Tysklands handels- och hantverkskod

I Förbundsrepubliken Tyskland regleras hantverksbranschen av hantverks- och handelslagen ( tyska : Handwerksordnung eller HwO eller HandwO ). Denna förvaltningslag omfattar handel med hantverk; yrkesutbildning inom hantverkssektorn; och självförvaltningen av denna ekonomiska sektor. Denna lag är en särskild handelsförordning och dess bestämmelser om yrkesutbildning bildar en särskild lag inom yrkesutbildningslagen.

Artiklarna 3.1,c, 14 och 43-55 i EG-fördraget - (Etableringsfrihet, frihet att tillhandahålla tjänster och ömsesidigt erkännande av examensbevis)

I EG-fördraget fastställs principen att egenföretagare (oavsett om de arbetar i kommersiella , industriella eller hantverksmässiga yrken eller de fria yrkena) ekonomiska aktörer som är etablerade på en medlemsstats territorium, får utöva ekonomisk verksamhet i alla medlemsstater i två sätt. Egenföretagare och yrkesverksamma eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 48 i EG-fördraget, som lagligen verkar i en medlemsstat, får bedriva ekonomisk verksamhet på ett stabilt och fortlöpande sätt i en annan medlemsstat (etableringsfrihet: artikel 43) eller erbjuda och tillhandahålla sina tjänster i andra medlemsstater på tillfällig basis medan de stannar kvar i sitt ursprungsland (frihet att tillhandahålla tjänster: artikel 49). Detta innebär att man eliminerar diskriminering på grund av nationalitet och, om dessa friheter ska användas effektivt, antagande av åtgärder för att göra det lättare att utöva dem, särskilt harmonisering av nationella tillträdesregler eller deras ömsesidiga erkännande.

Hantverks- och handelsbalken och dess samhällsekonomiska betydelse

En översikt

— Hantverks- och handelslagen (HWO/CTC) definierar licensen för hantverk . Det innebär att hantverkarexamen är obligatoriskt för egenföretagande. (Adekvata kvalifikationer erkänns genom särskilt tillstånd). [ 1 ]

— Lagstiftaren reglerar yrkesutövningen. Den definierar de verksamheter som anses vara hantverk och handel. Den avgränsar karriärprofilerna och reglerar yrkesutbildningen.

— Dessutom specificeras hantverks- och branschorganisationernas uppgifter. [ 2 ]

— Hantverks- och handelslagstiftningen (CTC) begränsar således det fria yrkesvalet som uttryckligen ges av artikel 12 och artikel 3 (likhet inför lagen) i den tyska konstitutionen, kallad Basic Law (GG). Enligt nämnda artikel 12 har alla tyskar rätt att fritt välja sitt yrke eller yrke, sin arbetsplats och sin utbildningsplats. Den nämnda artikel 3 (Jämlikhet inför lagen) säger att utövandet av yrken och yrken kan regleras i lag.

— Enligt grundlagen och ur konstitutionell-ekonomisk synvinkel måste statens ingripanden i en individs rätt till frihet och till likhet inför lagen förklaras.

— Följaktligen är endast sådana begränsningar allmänt godtagbara som tjänar allmänintresset.

— Lagar är i överensstämmelse med detta kriterium, som är oberoende av de förändrade sociala och politiska förhållanden som kan få godkännande på lång sikt.

Vad intygar hantverksdiplomet?

— Som ett slags "Varumärkesbild" intygar det att hantverkaren

a) har den professionella och merkantila kunskapen, förmågan och erfarenheten för att utföra respektive arbetsorder självständigt b) så att motsvarande tekniska och entreprenöriella standarder garanteras för att skydda konsumenternas intressen (Konsumentskydd), hantverk och handel (Kvalitet på hantverket och handeln) och på hantverkarna själva (Konkursrisk).

— Fram till lagändringen i januari 2004 var det reglerande syftet med skyldigheten att ha Hantverksdiplom (Big Certificate of Competency) att ”detta skulle garantera effektivitetsnivån, produktionskraften hos hantverket och handeln och de yngre talang för hela näringslivet.

— Sedan denna lagändring är syftet med skyldigheten att ha Hantverksexamen att avvärja ”riskerna för tredje mans hälsa eller liv” inom Hantverk och handel.

— Det går inte att sluta sig till en direkt inverkan på lagtextens ordalydelse. Lagen måste dock tolkas enligt det regleringssyfte lagstiftaren avsett, eftersom många saker inte är tydligt reglerade genom Hantverks- och handelsbalken, så att tolkningen spelar en mycket stor roll.

Kvalitetssäkring

— Skälet som anförts av dess förespråkare för att behålla Master Craftsman's Diploma som en licens för marknadstillträde är att säljarna och kunderna är olika informerade om kvaliteten på de tjänster som erbjuds (asymmetrisk information). Det kan annars initiera en oönskad konkurrens nedåt, om bara priserna jämförs.[ 3 ]

— Förbehållet för det befintliga hantverksdiplomet skulle då vara i allmänhetens intresse, när det skulle kompensera för marknadens brister eller för ett marknadsmisslyckande (till exempel på grund av asymmetrisk information inom hantverks- och handelssektorn). [ 4 ]

Dels är dessa reservationer till viss del redan klarlagda genom verkligheten (t.ex. Internet), eftersom kunden på grund av bristen på köpkraft ändå strävar mer efter att få ett förmånligare pris för en produkt eller för en tjänst. På det hela taget blir marknadssegmenten och priserna för tjänster inom hantverk och handel mer transparenta genom webbplatser som "undertool.de.

— Enligt argumentationen håller en negativ ras på att växa fram bland försäljarna och en förödande konkurrens växer fram på hantverks- och handelsmarknaderna.[ 5 ]

Denna konkurrenstrend kommer hur som helst att öka i Tyskland på grund av EU-expansionen mot öst, även om det hittills bara är fallet inom några små domäner. Eftersom på grund av en dom från EG-domstolen (EG-domstolen) registreringsskyldigheten enligt § 9 i hantverks- och handelslagen (CTC) har avskaffats för de utländska företag, som vill erbjuda en tjänst i Tyskland, en stor del av den tyska hantverks- och handeln håller på att avsätta denna reglering av marknadstillträde på lång sikt.[6]

— Motargumentet är: Det finns en ojämn fördelning av informationen på många marknader, inte bara inom hantverket och handeln. [ 7 ]

— Men en särskild skyldighet för staten till en välfärdstjänst till hantverket och handeln kan inte härav härledas. [ 8 ]

— Det kan antas att kunderna kan bedöma kvaliteten senast efter att tjänsten har levererats och kan vid missnöje byta leverantör.

— Man kan också falla tillbaka på de andras erfarenheter (Reputation), vare sig det är genom rekommendationerna eller genom expertkunskap (eftersom detta också fungerar för det olagliga arbetet ).

— Däremot kan hantverks- och handelsföretagen presentera konsumenterna kvalitetsskillnaderna genom

• a) frivillig kvalitetsgaranti
• b) tjänsteerbjudanden
• c) Hantverksmästarens titel som en frivillig övergripande egenskap av kvalitet [ 9 ]

Förebyggande av fara

— Konsumentskydd mot hälsoskador genom felaktiga produkter och tjänster är av allmänt intresse.

— Härav kan härav härledas specifikationer till lagen om närings- och näringsreglering, de tekniska standarderna, föreskrivna kvalifikationerna och ansvarslagen.

— Särskilt i jämförelse med utlandet erbjuder höga krav på teknisk utbildning för slutprovet av lärlingar redan ett förebyggande skydd för hantverk och handel.

— Befintliga lagar såsom lagen om produktansvar eller de tyska konstruktionskontraktsförfarandena (GCCP) respekteras tillräckligt.

— I själva verket uppstår frågan om ytterligare subjektiva begränsningar för licensiering, såsom hantverksexamen och/eller sexårig yrkeserfarenhet, är lämpliga för att få det särskilda tillståndet (4 års erfarenhet av lärling i en nyckelposition enligt 7b § i hantverks- och handelslagen). Denna fråga är faktiskt viktig eftersom det inte finns någon sådan restriktiv lag i resten av Europa (Undantag är Österrike och Luxemburg med en liknande, men måttlig begränsning).

— Att hitta rätt åtgärd är ett normativt beslut och kan i slutändan endast fattas på politisk nivå [10].

— Beviset på "mästerliga" yrkeskunskaper och begåvningar kan dock i detta sammanhang endast motiveras med förebyggande av fara.

— Kunskaper om industriell ledning och pedagogik, som också ingår i provet för Hantverksmästarexamen, ska bortses från eftersom det inte är relevant. Det finns trots allt ingen merkantil undersökning för en restaurangägare, men bagarna och konditorerna måste genomgå en sådan undersökning.

— Kvalifikationer som Hantverksmästardiplomen, som en gång förvärvats, förlorar sin speciella betydelse på grund av den snabba tekniska förändringen , om man inte fortsätter att genomgå någon avancerad utbildning.

— Ett 100 % skydd mot skador på grund av ett mänskligt eller tekniskt fel kan inte garanteras ens genom ytterligare kvalifikationer. För det mesta orsakas problemen av att materialet eller maskiner och anordningar kläms under utförandet eller olämplig hantering.

— Trots den allmänna välfärden, som har lyfts fram ovan, har till exempel inga standarder för industri- och miljösäkerhet införlivats i Hantverks- och Handelslagen.

Likhet inför lagen

— Reglerna för en licens för ett yrke och för att utöva ett yrke måste också granskas regelbundet, eftersom de är relaterade till den grundläggande principen om jämlikhet i artikel 3 i den tyska grundlagen (GG).

— Särskilt på grund av de förändrade ekonomiska ramarna finns det ofta en risk för diskriminering (den så kallade diskrimineringen av infödda, dvs. tyska hantverkare har en nackdel gentemot andra europeiska hantverkare på grund av det svåra marknadstillträdet).

— Vi bör inte bortse från det faktum att Crafts and Trade Code (CTC) från 1953 med dess nuvarande reglering är baserad på en dom från den federala konstitutionella domstolen från 1961 och för sitt beslut hade denna domstol vid den tiden förlitat sig på villkoren och data från 1950-talet[11].

— Domstolen har motiverat Stora kompetensbeviset som en föreskrift för yrkesval och inte för att utöva yrket.

— Efter övervägande av mångfalden av de faktorer, som är oberoende av rättsstaten och som styrker hantverkarklassens särställning i hela ekonomin (t.ex. omsättning, antal anställda, främjande av unga för näringslivet, betydelse för den medelstora industrin och den sociala strukturen) kom den ärade domstolen till slutsatsen att dessa allmänna intressen utgör gemenskapsvaror av så högt värde att de motiverar en begränsning av det fria yrkesvalet.

— Under tjänstefriheten i EU: s medlemsländer har trycket på reformer ökat när det gäller denna faktor, särskilt genom expansionen mot öst.

— Med en uppmjukning av lagarna för inträde på marknaden skulle problemet med den så kallade diskrimineringen av de infödda lösas.

— På grund av marknadstillträdesbarriärens fall kommer fler och fler människor att starta eget och förutom en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden kan det också leda till mer dynamik i detta marknadssegment, eftersom många jobb, som var tidigare inte utförts eller utförts endast i gör- det-själv -proceduren eller var olagliga arbeten, skulle nu och framåt krävas på den officiella arbetsmarknaden .

[1] Se Landman/Rohmer, Trade, Commerce and Industry Regulation Act (Gewerbeord-nung), Loose-leaf-collection, Vol. 1, §1 Marginal 3, s. 6

[2] Se Detlef Perner, Medbestämmande i hantverket och handeln? Hantverkskamrarnas och handelns sociala och politiska roll i nätverket för företagsstyrning (Mitbestimmung im Handwerk? Die politische und soziale Funktion der Handwerkskammern im Geflecht der Unternehmensorganisation), Köln 1983. Valentin Chesi, Hantverkets struktur och roll och branschorganisation i Tyskland sedan 1933 (Struktur und Funktionen der Handwerksorganisation in Deutschland seit 1933), Berlin 1966. Peter John, Hantverkskamrar och handel i skymningen (Handwerkskammern im Zwielicht), Frankfurt/M 1979.

[3] Se Gerd Habermann, The German Crafts and Trade Code som en kvarleva från handelsbanden (Die deutsche Handwerksordnung als Relikt der Gewerbebindung), i: Ordo, Yearbook for the System of Economy and Society (Ordo, Jahrbuch für die Ordnung von Wirtschaft und Gesellschaft), vol. 41, 1990

[4] Se Markus Fredebeul-Krein; Angela Schürfeld, Regler för inträde på hantverks- och handelsmarknaden och för tekniska tjänster. En ekonomisk analys (Marktzutrittsregulierungen im Handwerk und bei technischen Dienstleistungen. Eine ökonomische Analyse), Köln 1998

Thomas Fellecker;Stefan Fellecker, Crafts and Trade Code and the Big Certificate of Competency – the historisk sanning (Handwerksordnung und großer Befähigungsnachweis – die historische Wahrheit), Chamber of Crafts and Trade Lüneburg, april 2003

[5] Se ZDH (Zentralverband des Deutschen Handwerks/Umbrella organisation of German Crafts and Trade), Uttalande från ZDH om ändringarna i Crafts and Trade Code (Die Stellungnahme des ZDH zur Reform der HWO), tryckt i: Orientations about the social och ekonomisk politik (Orientierungen zur Wirtschafts- und Gesellschaftspolitik), 96, 2/2003

[6] Se Birgit Buschmann; Wojciech Golenbiewski, Co-operations in the Crafts and Trade with a view of the EU-expansion against the East (Kooperationen im Handwerk mit Blick auf die EU-Osterweiterung), Mannheim 2003

[7] Se Ingo Stüben, Det tyska hantverket och handeln. The Big Certificate of Competency (Master Craftsman's Diploma) som ett kriterium för inträde på marknaden (Das Deutsche Handwerk. Der große Befähigungsnachweis (Meisterbrief) als Kriterium des Marktzutritts), Magdeburg 2006

[8] Se Ulrich Briefs, tysk efterblivenhet. Allt förbjudet – Den tyska hantverks- och handelslagen måste avskaffas (Deutsche Rückständigkeit. Alles verboten – Die deutsche Handwerksordnung gehört abgeschafft), i: Stefan Bollmann (Red.), Patient Germany. En terapi (Patient Deutschland. Eine Therapie), München 2002

[9] Se Ingo Stüben, Det tyska hantverket. En pelare i den föränderliga ekonomin (Das deutsche Handwerk. Eine Säule der Wirtschaft im Wandel, Hamburg), Hamburg 2006

[10] Se Egon Tuchtfeld, Handelsfrihet som ett politiskt-ekonomiskt problem (Gewerbefreiheit als wirtschaftspolitisches Problem), Berlin 1955

[11] Se den federala författningsdomstolens dom, resolution av 17.7.1961, BvL 44/55, i: Federal Constitutional Court (BverfGE) 13, 97, s. 104 f.