Vox Populi, Vox Dei

Vox Populi, Vox Dei är ett Whig- traktat från 1709, betitlat efter en latinsk fras som betyder "folkets röst är Guds röst". Den utökades 1710 och senare omtryckningar som Hela kungadömena och nationernas dom: angående kungars rättigheter, makt och prerogativ samt folkets rättigheter, privilegier och egenskaper . Författaren är okänd men var troligen antingen Robert Ferguson eller Thomas Harrison. Det finns inga bevis för ihållande tillskrivning till Daniel Defoe eller John Somers som författare.

Det mest citerade avsnittet av den reviderade (1710) versionen av broschyren löd:

Det finns ingen naturlig eller gudomlig lag för någon form av regering, eller att en person snarare än en annan bör ha den suveräna administrationen av angelägenheter, eller ha makt över många tusen olika familjer, som av naturen är alla lika, som är av samma rang, promiskuöst född till samma Naturens fördelar och till användningen av samma gemensamma förmågor; Därför är mänskligheten fri att välja vilken regeringsform de gillar bäst.

1709 års användning av den latinska frasen överensstämde med tidigare användning av vox populi, vox Dei i engelsk politisk historia sedan åtminstone så tidigt som 1327 när ärkebiskopen av Canterbury Walter Reynolds väckte anklagelser mot kung Edward II i en predikan "Vox populi, vox Dei" . Från Reynolds och framåt var engelsk politisk användning av frasen gynnsam, utan hänvisade till ett alternativt sammanhang för användningen av Alcuin (ca 735 – 804) som i ett brev rådde kejsaren Karl den Store att motstå en sådan farlig demokratisk idé med motiveringen att "den folkmassans upplopp är alltid mycket nära galenskap”.

Vox Populi, Vox Dei: att vara sanna regeringsmaximer publicerades nästa år, 1710, under titeln The Judgment of whole Kingdoms and Nations, med avsevärda förändringar. Den tionde tryckningen av det reviderade traktatet var 1771.

Andra verk

Titeln Vox Populi, Vox Dei lånades också i en jakobitisk broschyr för att argumentera mot Whigs 1719, vilket resulterade i att den unge boktryckaren John Matthews hängdes.