Svalwellhoppning
| Låten | |
|---|---|
| "Swalwell Hopping". | |
| Språk | Engelska ( Geordie ) |
| Skriven | c. 1807 |
| Publicerad | 1840 |
| Låtskrivare | John Selkirk |
" Swalwell Hopping " är en Geordie -folksång skriven på 1800-talet av John Selkirk , i en stil som härrör från music hall .
Det här stycket berättar om de många roliga spratt som spelas av Crowley's Crew (arbetare som förekommer i andra skrifter på den tiden), och nämner (fiktiva) karaktärer som Knack-kneed Mat, Slavering Nell, Gyetside Jack och Willayton Dan. Det förvandlas till (nästan) ett firande av Crowley's Crew.
Text
Låten trycktes senare 1840 och senare 1899 i den 198 sidor långa boken "Songs and Ballads of Northern England" samlad och redigerad av John Stokoe. Den publicerades av W. Scott från Newcastle upon Tyne. Texten till "Swalwell Hopping Air – Paddy's Wedding":
Vers 1 LADS! myek a ring An' hear huz sing Sporten vi hade på Swalwell, O; Worry play O' th' Hoppen' Day, Ho'way, märgarna, an' aw'll tell ye, O. Solen skiner varmt på Whickham Bank, Låt oss dröja på Dolly's O, An' höra 'boot monny a' rolig spratt Spelad av pojkarna på Crowley's O. Chorus: En typ av "O' Fal lal the dal la" typ refräng Vers 2 Det var Sam, O zoons, Wiv 'is pantaloons, An' gravat up ower his gobby, O; An' Willie, thou Wi' th' jacket blue, You was the varra Bobby, O. Det var kneed Mat, wivs lila kostym, An' hopper-hipp'd Dick, aw gul, O; Hälsa Tom var där, med Hepple's och rock, An' buck-sheen'd Bob från Stella, O. Vers 3 When we wor drest, It was confest, We shem'd the cheps frae Newcassel O; Så bort satte vi To wor toon gyet, För att håna dem aw när de passerade oss O. Vi ropade några vi några dyng doon Lobstrop 'lus fellows vi sparkade dem O; Vissa avlivningar gick i höjden, några förkrossade för att visa, Några kom igång av Whickham, O. Vers 4 The spree com on Hatten vanns Av morots-pow'd Jenny's Jackey, O. What a fyece, begok! Hade Jock med spänne mun, När han tvinnade sina käkar för ryggen, O. De kiltade brudarna föll tid pel-mell, Wi'—Tally-io the Grinder, O;— Smocken var gi'en till slaverin Nell Ye'd drop'd hade ni varit bakom henne, O. Vers 5 Wor-dansen började Aw'd buck-tyuthed Nan, An' Geordy thou'd Jen Collin, O; Medan den glada svarten, Wi' monny en spricka, Set the tamboreen a-rolling, O. Like wor forge-hammer, we bet se true, An' shuk Raw's hoose se soundly, O; Tuff canna cum up with Crowleys crew, No thump the tune se roundly, O. Vers 6 Then Gyetside Jack, Wiv's bloody back, Wad dans wi' goggle-ey'd Molly, O; Men upp cam Nick, An' gav honom en spark. An' a canny bit kind of a fally, O. Den dagen a' Hawks's blacks may rue They gat monny a varry sair clanker, O; Kan de de owse wi' Crowleys besättning, Frev a needle tiv an anchor, O. Vers 7 Vad är det att säga Till bonny fray, We had wi' skipper Robin, O; Kölen mobbar aw, Byeth hälsar an' sma', Myed en tiggande tide o' hoppen, O. Gleed Will ropade "Ma-a", upp lup awd Frank, An' Robin som gifte sig med hans dowter, O; Vi hamrade deras revben som ett ankarskaft, De fläktade det sex veckor efter, O. Vers 8 Bald-pyet Jone Carr Wad hav en bit spar, För att hjälpa hans märg bort wid, O, Men stackars awd karl, Han hade getten ower mellow, So we down'd byeth him an' Davy, O. Then Petticoat Robin jumppt up agyen, Wiv's guly to marcykree huz, Aw; Men Willayton Dan lade honom platt med en styen, Hurro! för Crowleys besättning, pojkar, Aw. Vers 9 Deras hasch sattes, så vi skramlade iväg, och vi tog upp det så hjärtligt, O; Wi' monny a shiver, An' lowp se clivvor, Kan Newcassel bli en fest, O? När spelmännen gick, vi vacklade ahint se merry, O, An' thro' wor toon, tills fairly spended, Roar'd, "Crowley's crew an' glory, O"
Hoppingens historia
Ordet "hoppning" betydde "en mässa" på anglosaxiska och "en dans" på mellanengelska, och det är från detta som det utvecklades. Främst i nordöstra England förändrades det från ett litet lokalt bymöte med dans till ett stort årligt tivoli. Dessa har förändrats under åren från utsmyckade, snidade och högt dekorerade små rondeller till de större attraktionerna.
Swalwell Hopping har sin traditionella väg tillbaka i historien. Den hölls årligen vid pingst och utvecklades till en karneval av sport och hästkapplöpningar innan den förvandlades till tivoli. Den hölls en tid nära stadsporten vid vattnet och flyttades senare till ett mer permanent hem på marken på baksidan av Ridley Gardens (lokalt känt som Hopping Field).
En av, om inte de, största arbetsgivarna under 1800-talet var järnbruken i Crowley och Co. i Swalwell och Winlaton. Arbetarna var stolta hantverkare. De påstås kunna göra vad som helst "ftev en nål tiv ett ankare". De var också politiska radikaler, som arbetade hårt under obehagliga förhållanden, och spelade hårt. Arbetarna, ofta kallade "Crowley's Crew", tillsammans med de lokala kölmännen, var alltid att se på hoppningarna på 1700- och 1800-talen. Enligt låten trivdes de alla och blev kanske lite för bullriga.
På 1950-talet rapporterades det att det vid den årliga Swalwell Hopping var "nöjesturer som valsar och karusell karusell med traditionella djurfästen, kornvridstänger och fairy lights, en kokosnötsskygg, hoop-la-stånd, en gevärsbana och andra stånd där man kunde vinna olika priser, inklusive en guldfisk om man kunde kasta en bordtennisboll i en av många guldfiskskålar. Många biljetter gavs ut till skolbarn som gav halva priset skjuts för tre pence och populära rekord för dagen förstärktes och spelade hela kvällen" De olika förändringarna i livsstil lät Swalwells dödsstöt på 1960-talet. "Hopping Field" är nu ett bostadsområde.
Platser som nämns
- Swalwell var en by. Det är nu en del av Newcastle upon Tyne
- Winlaton var en by i County Durham men är nu en del av Gateshead
- Whickham var en by i County Durham men är nu en del av Gateshead
- Newcassel är Newcastle upon Tyne
- Gyetside är Gateshead
Nämnda affärer
Keelman var förrtidens hamnarbetare, som arbetade på kölarna ( eller kölbåtarna) av floden Tyne. Många, faktiskt majoriteten, bodde som ett sammanhållet samhälle med sina familjer i Sandgate -området, öster om staden och bredvid floden. Deras arbete inkluderade att arbeta på kölarna/kölbåtarna som användes för att överföra kol från flodbankerna till de väntande colliers , för transport till olika destinationer inklusive London.
Kommentarer om varianter av ovanstående version
Det finns olika publicerade versioner av låten, och vissa verkar ha svårt att följa den ursprungliga Geordie-dialekten. Här är några av varianterna:
- "wor" skrivs i vissa versioner som "wour"
- "Hopping" stavas olika som "Hoppen'" eller "Hoppin'", med eller utan den slutliga apostrof
- "aw" skrivs ofta som "a"
- "frae" kan skrivas "fra"
- "se" skrivs ofta som "sae"
- "awd" kan skrivas "aud"
- Vers 8 rad 1 syftar tydligen på Joan Carr (eller borde det vara John Carr)?
- Vers 9 rad 6 "sic" skrivs ofta "sec"
- Vers 9 rad 7 "wheit" har betydelsen "ganska"
- Andra definitioner och betydelser kan hittas i geordiska dialektord