Skrivningsgrad noll
 Omslag till första upplagan
| |
| Författare | Roland Barthes |
|---|---|
| Originaltitel | Le degré zéro de l'écriture |
| Land | Frankrike |
| Språk | franska |
Publiceringsdatum |
1953 |
Writing Degree Zero ( franska : Le degré zéro de l'écriture ) är en bok av litteraturkritik av Roland Barthes . Första gången den publicerades 1953, var den Barthes första fullängdsbok och var, som Barthes skriver i inledningen, tänkt som "inte mer än en introduktion till vad en historia om skrivande kan vara".
Strukturera
Writing Degree Zero är uppdelad i två delar, med en fristående introduktion . Del ett innehåller fyra korta essäer , där Barthes skiljer begreppet "skrift" från begreppet "stil" eller "språk". I del två undersöker Barthes olika sätt att skriva modernt och kritiserar franska socialistiska realistiska författare med motiveringen att de vanligtvis använder konventionella litterära troper som strider mot deras uttryckta revolutionära övertygelse. Barthes citerar ett avsnitt från den kommunistiske romanförfattaren Roger Garaudy och kommenterar:
Vi ser att ingenting här ges utan metafor, för det måste mödosamt bäras in hos läsaren att "det är välskrivet" (det vill säga att det han konsumerar är litteratur).
Mot vad han beskriver som "revolutionärernas väluppfostrade skrift" hyllar Barthes arbeten av författare som "skapar en färglös skrift, befriad från all träldom till ett förutbestämt språktillstånd". Barthes krediterar Albert Camus med initieringen av denna "genomskinliga form av tal", särskilt Camus roman från 1942 Främlingen . Men Barthes berömmer också romanförfattaren och poeten Raymond Queneau för att han låtit mönstren av talat tal i sin skönlitteratur "förorena alla delar av den skrivna diskursen", mot Jean-Paul Sartre , i vars romaner endast den talade dialogen liknade talat språk. , med resultatet att naturligheten i dialogen i Sartres romaner liknade "arior så att säga omgivna av långa recitativ i ett helt konventionellt skrivsätt". Barthes avslutar boken på en bokstavligen utopisk ton:
Att känna sig ständigt skyldig till sin egen ensamhet, är det [litterärt skrivande] inte desto mindre en fantasi som ivrigt önskar en glädje [ bonheur ] av ord, det skyndar sig mot ett drömt språk vars friskhet, genom ett slags ideal förväntan, kan skildra perfektion av någon adamisk värld där språket inte längre skulle alieneras.
Översättning
Le degré zéro de l'écriture översattes till engelska av Annette Lavers och Colin Smith som Writing Degree Zero och publicerades 1967 av Jonathan Cape .
Lavers/Smith-översättningen avviker från originalet i vissa avseenden. Till exempel är den inledande meningen i originalet:
- " Hébert ne commençait jamais un numéro du Père Duchêne sans y mettre quelques «foutre» et quelques «bougre».";
- bokstavligen: "Hébert började aldrig ett nummer av Le Père Duchêne utan att lägga in några "jävla och "buggare" ;
- Lavers/Smith-översättning: "Hébert, revolutionären, började aldrig ett nummer av sitt nyhetsblad Le Père Duchêne utan att introducera ett stänk av obsceniteter."
Se även
Anteckningar
- Barthes, Roland (1972). Le Degré zéro de l'écriture suivi de Nouveaux essais kritik . Paris: Éditions du Seuil. ISBN 2-02-000610-3 .
- Barthes, Roland (1967). Skrivningsgrad noll . Översatt av Annette Lavers; Colin Smith. London: Jonathan Cape. ISBN 0-224-61268-9 .