Svenska institutet i Aten
Svenska institutet i Aten ( svenska : Svenska institutet I Athen ; grekiska : Σουηδικό Ινστιτούτο Αθηνών ) grundades 1946 och är ett av 19 utländska arkeologiska institut som är verksamma i Aten . Institutet är ett av tre svenska forskningsinstitut i Medelhavet, tillsammans med Svenska institutet för klassiska studier i Rom och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Utöver lokalerna i Aten har institutet ett kontor i Stockholm och ett pensionat i Kavala . Det äger också Nordiska biblioteket tillsammans med det danska institutet i Aten , det finska institutet i Aten och det norska institutet i Aten .
Institutet är en ideell forskningsstiftelse. Styrelsen består av en ordförande utsedd av den svenska regeringen, en vice ordförande, sekreterare, kassör och ytterligare ledamöter som representerar klassisk arkeologi, antikens grekiska och konsthistoria.
Sedan 2017 är Jenny Wallensten föreståndare för institutet och Ruth Jacoby är styrelsens ordförande. Institutet finansieras huvudsakligen av den svenska staten genom utbildningsdepartementet och svenska privata stiftelser tillhandahåller resterande medel.
Allmän information
Enligt stadgarna för Svenska institutet i Aten är institutets uppdrag att bedriva forskning om kulturen i det antika Grekland, tillhandahålla högre utbildning inom området för att berika vår egen kultur samt stimulera och stödja det kulturella utbytet mellan Sverige och Grekland. Institutets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Grekland och inkluderar utbildning och forskning kopplat till arkeologin, historien och samhället i det antika och moderna Grekland.
Grekisk lag säger att de utländska arkeologiska skolorna ska administrera all arkeologisk forskning i Grekland som utförs av forskare från deras hemländer. Villkor för att utföra arkeologiskt fältarbete i Grekland inkluderar att skolorna presenterar senaste arbete under ett årligt öppet möte, publicerar resultat i en internationell tidskrift och håller ett forskningsbibliotek öppet som är tillgängligt för grekiska och utländska forskare.
Svenska institutet i Aten anordnar och är värd för seminarier, föreläsningsserier, konferenser och workshops i olika ämnen. Institutet erbjuder stipendier till doktorander, forskare vid svenska universitet eller svenska forskare som arbetar utanför Sverige, som vill bedriva arbete i Grekland. Nordiska biblioteket, som verkar genom ett partnerskap mellan de svenska, danska , finska och norska instituten i Aten, rymmer cirka 40 000 volymer, främst klassisk arkeologi och antik historia. I samarbete med lärosätena i Sverige erbjuder institutet kurser på grund- och avancerad nivå. Flera aktiviteter som institutet anordnar är relaterade till konst och kultur, bland annat diktläsning och språkutbyte mellan i synnerhet svenska och moderngrekiska. Institutet är också engagerat i att hålla och anordna föreläsningar och seminarier som behandlar olika sociala frågor. Svenska institutet i Aten ansvarar för Kavala Guesthouse i norra Grekland, som erbjuder tillfälliga bostäder för svenska konstnärer, författare och forskare.
Institutet har ökat sin verksamhet i Sverige under de senaste åren. Återkommande evenemang inkluderar nu Grekiska filmdagar ( grekiska filmdagar ) i oktober, och årsmötet där institutets arbete presenteras. Evenemangen i Sverige är ofta samarbeten mellan Svenska institutet i Aten, Svenska institutet för klassiska studier i Rom och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.
Institutets historia
Grekiska myndigheter uppmuntrade grundandet av ett svenskt arkeologiskt forskningsinstitut redan under 1920- och 1930-talen. Men eftersom Svenska institutet för klassiska studier grundades 1926 så skedde inte detta då.
Svenske kronprins Gustaf Adolf , senare krönt till Gustaf VI Adolf, engagerade sig tidigt i projektet. Möjligheten att etablera ett forskningsinstitut i Grekland stärktes på nytt under 1940-talet. Einar Gjerstad , professor i klassisk arkeologi och antik historia vid Lunds universitet, var en drivande kraft i inrättandet av institutet efter andra världskriget. Den svenske affärsmannen Herbert Jacobsson och hans grekiske kollega Eugenios Eugenides kontaktade Axel Boethius, då professor i klassisk arkeologi och tidigare chef för Svenska institutet för klassiska studier i Rom. Institutet grundades i Stockholm 1946. År 1947 reste arkeologen Erik J. Holmberg till Aten för att initiera grundandet av institutet. Svenska institutet i Aten invigdes slutligen 1948 och blev det sjunde utländska arkeologiska institutet som grundades i Grekland och det första sedan 1909. Ursprungligen låg institutet vid Vouourestiou-gatan i området Kolonaki i Aten . 1975 godkände den grekiska regeringen dess status som en så kallad arkeologisk skola. Efter detta flyttade institutet till sina nuvarande lokaler 1976 i hörnet av Mitseon och Kavalotti, nära New Acropolis Museum och flera platser av historisk betydelse.
Under 2014 hotades de tre svenska Medelhavsinstituten av nedläggning efter att en radikal minskning av medlen föreslogs i regeringens budgetproposition 2015; den svenska utbildningsministern Helene Hellmark Knutsson föreslog en halvering av bidragen till 2016 och ett slut till 2017. Förslaget drogs tillbaka efter massiva protester.
Arkeologiskt arbete
De tidigaste svenska utgrävningarna i Grekland utfördes 1894 genom den tyska arkeologiska skolan. Därefter följde arbete av svenska arkeologer i t.ex. Aphidna, Asine och Dendra. Sedan grundandet av Svenska institutet i Aten 1948 faller allt arbete av svenska arkeologer i Grekland under dess skydd. För närvarande aktiva projekt inkluderar utgrävningarna vid Sanctuary of Poseidon vid Kalaureia ( Poros ) i Saroniska viken, olika former av arbete i den antika staden Hermione vid spetsen av Argolidhalvön och utforskningar vid Vlochos i ( Thessalien ). Tidigare platser för projekt inkluderar Aphidna ( Attika ), Asine ( Argolis ), Agios Elias ( Arcadia ), Berbati ( Argolis ), Chania Kastelli ( Kreta ), Dendra ( Argolis ), Malthi ( Messenia ), Midea ( Argolis ), Paradeisos ( Västra ). Thrakien ), och undersökningar vid Asea ( Arcadia ) och Makrakomi ( Pthiotis ).
Nuvarande projekt
Helgedomen Poseidon på Kalaureia (1894 och 1997 – pågår)
Det tidigaste svenska arkeologiska fältarbetet i Grekland utfördes i Poseidons helgedom vid Kalaureia 1894, under ledning av Sam Wide och Lennart Kjellberg. Bred initierade och samlade in pengar till projektet. Kalaureia var en av flera arkeologiska platser som hade föreslagits av den tyske arkeologen Wilhelm Dörpfeld som också kom att fungera som rådgivare för projektet. År 1894 besökte Dörpfeld, Wide och Kjellberg tillsammans helgedomen Poseidon vid Kalaureia. Då var bara några lämningar synliga ovan jord och Wide tog beslutet att genomföra utgrävningar under färden. Utgrävningarna sommaren 1894 pågick från 11 juni till 13 augusti. Under utgrävningarna koncentrerades arbetet på att avslöja helgedomens arkitektur och fynden omfattade bronsstatyetter, inskriptioner och olika votiv. Inga ytterligare utgrävningar genomfördes vid Kalaureia förrän 1997. Arkeologiska projekt sedan dess inkluderar Kalaureia Excavation Project (2003-2005) i regi av Berit Wells, och The Sea, the City and the God (2007-2012), ursprungligen i regi av Berit Wells och senare Arto Penttinen. Den sistnämnde är för närvarande chef för utgrävningarna på Kalaureia. Sedan 2012 har utgrävningar genomförts på platsen varje år, förutom 2020. Projektet har syftat till att studera förhållandet mellan helgedomen Poseidon och den antika staden Kalaureia.
Hermione, the Argolid (2015 – pågår)
Projektet A Greek cityscape and its people: a study of ancient Hermione, in the Argolid , inleddes 2015 som ett samarbete mellan Ephorate of Antiquities of Argolida och Svenska institutet i Aten. Generaldirektör för projektet är Alcestis Papadimitriou, medan Jenny Wallensten ansvarar för den svenska delen. Syftet med fältprojektet är att utforska det medborgerliga livet i en grekisk stadsstat från arkaiska till kejserliga perioder . Studier har gällt byggnader, familjeliv, samhällsstrukturer och religiösa seder, inklusive begravningsmetoder. Digitala metoder har utvecklats och använts för att kartlägga den antika stadens omfattning och plan utan att behöva ta till storskalig utgrävning.
Vlochos, Thessalien (2016 – pågår)
Det aktuella arkeologiska fältarbetet i Vlochos, Thessalien (The Vlochos Archaeological Project) är ett samarbete mellan Svenska institutet i Aten och Ephorate of Antiquities of Karditsa . Det är under ledning av Maria Vaïopoulou, direktör för Ephorate, med Robin Rönnlund som direktör för den svenska sidan. Målet med projektet är att undersöka kullen på platsen Strongilvouni och dess omgivningar. Omfattande rester av en stor befästning, från arkaiska till hellenistiska perioder , har lokaliserats på kullen. Under 2016 rapporterade media mycket om webbplatsen. Även om resultaten från de geofysiska undersökningarna var imponerande var presentationen i media missvisande.
Tidigare projekt
Aphidna, Attika (1894)
Aphidna var en av Attikas tolv demer under den klassiska perioden, belägen i nordöstra Attika och skyddade regionens norra gränser. Efter utgrävningarna vid Sanctuary of Poseidon i Kalaureia beslutade Sam Wide att inleda en undersökning i Aphidna. Mykeniska skärvor, tre gravar och en gravhög hittades på plats. Gravhögen grävdes ut, efter att tillstånd hade utfärdats av de grekiska myndigheterna. Fynden daterades till bronsåldern och omfattade brons- och silverkärl samt flera spindelvirvlar.
Asine, Argolis (1922, 1924, 1930, 1970-1974, 1976-1978, 1985, 1989-1990)
Akropolis i Asine ligger på en udde i Argoliska viken, cirka 10 km sydväst om moderna Nafplion . Arkeologiska bevis visar mer eller mindre kontinuerlig bebyggelse från den neolitiska perioden. Den närliggande stadsstaten Argos raserade staden Asine omkring 700 f.Kr. Sedan 1920-talet har svenska arkeologer med jämna mellanrum genomfört utgrävningar vid Asine. Den första utgrävningen inleddes på uppdrag av Sveriges kronprins Gustaf Adolf 1922. Tidiga utgrävningar vid Asine koncentrerades till Akropoliskullen och fynden omfattade takpannor och stora mängder keramik. Efter ett uppehåll på nästan fyrtio år återupptogs utgrävningarna i Asine på 1970-talet under ledning av direktör Carl-Gustaf Styrenius . De sista svenska utgrävningarna genomfördes under ledning av Berit Wells 1989-1990.
Dendra, Argolis (1926–1927, 1937, 1962–1963)
De tidigaste svenska utgrävningarna vid Dendra i Argolid genomfördes 1926–1927, under ledning av arkeologen Axel W. Persson. Persson hade tidigare undersökt en mykensk tholosgrav på platsen då han identifierade flera kammargravar från samma tid. Utgrävningar genomfördes under två fältkampanjer 1937 och 1939. Efter andra världskriget återupptog arkeologen Paul Åström fältarbetet vid Dendra i samarbete med de lokala myndigheterna. Projektet koordinerades därefter som ett grekisk-svenskt samarbete. År 1960 återfanns den anmärkningsvärda så kallade Dendra-selen från en kammargrav från 1200-talet f.Kr. Dendra-selen ställs för närvarande ut på det arkeologiska museet i Nafplio .
Malthi, Messenia (1927–1929, 1933–1934, 1952, 2015–2017)
Malthi, en av utlöpare av bergskedjan Ramovounis i Messenien , höll en befäst bosättning under bronsåldern. Sedan 1920-talet har svenska arkeologer studerat boplatsen, med början med Natan Valmin 1926. Valmin visades två tholosgravar när han reste i området och senare lät gräva ut dem. När fältarbetet återupptogs på kullen 1933–1934 upptäckte arkeologer flera skiktade skikt från en mindre bosättning under ett tunt lager jord. Valmins forskning har dock omvärderats i efterhand. Michael Lindblom och Rebecca Worsham återupptog fältarbetet på Malthi 2015–2017. Syftet med de nya utgrävningarna var att korrigera felaktigheter i dateringen av de arkeologiska skikten som tidigare identifierats av Valmin. Fältarbetet omfattade mindre utgrävningar i syfte att ytterligare belysa platsens stratigrafi och topografi.
Berbati Valley, Argolis (1935–1938, 1953, 1959, 1988–1990, 1994–1995, 1997, 1999)
Svenska arkeologer har bedrivit fältarbete i Berbatidalen sedan 1930-talet. Nyare undersökningar har också kommit att omfatta dalarna Limnes och Miyio, som ligger öster om Berbati. Arkeologiska utgrävningar i området inleddes 1934, då Axel W. Person, Gösta Säflund och Erik J. Holmberg reste i området för att leta efter potentiella utgrävningsplatser. Mastos-kullen, som ligger i sydväst om Berbatidalen, verkade vara den mest lovande platsen. Utgrävningar under de följande åren omfattade utforskade en tholosgrav och arbetet fortsatte till 1938. På grund av andra världskriget avbröts utgrävningarna fram till 1950-talet. Under 1953 och 1959 utfördes fältarbete i området av Åke Åkerström. Från 1988 ledde Berit Wells fältarbetet, inklusive Berbati Valley-projektet som initierades 1994. Målet med projektet var att studera jordbruksekonomi i området. 1999 avslutades arbetet i Berbatidalen efter en omfattande undersökning.
Asea Valley, Arcadia (1936–1938, 1994–1996, 1997, 2000)
Stadsstaten Asea låg i Aseadalen under 600-300-talen f.Kr., mellan antika Tegea och Megalopolis i centrala Peloponnesos. Läget var gynnsamt, eftersom det belägna staden på huvudvägen mellan Argolis och Korinth , i öster, och Olympia , i väster. Erik J. Holmberg genomförde de tidigaste utgrävningarna på akropolis belägen på Paleokastro-kullen 1936–1938. Arkeologiska lämningar från yngre stenåldern, bronsåldern och den hellenistiska perioden upptäcktes. Fältarbetet på Asea återupptogs med The Asea Valley Survey mellan 1994–1996 under ledning av Jeanette Forsén. Ytterligare geofysiska undersökningar genomfördes runt Palaeokastro-kullen 2001–2012.
Midea, Argolid (1939, 1963, 1983–2009)
Midea ligger på en kulle ungefär halvvägs mellan Tiryns och Mycaenae i Argolid. Akropolis var kraftigt befäst, som tidiga europeiska resenärer som Leake, Gell och Curtius noterade. Strabo och Pausanias nämner Midea i de antika litterära källorna. Tidiga undersökningar gjordes på platsen under tysk ledning 1907. Strukturer grävdes dock först fram när Axel W. Persson genomförde utgrävningar 1939. Under ledning av Persson undersökte arkeologerna murarnas utbredning och grävde flera provdike. Paul Åström och Nikolais Verdelis återupptog arbetet på platsen 1963 och genomförde en ny småskalig utgrävning nära Citadellets östra port. Omfattande utgrävningar genomfördes första gången 1983, i form av ett grekisk-svenskt samarbete under ledning av Katie Demakopoulou och Paul Åström. Projektet återupptogs av Ann-Louise Schallin efter 2000. Undersökningar vid Midea visade att befästningen byggdes under andra hälften av 1200-talet och förstördes av brand inte långt efter.
Kastelli Hill, Chania (1969–2014)
Kastelli Hill ligger i staden Chania på västra Kreta . Arkeologiska bevis tyder på kontinuerlig bebyggelse från yngre stenåldern fram till nutid, med undantag för ett mindre uppehåll under den sena bronsåldern. Yannis Tzedakis, tidigare generaldirektör för de arkeologiska myndigheterna vid det grekiska kulturministeriet, initierade utgrävningar vid Kastelli Hill 1964–1969. Dåvarande chefen för Svenska institutet i Aten Carl-Gustav Styrenius kontaktades för att diskutera ett potentiellt samarbete och det grekisk-svenska samarbetet inleddes 1969. Sedan 1970-talet har danska arkeologer gjort betydande bidrag till projektet. Svenska arkeologer genomförde nya utgrävningar 1989–1990 och 2010 anslöt sig Danska institutet i Aten till projektet som hel deltagare, ett samarbete som fortsatte fram till slutet av det aktiva fältarbetet 2014. Vid utgrävningar har omfattande rester av strukturer och stora mängder av keramik avslöjades. Bland de mer spektakulära fynden fanns två linjära A- tavlor och flera sigillstämplar.
Paradeisos, Thrakien (1976)
Paradeisos ligger i den moderna regionen Östra Makedonien och Thrakien . Arkeologerna Erik J. Holmberg och Pontus Hellström reste genom Paradeisos i norra Grekland och letade efter potentiella utgrävningsplatser 1975. Beslut fattades om att genomföra utgrävningar på platsen året därpå, baserat på de tidigare fynden från senneolitikum till brons. Ålder rapporterad av R. Felsch. Fyra mindre diken grävdes. Fynden omfattade cirka 400 kg keramik och flera figurer från senneolitikum. Fynd från utgrävningen förvaras för närvarande i det arkeologiska museet i Kavala .
Makrakomi, Fthiotis (2010–2015)
Makrakomis arkeologiska landskapsprojekt (MALP) genomfördes runt byn Makrakomi i Spercheios-dalen med syftet att utforska områdets antika historia. Dalen var särskilt viktig under den sena klassiska och hellenistiska perioden eftersom den är värd för en rutt som förbinder norr och söder om delar av Grekland. Projektet var ett samarbete mellan Fthiotis och Evritania Ephorate of Antiquities, under ledning av Maria Foteini Papakonstantionou och svenske arkeologen Anton Bonnier. Fältarbete inkluderade undersökningar, geofysiska undersökningar, småskalig utgrävning och geomorfologiska studier. En arkeologisk och arkitektonisk inventering genomfördes 2011–2012. Undersökningar har visat på mänsklig aktivitet i dalen från yngre stenåldern fram till den sena klassiska perioden, då bosättningarna blev mer långlivade innan de försvann under romartiden.
Publikationer
Svenska institutet i Aten ger ut tidskriften Opuscula. Årsskrift för Svenska instituten i Aten och Rom tillsammans med Svenska institutet för klassiska studier i Rom genom redaktionskommittén för Svenska instituten i Aten och Rom (ECSI). Detta inkluderar rapporter om det fältarbete som utförts under institutets regi samt andra vetenskapliga artiklar med anknytning till antiken. Svenska institutet i Aten ger också ut Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen, 4˚ och Skrifter utgivna av Svenska institutet i Athen, 8˚ .
Kulturella aktiviteter
Att främja och stimulera kulturellt utbyte mellan Sverige och Grekland är ett av huvuduppdragen för Svenska institutet i Aten. Flera kulturaktiviteter anordnas årligen, inklusive bokpresentationer, konst- och fotoutställningar, konserter och filmvisningar. I början handlade det mest om att presentera svensk kultur i Grekland. Den grekiska kulturen har dock alltmer kommit att presenteras i Sverige de senaste åren. Till exempel filmfestivalen Grekiska filmdagar (”Grekiska filmdagar”) som ägnas åt modern och samtida grekisk film. Svenska institutet i Aten är också involverat i ett samarbete med svenska konstskolan Konstfack och Atens konstskola. Målet med projektet är att främja hantverk tillverkat i siden. Inom ramen för dessa seminarier anordnas i den sidenproducerande staden Soufli i norra Grekland. Institutet är också involverat i ett samarbete mellan Fridhems Folkhögskola i Sverige och Joniska universitetets jazzprogram, med syftet att föra samman grekiska och svenska jazzmusiker under The Kavala Jazz Sessions och Corfu Masterclasses.
Kavala Guesthouse
Svenska institutet i Aten ansvarar för ett pensionat i staden Kavala i norra Grekland. Huset i Kavala byggdes ursprungligen för att hysa anställda vid det svenska tobaksmonopolet under tidigt 1900-tal då staden var ett viktigt centrum för handel med tobak. Fastigheten köptes 1934 och själva byggnaden byggdes 1936. Byggnaden ritades av den grekiska arkitekturen Panagiotis Manouilidis och utgör ett sällsynt och välbevarat exempel på grekisk arkitektur i Bauhaus-stil från den tiden. Huset kan beskrivas som en luftig byggnad med ljus och slät fasad, platt tak, och funktionell inredning. I kölvattnet av andra världskriget förlorade staden Kavala sin position som ett framstående produktionscentrum för tobak. 1963 beslutade den nya chefen för det svenska tobaksmonopolet Olof Söderström som hade ett kulturintresse att förvandla huset i Kavala till ett gästhem för svenska konstnärer och forskare. Tobaksmonopolet började undersöka möjligheterna att sälja huset 1973. Huset skänktes dock istället till Svenska institutet i Aten efter långa förhandlingar. Kontraktet undertecknades slutligen på svenska ambassaden den 6 juni 1976, efter ihärdiga ansträngningar från flera personer, däribland Sveriges dåvarande ambassadör Agda Rössel och direktören för Svenska institutet i Aten Pontus Hellström. Kavala guesthouse erbjuder idag en stimulerande och miljö för svenska författare, konstnärer och forskare.
Lista över direktörer
- Erik Holmberg 1947–1948
- Åke Åkerström 1948–1956
- Arne Furumark 1956–1957
- Paul Åström 1958–1963
- Carl-Gustaf Styrenius 1963–1971
- Åke Åkerström 1971–1972
- Pontus Hellström 1972–1976
- Robin Hägg 1976–1994
- Berit Wells 1994–2003
- Ann-Louise Schallin 2004-2010
- Arto Penttinen 2010-2016
- Jenny Wallensten 2017-
Se även
Bibliografi
- E. Korka et al. (red.): Foreign Archaeological Schools in Greece, 160 Years, Athens, Hellenic Ministry of Culture, 2006, sid. 144–151.
externa länkar
| Internationell | |
|---|---|
| Nationell | |
| Akademiker | |
| Konstnärer | |
| Övrig | |
