Shimazaki Masaki
Shimazaki Masaki | |
|---|---|
| 島崎 正樹 | |
 Porträttfoto av Shimazaki Masaki. År okänd. | |
| Personliga detaljer | |
| Född |
Shimazaki Shigehiro ( 島崎 重寛 )
13 juni 1831 Magome Station, Mino-provinsen , Japan |
| dog |
29 november 1886 (55 år) Misaka Village, Nagano Prefecture , Japan (idag Nakatsugawa , Gifu Prefecture ) |
| Make | Shimazaki Nui ( 島崎ぬい ) |
| Barn | Shimazaki Tōson |
Shimazaki Masaki ( 島崎 正樹 , 1834–1886) var en japansk honjinhövding , elev av kokugaku och shintopräst . Han var far till Shimazaki Tōson . Han skrev främst under namnet Aratamanoya ( 璞堂 ) , men senare i livet antog han också namnen Shizunoya ( 静舎 ) och slutligen Kanzanrō ( 観山楼 ) . Hans artighetsnamn var Sachio ( 禎夫 ) , och han kallades av släktingar som Kichizaemon ( 吉左衛門 ) , familjens ärftliga namn.
Biografi
Shimazaki Masaki föddes under namnet Shigehiro till Shimazaki Kichizaemon Shigeaki ( 島崎 吉左衛門 重韶 ) , ärftlig chef för Magome -relästationen i Kisodalen .
Efter en introduktion av Hazama Hidenori ( 間 秀矩 ) från Nakatsugawa , blev Masaki en exceptionellt hängiven lärjunge till den nativistiska teologin av Motoori Norinaga och Hirata Atsutane under ledning av Majima Seian ( 馬島 靖庵 från samurai ) , Aurai-student, en student . Kagemichi från Naegi Domain , den första Hirata-lärjungen i regionen. Tillsammans med de andra Hirata-lärjungarna till Mino och Naegi, var Masaki involverad i främjandet av traditionella shintobegravningsmetoder i opposition till det officiellt mandat buddhistiska alternativet. Under denna tid blev han också bekant med Matsuo Taseko och Tsunoda Tadayuki .
År 1864, efter att ha övertagit ledningen av stationen från sin far, passerade Tengutō genom Magome. Även om han ville resa till Kyoto för att hjälpa de andra Hirata-lärjungarna i deras agitation där, stannade han i Magome på grund av en känsla av ansvar för sin familj och folket i byn. Han stannade kvar i Magome under hela Boshinkriget och ordnade vid mer än ett tillfälle logi åt den revolutionära kejserliga armén .
År 1874, efter att ha gått i pension och överlåtit finansiell auktoritet till sin äldste son, reste han till Tokyo och säkrade anställning inom Historiography Division (考証課) vid Department of Religion (教部省), den tillfälliga efterträdaren till den äldre Department of Divinities . Emellertid lämnade han snart desillusionerad med sina medarbetares flippiga attityd mot och brist på hängivenhet för Shinto. Samma år skrev han in en dikt på en hopfällbar handfläkt där han uttryckte sin rädsla för att Japans nationella identitet antingen skulle glömmas bort eller förkastas av en befolkning som är förälskad i västerländska saker :
Om krabbans grävning inte stoppas, kommer den höga dammen inte att hålla länge .
Vid tidpunkten för en offentlig kavalkad av kejsar Meiji , kastade Masaki fläkten in i vad han trodde var vagnen för kejsarens outriders i hopp om att budskapet skulle komma till kejsarens uppmärksamhet. Han greps omedelbart, anklagad för brottet ugudelighet , men straffades inte utöver ett mindre böter på grund av domstolens bedömning av motiven till hans handling. Han blev senare medveten om att fläkten faktiskt hade landat i kejsarens vagn.
År 1875, som en del av regeringens utvisning av Hiratas inflytande, rusticerades Masaki av religionsdepartementet till den avlägsna Minashi-helgedomen för att tjäna som bosatt präst. Han blev kvar på Minashi i fyra år. Under den tiden blev han känd för lokalbefolkningen för att han brast i gråt när han höll föreläsningar om legendarisk nationell historia.
Masaki återvände hem 1880. Inte långt efter, under en personlig inspektion av Hokuriku -regionen av kejsaren, blev han tillrättavisad för att ha försökt lägga fram en petition till kejsarens omgivning angående vad han såg som att progressiva och sekularistiska medborgare föraktade den inhemska kulturen. politik. Vid den här tiden började Masaki uppleva mardrömmar och hallucinationer .
Efter upprepade personliga motgångar, svårigheter med alkoholism och alienation från familj och grannar, blev Masaki till slut galen av förtvivlan. Efter att ha försökt bränna ner det lokala templet Eishōji ( 永昌寺 ) , fängslades han av sin familj i en träbur bakom huset. Därefter blev han alltmer förvirrad medan hans hälsa snabbt sjönk på grund av svält, hypotermi och exponering för hans egen avföring och urin. I slutet av 1886 hade han dött av beriberi- inducerad hjärtsvikt . Tvärtemot hans önskemål begravdes han på den buddhistiska kyrkogården i Eishōji.
Citat
Vem är det som säger att den amerikanska dollarn är lika med japanskt silver? Vem är det som skulle få dåliga dollar och bra silver att stå lika i balans utan att tänka på hur billiga vi är när vi säljer vår nation? Kommer det att göra oss rika om vi säljer oss själva till ett bra pris och samlar upp dollar som berg av smuts? Hur grymt det är att omvandla det arbete som kamifolkets arbete gör till dollar ! Vi måste ifrågasätta dollarns kraft i hela Ōyashima . Denna ålder av dårar! Vi vet att dessa dollar är sämre, men vi bryr oss inte om vad vi vet. Om nationens skatter är uttömda, även om vi har samlat dollar som berg, vad ska vi köpa?
— Shimazaki Masaki (1860)
Av allt som himmel och jord har gett upphov till är mänskligheten det mest underbara och heligaste. Det är möjligt för mänskligheten att vara underlig och helig eftersom mänskligheten har det underbara och heliga i sitt hjärta. Det finns otaliga varianter av saker i världen. På fälten finns tusentals gräs och örter, och i bergen finns det tiotusentals träd. Man kan ta in alla dessa gräs och träd på ett ögonkast, men bland örter har krysantemum och orkidéer fina dofter, och bland träd äger tallen och eken adel.
Så är det med mänskligheten. Det finns de som kan överträffa den allmänna löpningen eftersom de är överlägsna i andan jämfört med den allmänna löpningen. Det vanliga, hur många som helst, är alla desamma; de är som gräs och träd som varken har doft eller ädelhet. De som utmärker sig, en om det bara finns en, tio om det finns tio, är alla användbara och lönsamma för nationen. Bland örter och träd har de egenskaperna som krysantemum och tall. Men med krysantemum och tall berättar en blick om deras härlighet. Det mänskliga sinnets briljans eller dumhet återspeglas inte i dess fysiska hus, och av den anledningen kan man inte utan vidare känna igen dess kvalitet.
I sinnet är det ens tankar som består av det underbara och heliga. Den som är mest upplyst i sin själ tänker längst fram; dåren vågar inte alls göra det. Nu kan det mänskliga sinnet inte avstå från att tänka. Våra tankar frodas i våra bröst. Vi räknar upp dem, vi radar upp dem och genom att föra dem till mognad aktualiserar vi dem. Våra obetydliga kroppar bevakar bara detta företag, eftersom vi ser uppåt tjänar våra föräldrar, och när vi ser nedåt vårdar vi våra fruar och barn. Därmed är vi i stånd att agera. Varför ska vi smickra världen eller försöka komma in i den? Det är genom att födas som de gör och genom att dö som de gör som alla tings själar inser sig själva.
Det sätt på vilket vi kan observera de gamla är genom vad de har sagt i sina skrifter och genom vad de uppnådde i sin tapperhet. De som bevarade sin känsla för rättvisa och ärlighet, de som förblev lojala och orubbliga hela tiden, de som förmanade tronen fastän de dog för den - det är genom deras exempel som vi kan iaktta antiken. Det är genom dem som förblev åtskilda för att disciplinera sig själva; det är genom dem som höll ut inför fara till och med döden; det är genom dem som gjorde kloka planer och lyckades, såväl som genom dem som, när de såg att deras heroiska planer var ohållbara, kunde revidera dem. Det är genom dem som, även efter hundra generationer av sunt styre, fortfarande var plågade av oro för nationen. Det är genom dem som har berättat för oss hur allt ännu kan gå förlorat i en katastrofal omsvängning. Våra modeller är hämtade från dem som gjorde slut med våld och undertryckt oordning, och fick respekt och underkastelse från alla omkring dem. Det är genom dem som registrerat hundratals generationer i sin historia för att överföra dem till framtiden.
Så är det med alla saker. Alltså är det så att ingenting kan förverkligas av en enda person. Men kommer jag då att kunna leva i enlighet med det jag älskar?
— Shimazaki Masaki (1864)
Anteckningar
- 1. ^ Detta namn översätts ordagrant till "House of the Unpolished Gem". Men stavelserna som består av det kan också återges i kanji-form som 「荒霊舎」eller "Den turbulenta andens hus". Den dubbla betydelsen tros ha varit avsiktlig.