Tityus (släkte)
Tityus Tidsintervall:
|
|
---|---|
Tityus avviker från | |
vetenskaplig klassificering | |
Rike: | Animalia |
Provins: | Arthropoda |
Subfylum: | Chelicerata |
Klass: | Arachnida |
Beställa: | Skorpioner |
Familj: | Buthidae |
Släkte: |
Tityus Koch , 1836 |
Arter | |
Fler än 200, se text |
Tityus är ett stort släkte av tjocksvansskorpioner ( familjen Buthidae), namne till sin underfamilj Tityinae . Från och med 2021 Tityus mer än 220 beskrivna arter fördelade i Centralamerika och Sydamerika , från Costa Rica till Argentina . Arter i släktet Tityus har studerats i hundratals år, långt innan den taxonomiska klassificeringen infördes. Tityus tenderar att vara medelstor för skorpioner, ungefär 50 till 70 millimeter lång. De är mörkbruna eller röda till färgen och kan uppvisa sexuell dimorfism. De kan leva i en mängd olika miljöer, allt från urbana till torra berg till Amazonas regnskog. Tityus skorpioner är mest kända för sitt gift och kraftfulla stick. Släktet innehåller flera farligt giftiga skorpioner, den mest kända av dem är den brasilianska gula skorpionen, T. serrulatus . Dess gift kan orsaka allvarlig sjukdom (inklusive pankreatit ), och hos unga, gamla och handikappade till och med dödsfall. Vissa experter har hävdat att släktet som helhet kan vara parafyletiskt, vilket kan förklara kunskapsluckorna relaterade till Tityus .
Geografi
Skorpioner i släktet Tityus kan leva i flera distinkta miljöer över hela Sydamerika. Det verkar dock finnas en tydlig geografisk skillnad som finns mellan arter. En art som lever i Anderna kommer inte också att leva i Amazonas regnskog. I vissa sydamerikanska länder, som Argentina, växer det geografiska utbredningsområdet för Tityus- skorpioner. Detta skapar problem för allmänheten och vården. När skorpionstick blir mer frekventa sätter det mer belastning på sjukhus och sjukvårdsinrättningar.
Gift
Släktet Tityus är mest känt för sina giftiga arter. Tityus serrulatus gift innehåller ett kraftfullt neurotoxin som påverkar nästan alla anatomiska kroppssystem. Den farligaste arten i släktet Tityus är serrulatus . Arten av deras gift och dess förmåga att påverka hela kroppen gör Tityus serrulatus till en särskilt farlig art. Men deras stick är inte ofta dödliga, kan bero på låg giftmassa som injiceras. Små barn och äldre löper en högre risk att dö än den allmänna befolkningen. Många faktorer är viktiga för att avgöra hur farligt ett skorpionstick kommer att vara. Variabler som giftsammansättning, plats för sticket och den övergripande hälsosammansättningen hos offret i fråga spelar en roll för att bestämma dödligheten av ett stick. Skorpionsstick är den vanligaste orsaken till förgiftning i Brasilien och ses som en risk i stadsmiljöer. Skorpioner i släktet Tityus har studerats av medicinska forskare i syfte att identifiera och förstå de toxiner som produceras av olika arter.
Beteende
Lite är känt och fullt förstått om skorpions beteende i släktet Tityus . Detta gäller särskilt när det gäller reproduktion. Emellertid är flera arter av Tityus (inklusive Tityus serrulatus ) partenogena. Skorpioner är oviparösa, vilket betyder att de lägger ägg. Partenogenes är processen att lägga obefruktade ägg. Denna överlevnadsstrategi kan bidra till deras framgång i en mängd olika miljöer. Man tror att kvinnor använder en form av kemisk kommunikation för att framkalla manlig uppvaktning. Efter att ha exponerats för föreningar associerade med kvinnliga skorpioner, kommer manliga skorpioner att ändra sitt beteende och utföra beteenden som är karakteristiska för uppvaktning. Tityus skorpioner använder sina stingers för försvar, vilket är ett beteende som demonstreras av båda könen. Gift är energiskt dyrt att skapa, så skorpioner använder bara sin stinger när de är allvarligt hotade.
Diet
Skorpioner i släktet Tityus är köttätare. De livnär sig på insekter som kackerlackor och syrsor. Man tror att medlemmar av släktet Tityus kan överleva i över ett år utan mat och till och med föda barn efter långa svältperioder. Detta är en annan överlevnadsteknik som hjälper dem att överleva ogynnsamma förhållanden.
Arter
- Tityus aba Candido, Lucas, de Souza, Diaz & Lira-da-Silva, 2005
- Tityus abudi Armas, 1999
- Tityus acananensis González-Sponga, 2009
- Tityus adisi Lourenço, 2002
- Tityus adrianoi Lourenço, 2003
- Tityus ahincoi González-Sponga, 2001
- Tityus altithronus Armas, 1999
- Tityus anasilviae Armas & Abud Antun, 2004
- Tityus androcottoides (Karsch, 1879)
- Tityus anduzei González-Sponga, 1997
- Tityus angelesae Santiago-Blay, 2009
- Tityus anneae Lourenço, 1997
- Tityus antioquensis Lourenço & Otero Patiño, 1998
- Tityus apiacas Lourenço, 2002
- † Tityus apozonalli Riquelme, Villegas & González, 2015
- Tityus arellanoparrai González-Sponga, 1985
- Tityus argentinus Borelli, 1899
- Tityus asthenes Pocock, 1893
- Tityus atriventer Pocock, 1897
- Tityus bahiensis (Perty, 1833)
- Tityus bahoruco Teruel & Armas, 2006
- Tityus barquisimetanus González-Sponga, 1994
- Tityus bastosi Lourenço, 1984
- Tityus bellulus Armas, 1999
- Tityus betschi Lourenço, 1992
- Tityus birabeni Abalos, 1955
- Tityus blanci Lourenço, 1994
- Tityus blaseri Mello-Leitão, 1931
- Tityus boconoensis González-Sponga, 1981
- Tityus bolivanus Kraepelin, 1895
- Tityus brazilae Lourenço & Eickstedt, 1984
- Tityus breweri González-Sponga, 1997
- Tityus cachipalensis González-Sponga, 2002
- Tityus caesarbarrioi González-Sponga, 2001
- Tityus canopensis Lourenço, 2002
- Tityus carabobensis González-Sponga, 1987
- Tityus carinatoides Mello-Leitão, 1945
- Tityus caripitensis Quiroga, deSousa & Parrilla-Alvarez, 2000
- Tityus carvalhoi Mello-Leitão, 1945
- Tityus cerroazul Lourenço, 1986
- Tityus championi Pocock, 1898
- Tityus charalaensis Mello-Leitão, 1940
- Tityus charreyroni Vellard, 1932
- Tityus chilensis Lourenço, 2005
- Tityus cisandinus Lourenço & Ythier, 2017
- Tityus clathratus C. L. Koch, 1844
- Tityus columbianus (Thorell, 1876)
- Tityus confluens Borelli, 1899
- Tityus costatus (Karsch, 1879)
- Tityus crassicauda (Lourenço, 2013)
- Tityus crassimanus (Thorell, 1876)
- Tityus cuellari Lourenço, 1994
- Tityus culebrensis González-Sponga, 1994
- Tityus cylindricus (Karsch, 1879)
- Tityus dasyurus Pocock, 1897
- Tityus dedoslargos Francke & Stockwell, 1987
- Tityus demangei Lourenço, 1981
- Tityus dinizi Lourenço, 1997
- Tityus discrepans (Karsch, 1879)
- Tityus dorae González-Sponga, 2001
- Tityus duacaensis González-Sponga, 2007
- Tityus dulceae González-Sponga, 2006
- Tityus dupouyi González-Sponga, 1987
- Tityus ebanoverde Armas, 1999
- Tityus ecuadorensis Kraepelin, 1896
- Tityus elii (Armas & Marcano Fondeur, 1992)
- Tityus elizabethae Lourenço & Ramos, 2004
- Tityus elizabethebravoi González-Sponga & Wall Gonzalez, 2007
- Tityus engelkei Pocock, 1902
- Tityus estherae Santiago-Blay, 2009
- Tityus evandroi Mello-Leitão, 1945
- † Tityus exstinctus Lourenço, 1995
- Tityus fasciolatus Pessôa, 1935
- Tityus festae Borelli, 1899
- Tityus filodendron González-Sponga, 1981
- Tityus florezi Lourenço, 2000
- Tityus footei Chamberlin, 1916
- Tityus forcipula (Gervais, 1843)
- Tityus fuhrmanni Kraepelin, 1914
- Tityus funestus Hirst, 1911
- Tityus gaffini Lourenço, 2000
- Tityus gasci Lourenço, 1982
- Tityus gonzalespongai Quiroga, de Sousa, Parrilla-Alvarez & Manzanilla, 2004
- Tityus guaricoensis Gonzalez-Sponga, 2004
- Tityus horacioi Lourenço & Leguin, 2011
- Tityus imei Borges, de Sousa & Manzanilla, 2006
- Tityus indecisus Mello-Leitão, 1934
- Tityus insignis (Pocock, 1889)
- Tityus intermedius Borelli, 1899
- Tityus irapaensis González-Sponga, 2002
- Tityus isabelceciliae González-Sponga, D'Suze & Sevcik, 2001
- Tityus ivani González-Sponga, 2008
- Tityus ivicnancor González-Sponga, 1997
- Tityus jeanvellardi Lourenço, 2001
- Tityus julianae Lourenço, 2005
- Tityus juliorum Santiago-Blay, 2009
- Tityus jussarae Lourenço, 1988
- Tityus kaderkai Kovarik, 2005
- Tityus kalettai González-Sponga, 2007
- Tityus kukututee Ythier, Chevalier & Gangadin, 2020
- Tityus kuryi Lourenço, 1997
- Tityus lancinii González-Sponga, 1972
- Tityus lokiae Lourenço, 2005
- Tityus longidigitus González-Sponga, 2008
- Tityus lourencoi Flórez, 1996
- Tityus lutzi Giltay, 1928
- Tityus macrochirus Pocock, 1897
- Tityus magnimanus Pocock, 1897
- Tityus maimirensis González-Sponga, 2007
- Tityus manakai González-Sponga, 2004
- Tityus maniapurensis González-Sponga, 2009
- Tityus marajoensis Lourenço & da Silva, 2007
- Tityus maranhensis Lourenço, de Jesus Junior & Limeira-de-Oliveira, 2006
- Tityus martinpaechi Lourenço, 2001
- Tityus matthieseni Lourenço & Pinto-da-Rocha, 2000
- Tityus mattogrossensis Borelli, 1901
- Tityus maturinensis González-Sponga, 2008
- Tityus melanostictus Pocock, 1893
- Tityus melici Lourenço, 2003
- Tityus metuendus Pocock, 1897
- Tityus michelii Armas, 1982
- Tityus microcystis Lutz & Mello, 1922
- Tityus monaguensis González-Sponga, 1974
- Tityus mongei Lourenço, 1996
- Tityus mucusunamensis González-Sponga, 2006
- Tityus munozi Lourenço, 1997
- Tityus neblina Lourenço, 2008
- Tityus neglectus Mello-Leitão, 1932
- Tityus neibae Armas, 1999
- Tityus nelsoni Lourenço, 2005
- Tityus nematochirus Mello-Leitão, 1940
- Tityus neoespartanus González-Sponga, 1996
- Tityus nororientalis González-Sponga, 1996
- Tityus obispoi González-Sponga, 2006
- Tityus obscurus (Gervais, 1843)
- Tityus obtusus (Karsch, 1879)
- Tityus ocelote Francke & Stockwell, 1987
- Tityus osmanus González-Sponga, 1996
- Tityus oteroi Lourenço, 1998
- Tityus ottenwalderi Armas, 1999
- Tityus pachyurus Pocock, 1897
- Tityus pampanensis González-Sponga, 2007
- Tityus paraguayensis Kraepelin, 1895
- Tityus parvulus Kraepelin, 1914
- Tityus paulistorum Lourenço & Qi, 2006
- Tityus perijanensis González-Sponga, 1994
- Tityus pictus Pocock, 1893
- Tityus pintodarochai Lourenço, 2005
- Tityus pittieri González-Sponga, 1981
- Tityus pococki Hirst, 1907
- Tityus portoplatensis Armas & Marcano Fondeur, 1992
- Tityus potameis Lourenço & Leão Giupponi, 2004
- Tityus prancei Lourenço, 2000
- Tityus proseni Abalos, 1954
- Tityus pugilator Pocock, 1898
- Tityus pusillus Pocock, 1893
- Tityus quiriquirensis González-Sponga, 2008
- Tityus quirogae De Sousa, Manzanilla & Parrilla-Alvarez, 2006
- Tityus quisqueyanus (Armas, 1982)
- Tityus ramirezi Esquivel de Verde, 1969 [ nomen dubium ]
- Tityus raquelae Lourenço, 1988
- Tityus rebieri Lourenço, 1997
- Tityus riocaurensis González-Sponga, 1996
- Tityus rionegrensis Lourenço, 2006
- Tityus riverai Teruel & Sanchez, 2009
- Tityus roigi Maury & Lourenço, 1987
- Tityus rojasi González-Sponga, 1996
- Tityus romeroi González-Sponga, 2008
- Tityus rondonorum Rojas-Runjaic & Armas, 2007
- Tityus rufofuscus Pocock, 1897
- Tityus rugosus Schenkel, 1932
- Tityus rusmelyae González-Sponga, D'Suze & Sevcik, 2001
- Tityus sabinae Lourenço, 1994
- Tityus sanarensis González-Sponga, 1997
- Tityus sanfernandoi González-Sponga, 2008
- Tityus sarisarinamensis González-Sponga, 2002
- Tityus sastrei Lourenço & Flórez, 1990
- Tityus septentrionalis Armas & Abud Antun, 2004
- Tityus serrulatus Lutz & Mello, 1922
- Tityus shiriana González-Sponga, 1991
- Tityus silvestris Pocock, 1897
- Tityus simonsi Pocock, 1900
- Tityus smithii Pocock, 1893
- Tityus soratensis Kraepelin, 1912
- Tityus stigmurus (Thorell, 1876)
- Tityus strandi Werner, 1939
- Tityus surimeridensis González-Sponga, 2002
- Tityus surorientalis González-Sponga, 1996
- Tityus sylviae Lourenço, 2005
- Tityus tamayoi González-Sponga, 1987
- Tityus tayrona Lourenço, 1991
- Tityus tenuicauda Prendini, 2001
- Tityus thelyacanthus Mello-Leitão, 1933
- Tityus timendus Pocock, 1898
- Tityus trinitatis Pocock, 1897
- Tityus trivittatus Kraepelin, 1898
- Tityus tucurui Lourenço, 1988
- Tityus uniformis Mello-Leitão, 1931
- Tityus unus Lourenço & Pinto-da-Rocha, 2000
- Tityus uquirensis González-Sponga, 2001
- Tityus urachichensis González-Sponga, 2007
- Tityus urbinai Scorza, 1952
- Tityus uruguayensis Borelli, 1901
- Tityus vaissadei Lourenço, 2002
- Tityus valerae Scorza, 1954
- Tityus venamensis González-Sponga, 1981
- Tityus ventuarensis González-Sponga, 2009
- Tityus walli González-Sponga & Wall Gonzalez, 2007
- Tityus wayuu Rojas-Runjaic & Armas, 2007
- Tityus yerenai González-Sponga, 2009
- Tityus ythieri Lourenço, 2007
- Tityus zulianus González-Sponga, 1981