Social informationsarkitektur

Social informationsarkitektur , även känd som social iA , är en underdomän av informationsarkitektur som behandlar de sociala aspekterna av att konceptualisera, modellera och organisera information. Det har blivit mer relevant på grund av framväxten av sociala medier och Web 2.0 på senare tid.

Närma sig

Det finns olika förhållningssätt till förklaringen av social informationsarkitektur.

Arkitekturmodell (inre utrymme)

Arkitekter som designar ett fysiskt gemenskapsrum måste överväga hur arkitekturen kommer att forma sociala interaktioner. En lång korridor med kontor skapar en helt annan dynamik än skrivbord som placeras i en öppen plats. Man kan främja individualitet, integritet, anständighet; den andra: samarbete, distraktion, kommunalism.

Ändå kan fysiska utrymmen flexibelt återanvändas och arbetas runt om invånarna önskar en social dynamik som utrymmet inte omedelbart ger. Kontorsdörrar kan lämnas öppna för enklare interaktion. Skiljeväggar kan höjas mellan intilliggande skrivbord för att begränsa distraktion och öka integriteten.

Det är fysisk arkitektur. Informationsarkitekturerna för online-gemenskaper är mycket mer deterministiska och mycket mindre flexibla. De definierar bokstavligen den sociala arkitekturen genom att i oföränderlig datorkod i förväg specificera vilken information du har tillgång till, vem du kan prata med, vart du kan gå. I onlinevärlden är informationsarkitektur = social arkitektur.

Social dialog och informationsmodell (externt utrymme)

Alla större varumärken använder informationsarkitektur för att marknadsföra sina produkter online, det är då vanligtvis insvept under paraplyfrasen "digital strategi". Informationsarkitektur som används för strategiska syften omfattar varumärkes- SEO , strategisk placering av virals, närvaro på sociala medier etc.

Välgörenhetsorganisationer, nyhetskanaler och sociala dialogforum kan använda samma verktyg mycket mer specifikt för positiva och viktiga sociala syften. Social Information Architecture uppfattas som den socialt medvetna flygeln av kommersiell informationsarkitektur och funktion för att utbyta information och idéer mellan människor och grupper.

Social iA kan ta upp motstridiga frågor som behandlas med missförstånd mellan kulturer och gör individer och samhällen sårbara för exploatering och manipulation. Eftersom nätet har så långt räckvidd är det självklart att använda det för meningsfull och samordnad social dialog.

Exempel på sådana frågor är tro, miljö, politik, klimatförändringar, krig, orättvisor och andra sociala utmaningar. Informationsarkitektur kan bidra till att skapa ramar där informationsdelning för människor samman, inspirerar och uppmuntrar dem att delta på ett framåttänkande och ofragmenterat sätt. En av dess kärnaktiviteter är att sprida budskap som för människor från motsatta platser av sociala och kulturella spektrum samman och att konfrontera obekväma ämne direkt.

Hur fungerar social informationsarkitektur?

Social iA använder en mängd olika Web2.0 -applikationer för att filtrera relevant eller värdefull information och väva in dem i lämplig informationsförråd eller ge feedback till intressanta kanaler. Social iA använder sig strategiskt av sökmotorer, sociala medier, Googles algoritmer, såväl som webbplatser, video- och nyhetskanaler. Den "läser" eller "lyssnar" på sociala samtal och sökmotorfrågor och engagerar sig aktivt med nätet för att samla ledtrådar om världens puls på internet. Den utvärderar data, sociala och politiska trender och svarar med riktade kampanjer för att ge människor idéer, samt hjälpa människor att förstå information.

Rektorer

Dan Brown anlitar i sin artikel 8 Principals of Social Information Architecture följande principer: 1. Objektsprincipen: Behandla innehåll som en levande sak som andas, med en livscykel, beteenden och attribut. 2. Principen för val: Skapa sidor som erbjuder meningsfulla val för användarna, och håll utbudet av val fokuserat på en viss uppgift. 3. Principen för avslöjande: Visa bara tillräckligt med information för att hjälpa människor att förstå vilken typ av information de kommer att hitta när de gräver djupare. 4. Exemplarprincipen: Beskriv innehållet i kategorier genom att visa exempel på innehållet. 5. Principen för ytterdörrar: Antag att minst hälften av webbplatsens besökare kommer via någon annan sida än startsidan. 6. Principen för multipelklassificering: Erbjud användarna flera olika klassificeringssystem för att bläddra i webbplatsens innehåll. 7. Principen för fokuserad navigering: Blanda inte äpplen och apelsiner i ditt navigeringsschema. 8. Tillväxtprincipen: Antag att innehållet du har idag är en liten bråkdel av innehållet du kommer att ha imorgon.

Vad kan social informationsarkitektur åstadkomma?

Social informationsarkitektur har många potentialer när det gäller att främja sociala kontakter och hur information delas i sociala utrymmen på webben.

Se även

Wodtke, Christina och Govella, Austin Information Architecture: Blueprints for the Web (2009) andra upplagan, publicerad av New Riders