Thomas Urquhart

herr

Thomas Urquhart
illustration of man in old fashioned clothing and long hair and mustach
Född 1611
Cromarty , Skottland
dog 1660 (åldern 48–49)
Cromarty , Skottland
Utbildning King's College, Aberdeen
Yrke översättare och författare
Anmärkningsvärt arbete Logopandektioner

Sir Thomas Urquhart (1611–1660) var en skotsk aristokrat, författare och översättare. Han är mest känd för sin översättning av den franska renässansförfattaren François Rabelais verk till engelska.

Biografi

Urquhart föddes till Thomas Urquhart från Cromarty och Christian Elphinstone, dotter till Alexander Elphinstone, 4:e Lord Elphinstone . Vid elva års ålder gick han på King's College , University of Aberdeen . Efteråt turnerade han kontinenten och återvände 1636. År 1639 deltog han i det rojalistiska upproret känt som Travet av Turriff ; han adlades av Charles I i Whitehall för hans stöd. 1641 publicerade han sin första bok, en volym av epigram.

Urquharts far dog 1642 och lämnade efter sig en stor egendom belastad av större skulder. Som äldste son blev Urquhart från den tiden trakasserad av borgenärer. Han lämnade till kontinenten för att ekonomisera, men återvände 1645 och publicerade Trissotetras , en matematisk avhandling.

1648 deltog Urquhart i det royalistiska upproret i Inverness . Han förklarades förrädare av parlamentet, även om han inte verkar ha drabbats av några andra konsekvenser. Två år senare marscherade han med Karl II och stred i slaget vid Worcester . De royalistiska styrkorna besegrades på ett avgörande sätt och Urquhart togs till fånga. Han förlorade alla sina manuskript, som han hade med sig för förvaring, och han fick förverka all sin egendom. Han hölls först i Tower of London och senare i Windsor , men han fick avsevärd frihet av sina fångare. Året därpå publicerade han Pantochronachanon , ett släktforskningsverk, och Juvelen , ett försvar av Skottland. 1652 villkorades han av Cromwell och återvände till Cromarty. Strax efter att han publicerade Logopandecteision , hans plan för ett universellt språk , och hans mest berömda verk, hans översättning av Rabelais.

Urquhart återvände till kontinenten en tid efter 1653, kanske som ett villkor för hans frigivning av Cromwell. Lite är känt om hans liv efter denna tid. Han dog senast 1660, eftersom hans yngre bror det året tog upp sina ärftliga titlar.

Det finns en legend om att Urquhart dog i ett skratt när han fick nyheterna om återställandet av Charles II.

Arbetar

Epigrams, Divine and Moral (1641)
Samlingar av epigram var på modet i mitten av 1600-talet, men Urquharts bidrag till genren har inte varit högt ansedd. De flesta kritiker har dragit slutsatsen att känslorna till stor del är banala och versifieringen oduglig.
Trissotetras (1645)
Trissotetras behandlar plan och sfärisk trigonometri med hjälp av Napiers logaritmer och en ny nomenklatur utformad för att underlätta memorering. Urquharts nomenklatur liknar namnen medeltida skolmän gav de olika formerna av syllogism , där konstruktionen av namnet ger information om saken som namnges. (Urquhart skulle använda samma idé i sitt universella språk.) Den resulterande effekten är dock bisarr, och arbetet är ogenomträngligt utan att investera avsevärd tid för att lära sig Urquharts system. Även om Urquhart var en formidabel matematiker och Trissotetras matematiskt sund, har hans tillvägagångssätt aldrig antagits och hans bok är en återvändsgränd i matematikens historia.
Pantochronachanon (1652)
Med undertiteln "En egendomlig tidsfördriv", detta verk är en genealogi av familjen Urquhart. I den lyckas Urquhart namnge var och en av sina förfäder i en obruten ärftlig linje från Adam och Eva hela vägen upp till sig själv genom 153 generationer. Det här verket har varit föremål för förlöjligande sedan den första publiceringen, även om det troligen var ett utarbetat skämt.
Juvelen (Ekskybalauron) (1652)
Ett diverse verk. Den innehåller ett prospekt för Urquharts universella språk, men det mesta av boken är, som titelsidan säger, "en upprättelse om Skottlands ära", inklusive anekdoter om många skotska soldater och forskare. Det inkluderar Urquharts fiktionaliserade liv av den skotske hjälten James Crichton (1560–82, "Den beundransvärda Crichton"), Urquharts mest berömda verk utanför hans Rabelais; detta avsnitt har ibland tryckts om separat.
Logopandecteision (1653)
Denna bok innehåller ytterligare ett prospekt för Urquharts universella språk. Även om Urquhart inte ger ett ordförråd, förklarar han att hans system skulle baseras på ett schema där konstruktionen av ord skulle återspegla deras betydelser. Logopandecteision innehåller också en polemik mot Urquharts borgenärer.
The Works of Rabelais (bok I och II, 1653; Bok III, 1693)
Detta är det verk som Urquhart är mest känd för. Den beskrevs av den engelske författaren Charles Whibley , som "den finaste översättningen som någonsin gjorts från ett språk till ett annat" och en "storslagen och oöverträffad översättning", av akademikern Roger Craik. Det finns en perfekt matchning av temperament mellan författare och översättare. Urquharts lärdom, pedanteri och ordgalna överflöd visade sig vara idealiska för Rabelais arbete. Det är en något fri översättning, men den avviker aldrig från Rabelais anda. Den tredje boken redigerades och kompletterades av Peter Anthony Motteux och publicerades efter Urquharts död.

Stil

Urquharts prosastil är unik. Hans meningar är långa och genomarbetade och hans kärlek till det udda och rekondita ordet verkar gränslös. George Saintsburys ord), men när den är som bäst kan den vara rik, snabb och levande, med arresterande och originell. bilder. Han myntade ord konstant, även om inga av Urquharts mynt har klarat sig lika bra som hans samtida Browne .

Populärkultur

Urquhart framstår som huvudpersonen i Alasdair Grays novell "Sir Thomas's Logopandocy" (ingår i Unlikely Stories, Mostly ), titeln hämtad från Urquharts Logopandocy . Urquhart förekommer i illustrationerna i Unlikely Stories .

Urquhart framträder som en huvudkaraktär i romanen A Hand-book of Volapük av Andrew Drummond . Urquharts språkförslag "Juvelen" såväl som Volapük , esperanto och andra konstruerade språk är framträdande handlingsredskap i romanen.

En av karaktärerna i Robertson Davies The Cornish Trilogy , Urquhart McVarish, påstår sig vara en ättling till Urquhart.

Vidare läsning

externa länkar