Sriram Sagar-projektet
Sriram Sagar Project | |
---|---|
Plats | Nizamabad, Telangana , Indien |
Koordinater | Koordinater : |
Bygget började | 1963 |
Öppningsdatum | 1977 |
Damm och utlopp | |
Beslag | Godavarifloden |
Höjd | 43 meter (141 fot) från flodnivån |
Längd | 15 600 meter (51 181 fot) |
Reservoar | |
Total kapacitet | 3 172 000 000 m 3 (2 571 582 acre⋅ft) (112,02 tmcft) |
Aktiv kapacitet | 2 322 000 000 m 3 (1 882 476 acre⋅ft) (81,95 tmcft) |
Ytarea | 451 km 2 (174 sq mi) |
Sriram Sagar-projektet är också känt som Pochampadu-projektet är ett indiskt översvämningsprojekt på Godavari . Projektet är beläget i Nizamabad-distriktet , 3 km från National Highway 44 . Det har beskrivits av hinduerna som en "livlina för en stor del av Telangana ".
Sriramsagar är ett bevattningsprojekt över floden Godavari i Telangana för att tillgodose bevattningsbehov i distrikten Karimnagar , Warangal , Adilabad , Nizamabad och Khammam . Det ger också dricksvatten till Warangal stad. Det finns ett vattenkraftverk som arbetar vid dammplatsen, med 4 turbiner med vardera 9 MW kapacitet som genererar 36 MW.
Historia
Bevattning i torka utsatta Telangana State har funnits i några hundra år i små områden som betjänas av lokalt byggda bytankar. från 1942 till 1951, första gången regeringen i Hyderabad lämnade in ett plan till Indiens regering, planeringskommissionen med ett dammförslag vid byn Pochampadu vid floden Godavari och dammar på dess bifloder, nämligen floderna Kaddam och Manair. Pochampadu-platsen var belägen 54,50 km nedanför Godavariflodens inlopp till AP-territoriet (nu Telangana). Projektet reviderades ytterligare år 1958. Grunden lades den 26 juli 1963 av den sene Jawaharlal Nehru , Indiens första premiärminister . Pochampadu-projektet godkändes av planeringskommissionen och Central Water Commission, se Lr. Nr NPII-2(13)/1964, I&P Dt: 07.08.1964 för konstruktion av reservoar över Godavarifloden, Pochampadu Village Adilabad. som ligger cirka 5 km uppströms om Soan Bridge på Hyderabad-Nagpur National Highway No 7 för att bevattna 5,7 Lakh Acres upp till Manair-dalen under högra strandkanalen som heter Kakatiya Canal. Den administrativa sanktionen för Pochamopadu beviljades av regeringen i Andhra Pradesh vid GO Ms. No 361 (PWD Irrigation Project wing) Dt 27.11.1964 för Rs, 40.10 Crores med SSR 1963–64. Vatten släpptes första gången i juli 1970 och i juli 1973 i Kaaktiya Main Canal upp till 36 km & 68 km vilket skapade en bevattningspotential på 25000 acres respektive 58000 acres. Pochampadu-projektet bytte namn till Sriramasagar-projektet, se GOMs. Nr 355 Irrigation & Power ( Projects wing) Avd., Dt 20.11.1978. Reservoaren fylldes först till sin fyllnadskapacitet, dvs (+)1091 fot år 1983. Ingenjörerna som ansvarade för konstruktionen var breda, bland dem var Mohammed Moin Ahmed (R&b) Nizamabad senare på 1980-talet.
Projektet
Sriram Sagar Reservoirs kapacitet är 90 tmcft och den har 42 slussar. Det inkluderar också Kakatiya-kanalen som täcker 284 km, Laxmi-kanalen, Sarswati-kanalen och översvämningskanalen . Konstruktionen av denna damm påbörjades 1957. Det mesta av avrinningsområdet uppströms denna damm ligger i Maharashtra .
Detta projekt är också lokalt känt som Khustapuram-dammen. Khustapuram-projektets förslag togs fram/utreddes först av den dåvarande staten Hyderabad under Nizams styre för att utnyttja 227 tmcft vatten i övre Godavari-floden. Denna dammplats ligger i Nizamabad-distriktet i delstaten Telangana efter sammanflödet av floden Manjira med Godavari. Under etapp I av detta projekt skapas nästan 1 miljon acres (400 000 ha) bevattningsanläggning för att utnyttja 140 tmc vatten. Etapp II av detta projekt är under ett avancerat konstruktionsskede för att bevattna 440 000 acres (180 000 ha) med 25 tmc vatten. Översvämningskanalens projekt är också under genomförande för att bevattna 200 000 tunnland (81 000 ha) med 20 tmcft vatten tillgängligt vid Pochampadu-dammen. Den levande lagringskapaciteten för SS-dammen är begränsad till 90 tmcft för att minska nedsänkningsområdet i Maharashtra upp till FRL-nivå 1 091 fot (333 m) över medelhavsytan enligt avtalet mellan Maharashtra och Telangana.
Interstatlig tvist
I avrinningsområdet för denna damm har Maharashtra byggt många medelstora och mindre bevattningsprojekt som överskrider sina rättigheter för vattenanvändning under Godavari Water Disputes Tribunal ( GWDT). Under de senaste nio åren har den pålitliga vattentillgången minskat till 33 % (dvs. tillräckligt med vatten är tillgängligt en gång vart tredje år) mot den planerade tillförlitligheten på 75 % under GWDT. Detta stora bevattningsprojekt har under det senaste decenniet blivit improduktivt under många år. På grund av ett fullständigt utnyttjande av flodvattnet i uppströms avrinningsområdet har vattenkvaliteten i reservoaren hög alkalinitet och salthalt , vilket är osäkert för konsumtion av människor och boskap. Även grundvattnet i de nedre delarna av Pochampadu-dammens avrinningsområde skulle gradvis bli olämpligt för bevattning och mänsklig konsumtion.
Högsta domstolens dom (avsnitt 83 ii b) om Babli-projektets tvist fastställde att portarna till Babhali spärreld förblir upplyfta under monsunsäsongen, dvs 1 juli till 28 oktober och det finns inget hinder för det naturliga flödet av floden Godavari under monsunsäsongen nedanför de tre dammar (Paithan, Siddheshwar & Nizamsagar dammar) som nämns i klausul II (i) i GWDT-avtalet daterat 06.10.1975 mot Pochampad-dammen. Således ges Pochampadu-reservoaren första prioritet framför alla andra reservoarer (stor, medelstor, mindre, störtflod, etc.) för att ta emot vattnet som genereras från Godavari-bassängområdet som ligger under dessa tre dammar. Som fastställts av Högsta domstolen har centralregeringen inrättat en övervakningskommitté för att genomföra/övervaka vattendelningen enligt avtal daterat 1975-10-06 och högsta domstolens dom.