Snickarskråets altartavla

Joiner's Guild Altarpiece (ca 1511) av Quentin Matsys

The Joiners' Guild Altarpiece är en altartavla av Quentin Matsys , avrättad ca. 1511, producerad för det eponymous skrået i efterdyningarna av dess splittring från Coopers' Guild 1497. Det finns nu i Royal Museum of Fine Arts, Antwerpen . Det är ibland också känt som Passionsaltartavlan eller Martyrdomsaltartavlan efter scenerna av Johannes Döparens och Johannes Evangelistens martyrskap på sidopanelerna. Båda dessa helgon var snickares beskyddare och förekommer även i grisaille på utsidan av sidopanelerna. Den centrala panelen visar klagosången över den döde Kristus.

Det nya skrået vände sig först till Peterceels och Van Kessel, två snidare verksamma i Leuven , men detta och ytterligare ett uppdrag till en skulptör i Antwerpen 1503 föll igenom. År 1508 överfördes uppdraget till Massijs, som redan hade producerat en numera förlorad altartavla som visar nedstigningen från korset för Coopers' Guild. Kontraktet mellan snickargillet och Massijis kvarstår fortfarande, vilket innebär en betalning på 300 gulden till konstnären , men när målningen slutligen levererades den 26 augusti 1511 beslöt man istället att inrätta en fond för Quinten och Catharina, konstnärens barn genom hans första äktenskap med Alijt van Tuylt.

Altartavlan överlevde en enorm brand i kyrkan nitton år efter installationen samt en våg av ikonoklasm ​​1566. Både Filip II av Spanien och Elizabeth I av England försökte köpa verket, men Maerten de Vos lyckades övertyga stadsrådet att köpa verket för att förhindra att det åker utomlands. Det visades kort i stadens rådhus innan det placerades på Besnijdeniskapel-altaret i dess ursprungliga katedral 1590 - det kapellet användes av stadens magistrater. Under den franska revolutionen förhindrade den Antwerpen-baserade målaren Willem Herreyns verket från att auktioneras ut offentligt och fördes till Paris av de franska ockupationstrupperna. År 1798 överfördes det till École Centrale des Deux Nèthes. På den tiden värderades målningen, dess marmorbas och två kopparomslag till 600 floriner av den franske kommissarien. Den hamnade äntligen i sitt nuvarande hem


Bibliografi

  • (på holländska) AJJ Delen, i Koninklijk Museum voor Schone Kunsten - Antwerpen. Beschrijvende katalog. I. Oude meesters, 1948, sid. 192-193.
  • (på holländska) Koninklijk Muzeum van Schoone Kunsten. Beschrijvend katalog. I. Oude meesters, 1905, sid. 204-205.
  • (på franska) Catalog du Musée d'Anvers. Publié par le Conseil d'administration de l'académie Royale des Beaux-Arts, 1857, nr. 36.
  • (på franska) Catalog du Musée d'Anvers. Publié par le Conseil d'administration de l'académie Royale des Beaux-Arts, 1849, nr. 36.
  • (på franska) Catalog du Musée d'Anvers. Publié par le Conseil d'administration de l'académie Royale des Beaux-Arts, 1845, nr. 36.
  • (på franska) Notice des tableaux exposés au Musée d'Anvers, Anvers: IMPRIMERIE DE PHILIPPE VILLE, 1829, nr. 2, 3, 4.
  • (på franska) Notice des Tableaux exposés au Musée d'Anvers. De l'Imprimerie de Philippe Ville, 1827, nr. 2, 3, 4.
  • (på franska) Notice des tableaux dont se compose Le Musée d'Anvers, Anvers: De l'Imprimerie de HP VANDER HEY, 1820, nr. 2 .
  • (på franska) Notice des tableaux exposés au Musée d'Anvers, Anvers : l'imprimerie de HP Vander Hey, 1817, nr. 6.
  1. ^ (på holländska) André A. Moerman, i Openbaar Kunstbezit Vlaanderen 1963, sid. 12-12b.
  2. ^ Enligt F. Prims, 'Quinten Matsys, een onbegrepen meteoor', Antwerpiensia , XXII, 1951, s. 162-163, gällde detta ett uppdrag för kyrkan Sint-Annaretabel i Leuven; Silver 1984, sid. 54, n. 45; Maximiliaan Martens, i Reünie. Van Quinten Massijs till Peter Paul Rubens. Meesterwerken uit het Koninklijk Museum terug in de Kathedraal , 2009, sid. 77-81; Staatsblad 2009-04-21, sid 32197; Topstukken , 2009; Nanny Schrijvers, i Het Museumboek. Hoogtepunten uit de verzameling , 2003, sid. 48-49 (originalversion); Nanny Schrijvers, i Vouwblad van de Educatieve dienst Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen . Quinten Massijs , 1987.
  3. ^ Avskrift i P. Génard, 'Bescheeden rakende Quinten Massys', De Vlaemsche School , XI, 1863, s. 127; Maximiliaan Martens, i Reünie. Van Quinten Massijs till Peter Paul Rubens. Meesterwerken uit het Koninklijk Museum terug in de Kathedraal , 2009, sid. 77-81; Nanny Schrijvers, i Vouwblad van de Educatieve dienst Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen . Quinten Massijs , 1987; André A. Moerman, i Openbaar Kunstbezit Vlaanderen 1963, sid. 12-12b; https://www.kmska.be/nl/collectie/highlights/Schrijnwerkers.html
  4. ^ (på holländska) P. Génard, 'Bescheeden rakende de schilderij "De Nood Gods", Quinten Massijs', De Vlaemsche School , XIV 1868, s. 50-52; FJ van den Branden, Geschiedenis der Antwerpsche Schilderschool , Antwerpen, 1883, s. 61-64, n. jag; J. Vervaet, 'Catalogus van de altaarstukken van gilden en ambachten uit de Onze-Lieve-Vrouwekerk te Antwerpen en bevarad i het Koninklijk Museum', Jaarboek Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen, 1976, s. 205; Maximiliaan Martens, i Reünie. Van Quinten Massijs till Peter Paul Rubens. Meesterwerken uit het Koninklijk Museum terug in de Kathedraal , 2009, sid. 77-81; André A. Moerman, i Openbaar Kunstbezit Vlaanderen 1963, sid. 12-12b; Karel van Mander, Het schilder-boeck, Haarlem 1604.