen betydde "odlad och ärlig".

Dikter

• 

  Ode till Granatäpple och Melon Vine, poen av Wang Ao, målning av Shen Zhou

• 

  Poesi som sörjer en tall, 1520

Åttabenta uppsatser

Följande är en översättning av en original uppsats med åtta ben, skriven av Wang Ao.

---

Uppsatsämne:

"Om folket njuter av tillräcklighet, hur skulle härskaren kunna lida av otillräcklighet?"

1. Pòtí:

När personerna nedanför är rika, kommer härskaren i toppen naturligtvis att vara rik.

2. Chéngtí:

Detta beror på att härskarens rikedom är något som bevaras av folket. Om folket redan är rikt, hur kan det stå för att härskaren ensam är fattig?

3. Qǐjiǎng:

Du Ruo talade från djupet tanken om härskarens och folkets enhet i sitt råd till hertig Ai. Innebörden var att hertigens förslag att höja beskattningen berodde på att hans inkomster var otillräckliga för statens utgifter; för att säkerställa tillräckliga statliga utgifter, vad skulle då ha företräde framför åtgärder för att säkerställa tillräcklighet för hans folk?

4. Qǐgǔ:

Om, verkligen,

jordbruksmarkerna tiondes med en uppriktig önskan att vara sparsam med utgifter och att vara hänsynsfull när det gäller att visa kärlek till folket,

tiondelsskatten på jordbruksprodukterna togs ut utan något plan för att exploatera folket och att söka extravagans för personen av härskaren själv;

Sedan,

folkets ansträngningar skulle inte belastas med alltför höga skatter, ackumulationen av folkets egendom skulle inte uttömmas av otillbörliga krav;

inom gemensamma hushåll skulle det finnas tillräckligt med besparingar och ackumulering, vilket lämnade lite oro över att ta hand om föräldrarna och uppfostra de unga,

på de vanliga gårdarna skulle det finnas rikligt med spannmål och hirs, vilket skulle avvärja oron för att vårda de levande och att hedra de döda.

5. Xùgû:

Om folket njuter av tillräcklighet, av vilken tänkbar anledning ska härskaren lämnas ensam i fattigdom?

6. Zhōnggǔ:

jag vet det

det som förvarades i de gemensamma hushållen skulle allt vara tillgängligt för härskaren, utan att det hamstrades i statskassan för att göra det möjligt för härskaren att hävda, "Detta är min rikedom";

allt som förvaras på gården och på åkrarna skulle vara tillgängligt för härskaren, utan att det samlas i valven för att göra det möjligt för härskaren att hävda, "Detta är mina ägodelar."

Med outtömlig tillgänglighet, vilken oro finns det för att inte svara på efterfrågan?

Med outtömliga förnödenheter, vilken ångest finns det för bristande beredskap i nödsituationer?

7. Hòugǔ:

Offerdjuren och rituella spannmål är rikliga för att användas i religiösa offer; och jades och siden är rikligt att använda som hyllningar och diplomatiska gåvor . Även om dessa var otillräckliga, kommer folket naturligtvis att förse dem i sin helhet. Var blir det brist?

Mat och delikatesser, nötkött och drycker finns i överflöd för underhållning av statliga gäster; vagnar och hästar, vapen och utrustning räcker till förberedelser av krig och försvar. Även om dessa skulle vara otillräckliga kommer folket att ta hand om behoven. Var igen kommer det att finnas otillräcklighet?

8. Dàjié:

åh! Inrättandet av tiondet var ursprungligen för folkets bästa, men i just denna användning ligger de nationella utgifternas tillräcklighet. Var finns det då något behov av att höja beskattningen för att uppnå nationalförmögenhet?