Vi Är Sthlm sexuella övergrepp

Dussintals anmälda sexuella övergrepp under 2014 och 2015 på We Are Sthlm , en ungdomsfestival i Stockholm, offentliggjordes inte av polisen. Stockholmspolisen hade tagit emot 38 anmälningar om sexuella trakasserier på We Are Sthlm under 2014 och 2015 tillsammans, från kvinnliga besökare på festivalen, varav de flesta var under 15 år, men hade inte publicerat dessa anmälda trakasserier i sina pressmeddelanden då. Polistalesperson Varg Gyllander antydde 2016, under uppståndelsen om de sexuella övergreppen på nyårsaftonen i Tyskland 2015–16, att denna uteblivna anmälan 2015 och 2014 delvis kan ha orsakats av polisens rädsla för att "prata om dessa saker i kontexten av immigrationsdebatten idag".

Bakgrund

We Are Sthlm etablerades som en sommarmusikfestival för ungdom år 2000 under namnet "Ung08" med kostnadsfria årliga offentliga konserter och evenemang i centrala Stockholm. Satsningen blev framgångsrik och fick stöd av Stockholms kommun 2003. 2013 besöktes festivalen av 160 000 personer och bytte namn till "We Are Sthlm".

Våldtäkter anmäldes på svenska musikfestivaler i Arvika 2006 och 2010, i Emmaboda 2014 och på Bråvalla 2015. På Arvikafestivalerna publicerade polisen anmälningar om våldtäkt men karakteriserade båda händelserna som "lugna".

2014 och 2015 års festivaler

Under 2014 och 2015 tillsammans polisanmäldes 38 incidenter av sexuella trakasserier på We Are Sthlm av kvinnliga besökare på festivalen, varav de flesta var under 15 år, men Stockholmspolisen offentliggjorde inte dessa påstådda trakasserier i sina pressmeddelanden då, även övergreppen verkar inte ha utretts fullt ut. En polistalesman förminskade omfattningen av dessa trakasserier: runt 15 sådana rapporter, av 170 000 personer under fem dagar samlade i en öppen ungdomsmusikfestival, "är fortfarande för många, men inte heller särskilt mycket".

I samband med festivalen 2015 rapporterade Sveriges Radio i augusti 2015 att sexuella trakasserier hade förekommit det året, och att festivalen hade plågats av samma problem i flera år.

Tidningen Dagens Nyheter hade den 10 januari 2016, under uppståndelsen kring de sexuella övergreppen på nyårsaftonen i Tyskland 2015–16, skaffat interna dokument från polisen och skrivit om vad de nu framställer som en polisens mörkläggning av sexövergrepp. Dagens Nyheter analyserade att sexuella trakasserier varit ett problem sedan festivalen startade 2000, men att informationen undanhållits på grund av oro för evenemangets rykte.

Polisens presstalesperson Varg Gyllander antydde den 11 januari 2016 att utebliven anmälan 2015 och 2014 hade varit ""självcensur" från enskilda tjänstemäns sida, eftersom vissa "polisanställda ... är rädda för att prata om dessa saker i kontexten av immigrationsdebatten idag".

2016 års mediebevakning

Den 9 januari publicerade kriminalreportern Lasse Wierup en artikel i Dagens Nyheter som en reaktion på de sexuella övergreppen på nyårsafton i Tyskland, särskilt i Köln. Wierup pekade på likheten mellan de tyska övergreppen med rapporter om incidenter i Kalmar och på festivalen We Are Sthlm i augusti 2015. Wierup var kritisk till frånvaron av uppmärksamhet i media och ställde frågor om orsakerna till bristen på uppmärksamhet och vad det innebar. för kvinnors säkerhet i offentliga utrymmen. Dagens Nyeter fick ett tips om händelsen, men lyckades inte få det verifierat. Dagens Nyheter publicerade dagen efter en artikel som kritiserade Stockholmspolisen för att ha undanhållit uppgifterna i sin mediekommunikation, och pekade på något som skäl till att inte rapportera om övergreppen.

Historien fick internationell uppmärksamhet, bland annat eftersom den bröts kort efter sexuella övergrepp i olika tyska städer och den svenska staden Malmö över nyår. The Guardian rapporterade att polisen och "media" påstods ha "avsiktligt underrapporterat[ed]" övergreppen för att inte öka känslan mot invandrare .

Enligt ett memo fick polisen 2015 besked om att vara vaksam på unga män som sexuellt övergreppar kvinnor i folkmassan, eftersom sådana brott hade begåtts föregående år, mestadels av migranter, inklusive afghaner. David Brax, forskare i hatbrott vid Göteborgs universitet , antog att polisen var orolig för att det skulle bli hämndattacker mot andra migranter om brotten offentliggjordes, men förutspådde också att en mörkläggning skulle rättfärdiga extremhögerns övertygelse att media rapporterar inte om migrantbrott.

Rikspolischef Dan Eliasson beordrade en intern granskning med möjlighet till disciplinära åtgärder eller straffrättsliga förfaranden om polisen hade begått några brott. Sveriges statsminister Stefan Löfven sa att de överfallna kvinnorna var offer för ett "dubbelt svek" och lovade att svara snabbt för att ta itu med händelserna .

En 15-årig pojke greps den 11 januari 2016 anklagad för misshandel och sexuella övergrepp mot två 14-åriga flickor vid festivalen sommaren 2015.

2018 års festival

Efter att ha stängt festivalen tidigare och ändrat ordningen på akterna lyckades de få en 90% minskning av antalet incidenter.

Reaktioner

Sveriges statsminister Stefan Löfven kritiserade polisen hårt:

"Jag känner en mycket stark ilska över att unga kvinnor inte kan gå på en musikfestival utan att bli kränkta, sexuella trakasserade och attackerade... Det är ett stort demokratiskt problem för hela vårt land", sa han om polisens misslyckande att i rätt tid lämna ut information om incidenterna till allmänheten.

Anklagelser om mörkläggning i media

Det förekom anklagelser om mörkläggning i media. Sverigedemokraterna , ett socialkonservativt , invandringsfientligt parti, hävdade i januari 2016 att DN hade fått kännedom om brotten , men hade inte anmält dem eftersom det skulle ha gynnat Sverigedemokraternas agenda. I en anonym intervju med norska tidningen Journalisten påstod sig en psykolog ha gett DN tipset och kritiserat tidningen för att inte reagera. DN- redaktören Caspar Opitz har tillbakavisat anklagelserna och hävdat att hans tidning undersökt tipset på allvar men inte kunnat bekräfta det. Opitz svarade på frågor och skrev att hans personal hade gjort flera försök att utreda och till och med hade funnit att en del av informationen i tipset (till exempel att ett stort antal personer hade arresterats) inte var sanna. Han uppgav vidare att bristen på ledtrådar innebar att inte ens alternativ media hade täckt historien.

Se även