Victoria Island

Den här artikeln handlar om ön i kanadensiska Arktis. För andra öar, se Victoria Island . För staden på Vancouver Island, se Victoria, British Columbia .

Victoria Island

Inhemskt namn : Kitlineq
Geografi
Plats	Norra Kanada
Koordinater
Skärgård	Arktiska skärgården
Område	217 291 km 2 (83 897 sq mi)
Områdesrang	8:a
Längd	700 km (430 mi)
Bredd	564–623 km (350–387 mi)
Högsta höjd	655 m (2149 fot)
Högsta punkt	Namnlös
Administration
Kanada
Områden	Northwest Territories Nunavut
Största bosättningen	Cambridge Bay , Nunavut (invånare 1 760)
Demografi
Befolkning	2 168 (2021)
Etniska grupper	Inuit

Victoria Island ( Inuinnaqtun : Kitlineq ) är en stor ö i den arktiska skärgården som går över gränsen mellan Nunavut och Kanadas nordvästra territorier . Det är den åttonde största ön i världen , och på 217 291 km ² (83 897 sq mi) i område är det Kanadas näst största ö . Den är nästan dubbelt så stor som Newfoundland (111 390 km ² [43 010 sq mi]), och är något större än ön Storbritannien (209 331 km ² [80 823 sq mi]) men mindre än Honshu (225 800 km ² [87 200 km 2) mi]). Den västra tredjedelen av ön ligger i Inuvik-regionen i de nordvästra territorierna; resten är en del av Nunavuts Kitikmeot-region . Befolkningen på 2 168 är uppdelad på 2 bosättningar, varav den största ligger i Nunavut och den andra i nordvästra territorierna.

Ön är uppkallad efter drottning Victoria , den kanadensiska suveränen från 1867 till 1901 (även om hon först blev drottning 1837). Funktionerna som bär namnet "Prins Albert" är uppkallade efter hennes gemål, Albert .

Historia

Närbildskarta över Victoria Island

Victoria Island beboddes av Thule-kulturen , med fem förhistoriska qamutiik (slädar) som tillhörde Neoskimo-kulturen som hittades på Wollaston-halvön , som dateras till 1250–1573 CE. Inuinnaqtun - namnet för ön är Kitlineq , med det lokala inuitfolket som kallas Kitlinermiut ( kopparinuiter) .

År 1826 var John Richardson den förste européen att se sydvästra kusten och kallade den "Wolaston Land". 1839 Peter Warren Dease och Thomas Simpson dess sydöstra kust och kallade det "Victoria Land". En karta publicerad av John Barrow 1846 visar en fullständig blankett från dessa två länder norrut till "Banks Land" som är den norra kusten av Banks Island . År 1851 John Rae hela dess sydkust och förband de två "länderna". 1850 och 1851 Robert McClure större delen av Banks Island och skilde den från resten av Victoria Land. Hans män kartlade också Victoria Islands nordvästra och västra kuster. En av Roald Amundsens män, Godfred Hansen, kartlade dess östkust ända till Kap Nansen 1905, och 1916 och 1917 kartlade Storker T. Storkerson, från Vilhjalmur Stefanssons kanadensiska arktiska expedition , dess nordöstra kust och såg Storkerson. Halvö.

2008 blev Clark Carter och Chris Bray de första inspelade personerna som gick över Victoria Island. Deras första försök på 1 000 km (620 mi) vandringen 2005 misslyckades, så de återvände och avslutade de återstående 660 km (410 mi) 2008.

Geografi

Topografi av Victoria Island

Stort inhemskt kopparexemplar från Saneraum Hills, Victoria Island

Viscount Melville Sound ligger i norr, och M'Clintock Channel och Victoria Strait ligger österut. I väster ligger Amundsen Gulf och Banks Island , som skiljs från Victoria av ett långt sund som kallas Prince of Wales Strait . I söder (från väster till öster) ligger Dolphin and Union Strait , Austin Bay , Coronation Gulf och Dease Strait .

De södra vattenvägarna, och ibland Prince of Wales Strait, utgör en del av den omtvistade nordvästpassagen som Kanadas regering hävdar är kanadensiska inre vatten , medan andra nationer uppger att de antingen är territorialvatten eller internationellt vatten .

Victoria Island är en ö med halvöar, med en kraftigt indragen kustlinje med många vikar. I öster, som pekar norrut, ligger Storkersonhalvön, som slutar med Goldsmith Channel , den vattenmassa som skiljer Victoria från Stefansson Island . Storkersonhalvön skiljs från öns nord-centrala områden av Hadley Bay , ett stort inlopp. En annan, bred halvö finns i norr, Prince Albert Peninsula . Detta slutar vid Prince of Wales Strait. I söder, och pekar västerut, är Wollaston Peninsula , skild från öns centrala områden av Prince Albert Sound.

Den högsta punkten på Victoria Island är 655 m (2 149 fot) i Shalerbergen i den norra centrala regionen. Beläget i sydost, strax norr om Cambridge Bay, ligger Tahiryuaq (tidigare Ferguson Lake). Med en yta på 562 km ² (217 sq mi) är det den största sjön på ön.

Det sades av Andrew Hund i sin bok, Antarctica and the Arctic Circle: A Geographic Encyclopedia of the Earth's Polar Regions, att ön liknar ett stiliserat lönnlöv, den dominerande symbolen för Kanada .

Klimat

Victoria Island har ett polärt klimat , där ingen månad har en medeltemperatur på 10 °C (50 °F) eller högre, och är listad som ET i Köppen-klimatklassificeringen . Somrarna är vanligtvis svala och regniga, med trevliga dagar och kyliga nätter. Vintrarna är kalla, mörka och långa, med oktober som den snöigaste månaden. Snöfall och frost är möjliga året runt. Nederbörden är vanligtvis begränsad till sommarmånaderna, då temperaturen strax stiger över fryspunkten i några månader innan den sjunker igen för ytterligare 9 månader av vintern. Vårarna är vanligtvis soliga men fortfarande väldigt kyliga. Höstarna är korta och skarpa, med mer frekventa molntäcke som börjar dyka upp under augusti och med nästan konstant molnighet i september.

Vid Cambridge Bay är solen kontinuerligt under horisonten, polarnatten , från cirka 30 november till 11 januari och ovanför horisonten, midnattssol , 19 maj till 22 juli.

Klimatdata för Cambridge Bay ( Cambridge Bay Airport ) WMO ID : 71925; koordinater ; höjd: 31,1 m (102 fot); 1981–2010 normala
Månad	Jan	feb	Mar	apr	Maj	jun	jul	aug	sep	okt	nov	dec	År
Rekordhög humidex	−5,0	−9.7	−4.1	3.9	10.5	25.3	30.8	28.6	16.3	5.8	−1.4	−3.5	30.8
Rekordhöga °C (°F)	−4,9 (23,2)	−9,4 (15,1)	−4,0 (24,8)	6,1 (43,0)	11,5 (52,7)	23,3 (73,9)	28,9 (84,0)	26,1 (79,0)	16,4 (61,5)	6,9 (44,4)	0,0 (32,0)	−3,4 (25,9)	28,9 (84,0)
Genomsnittlig hög °C (°F)	−28,5 (−19,3)	−28,9 (−20,0)	−25,3 (−13,5)	−16,3 (2,7)	−5,6 (21,9)	5,8 (42,4)	12,8 (55,0)	9,8 (49,6)	2,5 (36,5)	−7,3 (18,9)	−18,8 (−1,8)	−24,9 (−12,8)	−10,4 (13,3)
Dagsmedelvärde °C (°F)	−32,0 (−25,6)	−32,5 (−26,5)	−29,3 (−20,7)	−20,8 (−5,4)	−9,3 (15,3)	2,7 (36,9)	8,9 (48,0)	6,8 (44,2)	0,3 (32,5)	−10,4 (13,3)	−22,3 (−8,1)	−28,3 (−18,9)	−13,9 (7,0)
Genomsnittligt låg °C (°F)	−35,4 (−31,7)	−36,1 (−33,0)	−33,2 (−27,8)	−25,3 (−13,5)	−13,0 (8,6)	−0,3 (31,5)	4,9 (40,8)	3,8 (38,8)	−1,9 (28,6)	−13,5 (7,7)	−25,7 (−14,3)	−31,8 (−25,2)	−17,3 (0,9)
Rekordlåg °C (°F)	−52,8 (−63,0)	−50,6 (−59,1)	−48,3 (−54,9)	−42,8 (−45,0)	−35,0 (−31,0)	−17,8 (0,0)	−1,7 (28,9)	−8,9 (16,0)	−17,2 (1,0)	−33,0 (−27,4)	−43,9 (−47,0)	−49,4 (−56,9)	−52,8 (−63,0)
Rekordlåg vindkyla	−73,4	−72,6	−69,8	−60,1	−43,2	−29.2	−7.9	−13.1	−28.6	−49,4	−60,7	−66,3	−73,4
Genomsnittlig nederbörd mm (tum)	5,8 (0,23)	4,9 (0,19)	7,1 (0,28)	5,7 (0,22)	7,0 (0,28)	13,6 (0,54)	24,1 (0,95)	25,7 (1,01)	19,1 (0,75)	14,7 (0,58)	8,0 (0,31)	6,1 (0,24)	141,7 (5,58)
Genomsnittlig nederbörd mm (tum)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	1,0 (0,04)	10,0 (0,39)	23,9 (0,94)	23,9 (0,94)	12,7 (0,50)	0,6 (0,02)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	72,1 (2,84)
Genomsnittligt snöfall cm (tum)	6,7 (2,6)	5,9 (2,3)	8,4 (3,3)	6,9 (2,7)	7,2 (2,8)	3,8 (1,5)	0,1 (0,0)	1,8 (0,7)	6,8 (2,7)	15,9 (6,3)	9,8 (3,9)	6,8 (2,7)	80,2 (31,6)
Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 0,2 mm)	7.3	6.8	9.2	6.8	7.1	8,0	10.7	13.1	11.9	12.1	9,0	7.9	109,8
Genomsnittliga regniga dagar (≥ 0,2 mm)	0,0	0,0	0,0	0,0	0,9	5.9	10.7	12.5	7.1	0,6	0,0	0,0	37,8
Genomsnittliga snödagar (≥ 0,2 cm)	7.4	6.9	9.8	7.1	7.3	3.4	0,1	1.2	6.3	12.5	9.5	8.3	79,8
Genomsnittlig relativ luftfuktighet (%)	65,3	66,4	70,5	76,2	83,8	77,2	68,2	73,6	82,3	86,2	76,5	70,0	74,7
Genomsnittlig månatliga soltimmar	7.3	73,7	169,6	275,9	245,1	291,6	333,8	186,6	71,7	56,8	17.6	0,0	1 729,7
Procent möjligt solsken	11.7	35,4	47,1	57,7	36,6	40,5	45,9	33,6	17.8	20.0	13.5	0,0	30,0
Källa: Environment and Climate Change Canada Canadian Climate Normals 1981–2010

Klimatdata för Ulukhaktok ( Ulukhaktok/Holman Airport ) Klimat-ID: 2502501; koordinater ; höjd: 36,0 m (118,1 fot); 1981–2010 normala
Månad	Jan	feb	Mar	apr	Maj	jun	jul	aug	sep	okt	nov	dec	År
Rekordhög humidex	−7.2	−9.4	−7.6	6.9	10.6	23,0	27,9	24.5	17.1	5.1	0,1	−3.2	27,9
Rekordhöga °C (°F)	−4,0 (24,8)	−6,5 (20,3)	−5,0 (23,0)	4,5 (40,1)	11,5 (52,7)	22,5 (72,5)	29,0 (84,2)	23,5 (74,3)	15,8 (60,4)	5,9 (42,6)	1,1 (34,0)	−3,0 (26,6)	29,0 (84,2)
Genomsnittlig hög °C (°F)	−24,3 (−11,7)	−24,9 (−12,8)	−21,4 (−6,5)	−12,6 (9,3)	−3,2 (26,2)	7,8 (46,0)	12,8 (55,0)	9,3 (48,7)	3,1 (37,6)	−6,2 (20,8)	−16,5 (2,3)	−21,6 (−6,9)	−8,1 (17,4)
Dagsmedelvärde °C (°F)	−28,0 (−18,4)	−28,8 (−19,8)	−25,6 (−14,1)	−17,0 (1,4)	−6,6 (20,1)	4,6 (40,3)	9,0 (48,2)	6,4 (43,5)	0,9 (33,6)	−8,9 (16,0)	−19,8 (−3,6)	−25,2 (−13,4)	−11,6 (11,1)
Genomsnittligt låg °C (°F)	−31,8 (−25,2)	−32,6 (−26,7)	−29,8 (−21,6)	−21,4 (−6,5)	−10,0 (14,0)	1,4 (34,5)	5,2 (41,4)	3,4 (38,1)	−1,3 (29,7)	−11,4 (11,5)	−23,1 (−9,6)	−28,6 (−19,5)	−15,0 (5,0)
Rekordlåg °C (°F)	−47,5 (−53,5)	−49,0 (−56,2)	−45,0 (−49,0)	−42,1 (−43,8)	−26,5 (−15,7)	−12,5 (9,5)	−3,5 (25,7)	−5,5 (22,1)	−15,5 (4,1)	−36,8 (−34,2)	−37,5 (−35,5)	−42,8 (−45,0)	−49,0 (−56,2)
Rekordlåg vindkyla	−59,8	−59,2	−61,9	−45,6	−31,0	−18.3	−6.8	−11.1	−21.9	−44,7	−51,3	−51,2	−61,9
Genomsnittlig nederbörd mm (tum)	8,4 (0,33)	7,5 (0,30)	7,3 (0,29)	5,3 (0,21)	7,4 (0,29)	8,0 (0,31)	22,4 (0,88)	32,2 (1,27)	19,8 (0,78)	17,1 (0,67)	11,5 (0,45)	8,5 (0,33)	155,3 (6,11)
Genomsnittlig nederbörd mm (tum)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	1,1 (0,04)	6,9 (0,27)	22,2 (0,87)	30,2 (1,19)	13,2 (0,52)	0,6 (0,02)	0,0 (0,0)	0,0 (0,0)	74,2 (2,92)
Genomsnittligt snöfall cm (tum)	8,5 (3,3)	7,5 (3,0)	7,5 (3,0)	5,3 (2,1)	6,4 (2,5)	1,2 (0,5)	0,2 (0,1)	2,0 (0,8)	6,6 (2,6)	16,9 (6,7)	12,3 (4,8)	8,9 (3,5)	83,3 (32,8)
Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 0,2 mm)	5.3	5.2	4.9	3.9	4.8	4.7	7.8	11.0	9.3	9.5	7.3	5.3	78,9
Genomsnittliga regniga dagar (≥ 0,2 mm)	0,0	0,0	0,0	0,0	0,6	3.9	7.8	10.5	6.3	0,4	0,0	0,0	29.4
Genomsnittliga snödagar (≥ 0,2 cm)	5.3	5.2	5.0	3.9	4.4	1.0	0,2	0,8	3.5	9.4	7.4	5.4	51,5
Källa: Environment and Climate Change Canada

Biologi

Dolphin -Union caribouhjorden lokalt känd som Island Caribou är en migrerande population av karribu , Rangifer tarandus groenlandicus , som ockuperar Victoria Island i Kanadas högarktis och det närliggande fastlandet. De är endemiska för Kanada. De vandrar över Dolphin and Union Strait från sitt sommarbete på Victoria Island till sitt vinterbetesområde på Nunavut-NWT fastlandet. Det är ovanligt för nordamerikanska caribou att säsongsmässigt korsa havsis och den enda andra caribou som gör det är Peary caribou, som är mindre i storlek och befolkning, och även förekommer på Victoria Island.

Victoria Island innehåller världens största ö inom en ö inom en ö .

Demografi

I den kanadensiska folkräkningen 2021 var befolkningen på ön 2 168; 1 760 i Nunavut och 408 i Northwest Territories. Av de två bosättningarna på ön är den största Cambridge Bay , som ligger på den sydöstra kusten och i Nunavut. Ulukhaktok ligger på västkusten och ligger i Northwest Territories. Handelsplatser , som Fort Collinson på nordvästra kusten, har länge varit övergivna.

Lista över platser efter befolkning

namn	Befolkning
Cambridge Bay	1 760
Ulukhaktok	408

Anteckningar

• ^1 FN :s miljöprogram säger att Victoria Island har en yta på 220 548 km ² (85 154 sq mi). Men Kanadas Atlas indikerar att ön är 217 291 km ² (83 897 sq mi).

Kartor

• ^map1 Viscount Melville Sound -
• ^map2 M'Clintock Channel -
• ^map3 Victoria Strait -
• ^map4 Amundsenbukten -
• ^map5 Banks Island -
• ^map6 Prince of Wales Strait -
• ^map7 Dolphin and Union Strait -
• ^map8 Austin Bay -
• ^map9 Coronation Gulf -
• ^map10 Dease Strait -
• ^map11 Storkerson Peninsula -
• ^map12 Goldsmith Channel -
• ^map13 Stefansson Island -
• ^map14 Hadley Bay -
• ^karta15 Prince Albert Peninsula -
• ^map16 Wollaston Peninsula -
• ^map17 Shaler Mountains -
• ^map18 Tahiryuaq -
• ^map19 Cambridge Bay -
• ^map20 Ulukhaktok -
• ^map21 Fort Collinson -

Se även

• Parker's Notch
• Tunnunik nedslagskrater

Vidare läsning

• Geological Survey of Canada, JG Fyles, DA Hodgson och J. Bednarski. Kvartärgeologi i Wynniatt Bay, Victoria Island, Northwest Territories . Öppna fil (Geological Survey of Canada), 2718. 1988.
• Geological Survey of Canada, RH Rainbird, AN LeCheminant och I. Advokat. Geologi, Duke of York Inlier, Victoria Island, Northwest Territories . Öppna fil (Geological Survey of Canada), 3304. 1997.
• Geological Survey of Canada, DA Hodgson och J. Bednarski. Preliminärt ytmaterial från Kagloryuak River (77F) och Burns Lake (77G), Victoria Island, Northwest Territories . Öppna fil (Geological Survey of Canada), 2883. 1994.
• Gyselman, EC och LK Gould. Data om amfidrom och sötvattensfisk från centrala Victoria Island och sötvattensystem som dräneras till Melville Sound och Elu Inlet, NWT, Kanada . Winnipeg: Dept. of Fisheries and Oceans, 1992.
• Jakimchuk, RD och DR Carruthers. Caribou och myskoxer på Victoria Island, NWT . Sidney, BC: RD Jakimchuk Management Associates Ltd, 1980.
• McGhee, Robert. En arkeologisk undersökning av västra Victoria Island, NWT, Kanada . Ottawa, Ont: National Museums of Canada, 1971.
• Parmelee, David Freeland, HA Stephens och Richard H. Schmidt. Fåglarna på sydöstra Victoria Island och närliggande småöar . Ottawa: [Queen's Printer], 1967.
• Peterson, EB, RD Kabzems och VM Levson. Terräng och vegetation Längs Victoria Island Del av ett polärt gas kombinerat rörledningssystem . Sidney, BC: Western Ecological Services, 1981.
•   Rainbird, Robert H. Stratigrafi, sedimentologi och tektonisk miljö i Upper Shaler Group, Victoria Island, Northwest Territories . Ottawa: National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1991. ISBN 0-315-66301-4
• Washburn, AL Reconnaissance Geology av delar av Victoria Island och angränsande regioner, Arktis Kanada . [New York]: Geological Society of America, 1947.