Synty

Karta som visar utbredningen av de finska språken, ungefärligt området där syntytraditionen hittades .

Synty ('ursprung, födelse, etiologi', pl. synnyt ) är ett viktigt begrepp i finsk mytologi . Syntysanat ('ursprungsord') eller syntyloitsut ('ursprungs-charms') ger en förklarande, mytisk redogörelse för ursprunget till ett fenomen (som en sjukdom), material (som järn) eller art (som en björn) ), och var en viktig del av den traditionella finsk-karelska kulturen, särskilt i helande ritualer. Även om mycket i den finska traditionella charmen är parallell på andra ställen, "förstår de etiologiska och kosmogoniska myternas roll" i finsk tradition "exceptionell i Eurasien". Den stora studien kvarstår av Kaarle Krohn , publicerad 1917.

Betydelser av synty

Termen synty används i den här artikeln och i en rad stipendier som en genre-etikett, men den hade en mängd olika betydelser. Synty härstammar tydligt från syntyä ('komma till, födas') och betyder 'födelse', 'ursprung', 'etiologi' och så vidare. Dess betydelser kan vara bokstavliga och vardagliga (t.ex. "födelse"), men den användes också i traditionell poesi med en rad mer numinösa betydelser, varierande beroende på region, genre och tid. synty i den kalevalaiska poesin också beteckna den mystiska kraften hos en tietäjä (i vilken kontext det har argumenterats för att hänvisa till ursprunget till en tietäjäs egna krafter och är mer eller mindre en synonym för den mer frekventa termen luonto , kanske översatt som "fundamental essens"); det kan vara en synonym för 'gud' eller 'skapare' (endast i singular, ofta i samlokaliseringen suuri synty , 'stor synty '); eller det kan beteckna annan gudomlig kraft vars källa var mer abstrakt.

I den karelska klagodikten var pluralen synnyt och mer speciellt dess diminutiva dialektform syntyiset (vanligtvis angivet i den karelska formen syndyzet ) viktiga termer som använts för gudomliga krafter, de dödas boning, de döda själva och till och med ikoner. Det har föreslagits att dessa bruk är en låneöversättning från ryska rod ('familj') och roditeli ('föräldrar'), som används på liknande sätt och har ett etymologiskt samband med födseln.

Termen synty används med varierande grad av specificitet för att beteckna dikter inom en bredare samling finska besvärjelser , en dikt inom vilken också kan hänvisas till som en 'formler', luku ('passage'), sanat ('ord'), eller virsi ('vers').

Användning av synty -dikter

Att känna till synnyt var en karaktäristisk kunskapsgren för traditionella healers, känd som tietäjät . Man trodde att kunskap om sakers ursprung gjorde det möjligt att utöva kontroll över dem. Helande besvärjelser kan till exempel inkludera ord som Kyllä tunnen syntymäsi ('jag vet verkligen ditt ursprung').

Man trodde länge att synnyt främst reciterades som förord ​​till charm ungefär som en historiola , för att göra charmen i sig mer effektiv, kanske som en del av en diagnosprocess. Senare arbete har emellertid föreslagit att, även om det ofta kombineras med andra besvärjelser, syntyelementet i dessa fall vanligtvis är centralt snarare än preliminärt, och inte så mycket en diagnos som ett botemedel; deras primära användningssammanhang verkar istället ha varit att läka fysiska (till skillnad från metafysiska) skador och sår där det inte fanns något sjukdomsmedel (som en häxa) att trolla. Synnyt kan också användas i till exempel jaktritualer.

Det finns en viss debatt om i vilka sammanhang synnyt reciterades och i vilka sammanhang de sjöngs (och om det är meningsfullt att skilja mellan dessa sätt). Det verkar som om synnyt reciterades i Västra Finland på 1700-talet men kan fortfarande ha sjöngs på 1600-talet. Det finns vissa bevis för att synnyt eller liknande genrer framförs av sångarpar på samma sätt som episka dikter, men inte mycket. Själva dikterna ger dock sången en framträdande roll. Traditionen att framföra synnyt har jämförts med den nordgermanska traditionen galdr , där en tydlig distinktion mellan sång och tal kanske inte är lämplig.

Tidiga bevis

De första 24 raderna av det näst tidigaste intyget om den magiska dikten Raudan synty, från Finlands Riksarkiv, Varsinaisten asioiden pöytäkirjat 1657-1658 (KO a:10), f. 609r l. 22.

Synnyten överlever mestadels i 1800-talets folkloresamlingar . De tidigaste finns dock intygade i handlingar från 1650-talet: i Vasa riksdagsprotokoll för den 26 augusti 1657 finns etiologiska dikter för järn och eld. Den 30 juni 1658 antecknar domböcker för Vasa en etiologisk dikt till ett magiskt skott ( pistos ) och den 5 juli samma år i Isokyrö för cancer, järn och eld.

Den tidigaste vetenskapliga diskussionen om synnyt finns i den fjärde fascicule (publicerad 1778) av Henrik Gabriel Porthans De poësi Fennica .

Synty gör sedan ett betydande framträdande som en genreterm i Christianus Erici Lencqvists avhandling De superstitione veterum Fennorum theoretica et practica, publicerad 1782. När han diskuterade den mytiska figuren Kaleva , nämnde Lencqvist Kalevas svärd, och noterade att en nämner hans versi. ... quibus ortus serpentis mythice exponitur (Kärmen syndy)' ('i dessa verser ... i vilka ormens ursprung mytiskt förklaras ( Kärmen synty )'), citerar följande rader med sin latinska översättning:

Mist' på kieli keitolaisen? Miekasta Kalewan pojan, han	Unde lingua coquinarii? (Serpentis, qui venenum in ore gignat et quasi coquat?) E gladio Calevæ filii (han formidolosissimo?).
Varifrån är Keitolainens tunga? Från Kalevas pojkes svärd, dvs	Varifrån matlagningspojkens tunga? (Om ormen, som producerar gift i munnen och, så att säga, kokar det?) Från Kalevas sons svärd (dvs 'från det mest skrämmande svärdet'?)

Strax därefter inkluderade Cristfried Ganander en post för synnyt i sin Mythologia fennica och definierade dem så här: 'Synnyt, Archæologier öfver elden, ormen, sten, alla trän; läses öfver skador och sår af vidskeplige' (' Synnyt : forntidshistorier om eld, ormen, stenen, alla träd; omtalade skador och sår av de vidskepliga').

Exempel

The Birth of Iron , Joseph Alanen , 1910–1912

Det mest vittnade ämnet för synnyt , enligt Suomen kansan vanhat runot, är järnets ursprung. Ett exempel på en sådan synty , redigerad av Lönnrot och översatt av Abercromby, är:

Kyllä tieän rauan synnyn, Arvoan alun teräksen: Toisin ennen tuulet tuuli, Toisin ennen säät sävisi, Maata kuokki koivun latvat, Peltoja petäjän kerkät. Tuuli silloin kuusi vuotta, Seurui seitsemän keseä, Tuuli taittoi tammen latvat, Rutaisi ruhevat raiat, Maasta mättähän mäkäisi, Tuopa myöstihe merelle , Siitä saari siunautui Meren selvälle selälle, Saarelle salo sileäi, kovoi saloihen, kovoi sorea nu morsianta. Niinpä neiet astunevi Niitylle nimettömälle, Istuivat itähän rinnoin, Etelähän päin elivät, Lypsit maalle maitoansa, Niitylle nitusiansa. Läksi maiot vieremähän, Vieri soita, vieri maita, Vieri auhtoja ahoja, Vieri suolle mättähäsen, Metisehen mättähäsen, Kultaisehen turpehesen. Siitä syntyi rauta raukka, Siitä syntyi ja sikesi, Suon sisällä, maan navalla, Maalla keskikorkealla, Kasvoi rautaiset orahat, Miehen peukalon pituiset. Vaka vanha Väinämöinen, Tietäjä ijän ikuinen, Oli teitensä käviä, Matkojensa mitteliä, Löysi rautaiset orahat, Teräksiset touvon taimet, Katselevi, kääntelevi, Sanan virkkoi, noin nimesi: 'Mitkä toukojansa ? Jotain noitaki tulisi, Luona taitavan takojan.' Kokosi ne knottihinsa, Kantavi sepon kätehen; Tuop' on seppo Ilmarinen Etsivi pajan sijoa, Löysi maata pikkuruisen, Notkoa ani vähäisen, Johon painoi palkehensa, Johon ahjonsa asetti, Vaan ei kasva rauta raukka, Sukeu suku teräksen, Pajassa ovettomassaom, Ahalla tulett; Puita puuttui pauan seppä, Tulta rautojen takoja. Saapi puita, tuopi tulta, Vaan ei vielä rauta synny, Kun ei liene lietsojata, Palkehella painajata. Otti orjan lietsomahan, Palkkalaisen painamahan, Katsoi ahjonsa alusta, Lietsimensä liepehiä, Jopa syntyi rauan synty, Sikesi suku teräksen.

Jag känner väl till järnets tillkomst, jag minns stålets ursprung. Förr blåste vindarna annars, gamla stormar visslade annars, björkhuvudet slet upp marken, granens unga skott på åkrarna. Då blåste det sex år, sju somrar tillfogade det skada, vinden bröt av ekarnas huvuden, slog sönder grenar [v. väldiga] gula träd, slog en kulle från marken och förde den till havet; en ö bildades av trollformler från den på det klara och öppna havet på ön var en ljuvlig skog, i skogen äng slät, på denna växte två flickor upp, en trilling brudar. Nåväl, de tre jungfrorna gick fram till en äng utan namn, satte sig med brösten i öster, med huvudet i söder, mjölkade sin mjölk på marken, sina pappas på mjöden. Mjölken började rinna, rann över träsk, rann över marker, rann över sandiga åkrar som gick vilda, rann till en kulle på ett träsk, till en honungsrik kulle, till gyllene torv. Därav uppstod dåligt järn, sedan föddes det och producerades, i ett träsk, på en jordig kulle, på medelhög mark växte järngroddar upp så höga som en mans tumme. Pålitlige gamle Väinämöinen, spåmannen som var gammal, gick sin väg, fortsatte sin kurs; han fann järnskotten de växande skotten av stål, han såg sig om, vände sig om, yttrade ett tal och så talade han:-- Vad är detta för odling av majs och vilka dessa spirande skott? Det skulle bli något av dem hos en skicklig hammare. I sin påse samlade han dem, till en smeds händer bar han dem. Smeden Ilmarinen sökte en plats för sin smedja, fann en liten bit mark, en mycket liten dal där han satte upp sin bälg, där han satte sin smedja, men eländigt järn produceras inte (F. växer inte) och stål gör det. inte härröra från en smedja utan dörr, i en smedja utan eld; smeden saknade ved, förfalskaren i järn — eld. Han fick lite ved och eld han hämtade, men ändå tillverkas inte järn (F. född) om det inte finns en bälgare, en man att trycka ner bälgen. Han tog en tjänare att blåsa, en hyresgäst för att trycka ner dem, han tittade under smedjan, längs bälgens ytterkant var järn redan tillverkat (F. född) och stål tillverkat.

Ämnen för inspelad synnyt

Suomen kansan vanhat runot -utgåvorna listar omkring 131 ämnen för syntytexter , 114 av dem kategoriserade som syntyloitsut (' synty -charms'), i totalt cirka 6900 individuella poster. Dess kategorisering av charm är baserad på en FA Hästeskos studie från 1918 av genren. De tio populäraste ämnena bland synnyterna som i SKVR kategoriseras som besvärjelser ( loitsut ) är, i fallande ordning, rauta ('järn', 862 exempel), käärme ('orm', 714), tuli ('eld', 690) , niukahdus ('stukning', 539), käärmeen purema ('ormbett', 290), pistos ('stickande smärta', 260), puu ('träd', 219), koi ('cancer', 180), voide ( 'salva', 175), ähky ('kolik', 137), riisi ('rakitis', 135), läävämato (bokstavligen 'kohusorm', 125), och löyly ('bastuånga', 108).

Av de andra kategorierna av synnyt är de viktigaste de som klassificeras som episka texter, i första hand maailma ( 'värld', 455) och kantele (371). Dessa övergripande popularitetsmönster stämmer överens med det tidigaste intygade synnyt , nedtecknat i rättegångsprotokoll från Österbotten på 1650-talet (där syntytraditionen hade gått förlorad på 1800-talet): dessa handlar alla om ämnen som senare var bland de tio bästa ( cancer, stickande smärta, eld och järn).

Följande tabell listar alla SKVR -ämnen för synnyt .

Redaktionell kategori	Ämne	Antal varianter i SKVR	SKVR-kategorisering
Ailahan synty		1	loitsut ➜ syntyloitsut
Ajettuman synty	svullnad	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Ammuksen synty	ammunition	33	loitsut ➜ syntyloitsut
Ampiaisen synty	geting	20	loitsut ➜ syntyloitsut
Eläinten puremien historioloita	djurbett historioloita	7	loitsut ➜ syntyloitsut
Erilaisia ​​syntyjä	olika etiologier	12	loitsut ➜ syntyloitsut
Etanan synty	snigel	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Hammastaudin synty	tandsjukdom	42	loitsut ➜ syntyloitsut
Haukan synty	Hök	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Herhiläisen tai mehiläisen synty	bålgeting eller bi	10	loitsut ➜ syntyloitsut
Hevosen synty	häst	31	loitsut ➜ syntyloitsut
Hien synty	svettas	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Hiiren synty	mus	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Hirven synty	älg	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Hylkeen synty	täta	26	loitsut ➜ syntyloitsut
Hä'än synty	?rök	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Härän synty	oxe	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Ihmisen synty	mänsklig	20	loitsut ➜ syntyloitsut
Jään synty	is	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Kalman synty	död	7	loitsut ➜ syntyloitsut
Karhun synty	Björn	94	loitsut ➜ syntyloitsut
Keihään synty	spjut	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Kipujen synty	smärta	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Kissan synty	katt	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Kiven kasvamattomuuden historiola	historiola om stenens bristande tillväxt	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Kiven synty	sten	38	loitsut ➜ syntyloitsut
Kohtauksen historiola	historiola av beslag	47	loitsut ➜ syntyloitsut
Kohtauksen synty	beslag	14	loitsut ➜ syntyloitsut
Koin historiola	historiola av cancer	180	loitsut ➜ syntyloitsut
Koin synty	cancer	9	loitsut ➜ syntyloitsut
Koiran synty	hund	62	loitsut ➜ syntyloitsut
Korpin synty	korp	16	loitsut ➜ syntyloitsut
Koskeman synty	en böld eller böld	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Kurkkutaudin synty	halssjukdom	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Kuvun synty	svullnad på halsen	7	loitsut ➜ syntyloitsut
Kärpän synty	flyga	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Kärpäsen synty	flyga	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Käärmeen pureman historiola	historiola av ormbett	290	loitsut ➜ syntyloitsut
Käärmeen synty	orm	714	loitsut ➜ syntyloitsut
Lampan synty	får	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Lehmän synty	ko	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Leinin historiola	historiola av reumatism	16	loitsut ➜ syntyloitsut
Leinin synty	reumatism	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Letyn synty	en sorts sjukdom	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Loukkauksen synty	förolämpningar	5	loitsut ➜ syntyloitsut
Läävämadon synty	kohusorm	125	loitsut ➜ syntyloitsut
Löylyn synty	bastu ånga	108	loitsut ➜ syntyloitsut
Maahisen synty	tomte/utslag	22	loitsut ➜ syntyloitsut
Matajaisen synty	spavin eller svullnad hos människor eller hästar, eller det övernaturliga väsen som är ansvarigt för det i finsk folkläketradition	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Muurahaisen synty	myra	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Naurismadon synty	kålrotsmask	5	loitsut ➜ syntyloitsut
Niukahduksen historiola	stukning historiola	539	loitsut ➜ syntyloitsut
Noidan synty	häxa	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Noidannuolten synty	häxpilar'	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Nuotan synty	not	8	loitsut ➜ syntyloitsut
Pahkan synty	knöl	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Painajaisen synty	mardröm	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Paiseen synty	böld	14	loitsut ➜ syntyloitsut
Pakkasen synty	glasera	70	loitsut ➜ syntyloitsut
Paran synty	en varelse skapad för att föra mjölk eller smör till sin skapare	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Pirtin synty	stugans	6	loitsut ➜ syntyloitsut
Pirun synty	jäkel	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Pistoksen synty	stygn eller pleurit	260	loitsut ➜ syntyloitsut
Poron synty	ren	5	loitsut ➜ syntyloitsut
Pukin synty	getabock	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Purun synty	sågspån	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Puun synty	träd	219	loitsut ➜ syntyloitsut
Pyssyn synty	pistol	5	loitsut ➜ syntyloitsut
Pässin synty	Bagge	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Päästäisen synty	argbigga	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Raanin synty	cancer	34	loitsut ➜ syntyloitsut
Ranskan synty	spetälska	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Raudan synty	järn	862	loitsut ➜ syntyloitsut
Riiden synty	engelska sjukan	135	loitsut ➜ syntyloitsut
Ruosteen synty	rost	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Ruton synty	fördärv	11	loitsut ➜ syntyloitsut
Ruusun synty	ros	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Ruven synty	sårskorpa	27	loitsut ➜ syntyloitsut
Räähkän synty	en sorts sjukdom	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Sammakon synty	groda	29	loitsut ➜ syntyloitsut
Saunan synty	bastu	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Sian synty	gris	10	loitsut ➜ syntyloitsut
Siikasen synty	agnar (i ögat)	11	loitsut ➜ syntyloitsut
Silmien synty	ögon	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Sisiliskon synty	ödla	111	loitsut ➜ syntyloitsut
Suden synty	Varg	41	loitsut ➜ syntyloitsut
Suolan synty	salt	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Syyhyn synty	skabb	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Syöpäläisten synty	löss	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Syövän synty	cancer	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Tautien ja vammojen historiolta	sjukdomar och skadors historia	38	loitsut ➜ syntyloitsut
Tautien synty	sjukdomar	71	loitsut ➜ syntyloitsut
Tervan synty	tjära	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Tietäjän apurin synty	tietäjäs medhjälpare _	17	loitsut ➜ syntyloitsut
Tietäjän varusteiden synty	tietäjäs utrustning _	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Tulen synty	brand	690	loitsut ➜ syntyloitsut
Tuohen synty	Björk bark	4	loitsut ➜ syntyloitsut
Tuohuksen synty	ljus	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Tuulen synty	vind	9	loitsut ➜ syntyloitsut
Tuuliaisen synty		16	loitsut ➜ syntyloitsut
Ukkosen synty	åska	9	loitsut ➜ syntyloitsut
Vamman synty	skada	3	loitsut ➜ syntyloitsut
Vasken synty	mässing	8	loitsut ➜ syntyloitsut
Vatsataudin synty	magsjukdom	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Veden synty	vatten	20	loitsut ➜ syntyloitsut
Veren synty	blod	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Vesihiiden synty	vattendemon	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Vesikauhun synty	rabies	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Viljan synty	spannmål	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Vilutaudin synty	förkylningssjukdom	1	loitsut ➜ syntyloitsut
Vitun synty	vagina	24	loitsut ➜ syntyloitsut
Voiteen synty	salva	175	loitsut ➜ syntyloitsut
Yskän synty	lunginflammation	2	loitsut ➜ syntyloitsut
Ähkyn synty	kolik	137	loitsut ➜ syntyloitsut
Kalojen synty täistä	fisk	3	kertovat runot ➜ epiikka
Kanteleen synty	kantele	371	kertovat runot ➜ epiikka
Maailman syntyruno	världen	455	kertovat runot ➜ epiikka
Oluen synty	ale	14	kertovat runot ➜ epiikka
Tanssin synty	dansa	4	kertovat runot ➜ epiikka
Tuohuksen synty	ljus	2	kertovat runot ➜ epiikka
Viinan synty	alkoholhaltig dryck	2	kertovat runot ➜ epiikka
Väinämöisen syntymä	Väinämöinen	3	kertovat runot ➜ epiikka
Pyhäkosken nimen synty	namnet Pyhäkoski	1	kertovat runot ➜ proosakertomuksiin liittyvät säkeet
Saarten synty	öar	1	kertovat runot ➜ proosakertomuksiin liittyvät säkeet
Virren synty	psalm	2	lyriikka ➜ laulut laulusta
Tupakan synty	tobak	11	häärunot ➜ ennen hitä ➜ kihlajaiset
Ei tuli kivettä synny		1	loitsut ➜ sananlaskusynnyt
Maa kiven kovaksi laati		9	loitsut ➜ sananlaskusynnyt
Tiijän tiaisen synnyn		7	loitsut ➜ sananlaskusynnyt
Vesi vanhin veljeksistä	vatten, den äldsta av bröder	206	loitsut ➜ sananlaskusynnyt
Vuoresta veden synty	vatten från ett berg	65	loitsut ➜ sananlaskusynnyt

Elias Lönnrots 1880-upplaga väljer synnyt om följande femtioen ämnen:

Lönnrot nummer	undertyper	Abercromby nummer	Lönnrot titel	Abercromby titel
1		183	Ampiaisen synty	Getingar
2		184	Etanan synty	Sniglar
3	a–g	185	Hammasmadon synty	Tandmask
4		186	Hauvin synty	Gädda
5		187	Hevosen synty	Häst
6		188	Hirven synty	älg
7		189	Horkan synty	Frossa
8		190	Hylkeen synty	Täta
9		191	Ihmisen synty	Man
10		192	Kaalimadon synty	Kålmask
11	a–c	193	Karhun synty	Björn
12		194	Keräjäin synty	Domstolar (folkmoots)
13		195	Kissan synty	Katt
14	a–b	196	Kiven synty	Sten
15		197	Koin synty	Cancer (whitlow)
16	a–b	198	Koiran synty	Hund
17		199	Koivun synty	Björk
18	a–b	200	Korpin synty	Korp
19		201	Kuvun synty	Svullnad på halsen
20	a–b	202	Kyykäärmeen synty	Huggorm
21	a–g	203	Käärmeen synty	Orm
22	a–c	204	Liinan synty	Lin
23	a–f	205	Läävämadon synty	Kohusorm
24	a–b	206	Maahisen synty	Jordtomte (hudutbrott)
25	a–b	207	Noidan synty	Trollkarl
26	a–b	208	Nuolien synty	Pilar
27	a–b	209	Oluen synty	Ale
28	a–c	210	Pakkasen synty	Skarp frost
29	a–d	211	Pistoksen synty	Söm eller pleurit
30	a–i	212	Puiden synty	Träd
31		213	Raanin synty	Cancer
32	a–f	214	Raudan synty	Järn
33		215	Riiden synty	Rakitis, atrofi
34	a–e	216	Rikkeitten synty	Skador orsakade av besvärjelser
35		217	Ruosteen synty	Rost i majs
36		218	Rupien synty	Sårskorpa
37		219	Sian synty	Gris
38		220	Siikasen synty	Agnarpartiklar i ögat
39	a–e	221	Sisiliskon synty	Ödla
40	a–c	222	Suden synty	Varg
41		223	Suolan synty	Salt
42	a–e	224	Tammen synty	Ek
43		225	Tijasen synty	Mes
44	a–f	226	Tulen synty	Brand
45	a–b	227	Vasken synty	Koppar
46	a–d	228	Veden synty	Vatten
47		229	Veneen synty	Båt
48	a–c	230	Verkon synty	Netto
49		231	Viinan synty	Brandy
50	a–g	232	Voiteen synty	Salvor
51	a–c	233	Ähkyn synty	Gripes (kolik, förstoppning)

Litterära bearbetningar

Litterära anpassningar av synnyt förekommer i Kalevala , till exempel ursprunget till ek och pilar i Runo II, lin i Runo IV, järn i Runo IX (en redogörelse som påverkade den muntliga traditionen i sin tur) och ormen i Runo XXVI.

Upplagor och översättningar

Den första betydande, vetenskapliga samlingen av syntydikter var Suomen kansan muinaisia ​​loitsurunoja , ed. av Elias Lönnrot (Helsingfors: Suomen Kirjallisuuden Seura, 1880), http://www.gutenberg.org/ebooks/48751 . En mycket stor del av detta översattes till engelska av John Abercromby , The pre- and proto-historic Finns, both Eastern and Western: with the magic songs of the west Finns , Grimm Library, 9-10, 2 vols (London: Nutt 1898), vol. 1 , vol. 1 , vol. 2 , vol. 2 . Lönnrot anpassade dock sina källor i stor omfattning, så att denna utgåva, liksom Kalevala , mer bör ses som ett litterärt verk av Lönnrot än som en direkt representation av muntliga traditioner.

Ytterligare texter, som nära representerar folkloresamlarnas fältuppteckningar, publicerades i Suomen kansan vanhat runot- serien.