SOS Rasisme
SOS Rasisme var en norsk organisation, vars uttalade mål var att "bekämpa rasism och nazism ." Den grundades 1985, som den norska systerorganisationen till franska SOS Racisme . Den gick i konkurs 2013 efter att ha dömts för att ha lurat regeringen och norska barn- och ungdomsrådet genom att rapportera grovt överdrivna medlemssiffror för att få offentlig finansiering. Polisen inledde därefter en utredning av organisationen och åtalade tio av dess nyckeltjänstemän för bedrägeri , förskingring och penningtvätt .
Den påstod sig vara Europas största antirasistiska medlemsorganisation, med mer än 40 000 medlemmar, men påståendena befanns vara falska av Haugalands tingsrätt. Den siste presidenten före konkursen var Trond Thorbjørnsen och den siste verkställande direktören var Kjell Gunnar Larsen. SOS Rasisme påstod sig ha mer än 270 lokalavdelningar över hela Norge.
SOS Rasisme möttes av stark kritik från media i Norge och från alla vanliga politiska partier under flera år på grund av dess dominans av den marxist-leninistiska-maoistiska organisationen Serve the People – The Communist League . SOS Rasisme har beskrivit sina kritiker, inklusive det norska barn- og ungdomsrådet, som "nazister".
Kritik mot SOS Rasisme
Den 16 januari 2006 hävdade den norska tidningen Dagens Næringsliv att SOS Rasisme dominerades och influerades av personer längst till vänster i norsk politik och ifrågasatte om det stora antalet medlemmar faktiskt var korrekt eller en förfalskning. SOS Rasisme har förnekat alla påståenden om att deras medlemssiffror var falska.
Den 9 september 2009 publicerade norska radiostationen P4 en historia som hävdade att fem av ledarna för SOS Rasisme också är högt uppsatta medlemmar i en revolutionär kommunistisk organisation som heter Tjen Folket ("Tjäna folket"). P4 citerade Khalid Salimi, grundaren av SOS Rasisme, som sa att han avsatts från organisationen av kommunisterna, och att SOS Rasisme vid den tiden nästan uteslutande drevs av vita norska kommunister. Salimi uppskattade att det faktiskt fanns fler "mörker" i Fremskrittspartiet , ett norskt politiskt parti med en invandringsskeptisk agenda, än i SOS Rasisme.
Indragning av offentlig finansiering 2010
Den 1 mars 2010 meddelade det offentliga rådet för norska barn- och ungdomsorganisationer ( norska : Landsrådet for Norges Barne- og ungdomsorganisasjoner , LNU) att de dragit in offentlig finansiering som ges till SOS Rasisme. Anledningen var att antalet medlemmar och lokalavdelningar som rapporterats av SOS Rasisme verkade vara felaktiga, och de var tveksamma till om pengarna till organisationen gick ut till lokalavdelningarna. Det avslöjades att SOS Rasisme hade använt pengarna för att köpa fastigheter genom att kanalisera statliga bidrag genom ett företag som heter Aktivisteiendom AS (Activist Real Estate). Det avslöjades också att SOS Rasisme erbjöd ett så kallat "familjemedlemskap", där medlemmar kunde registrera medlemmar av sin familj i SOS Rasisme helt enkelt genom att uppge sitt förnamn, utan någon dokumentation på att familjemedlemmarna i fråga ens existerade eller var villiga att gå med i organisationen. Den statliga finansieringen av SOS Rasisme baserades på det totala antalet medlemmar. Kassören för SOS Rasisme, Kjell Gunnar Larsen, nekade till brott och hävdade att den undersökning som LNU genomförde var en del av en organiserad kampanj av högerextrema grupper.
I oktober 2009 genomförde revisionsbyrån KPMG en revision av SOS Rasismes medlemslistor i tre norska städer. Utredningen fann att ungefär hälften av personerna på medlemslistan, som användes som underlag för att beräkna offentlig finansiering, nekade till att vara medlemmar i SOS Rasisme. Rapporten fann också flera fall av spädbarn yngre än ett år som registrerats som medlemmar av äldre familjemedlemmar.
Aktivister infiltrerade anti-islam grupp
Den 11 mars 2012 avslöjade norska tidningen Dagbladet att från starten 2010 och fram till våren 2011 infiltrerades ledningen för Norwegian Defence League, en anti-islamgrupp med nära kopplingar till English Defence League, av medlemmar i SOS Rasisme. Flera anonyma källor sa till tidningen att antirasisterna faktiskt var i majoritet i styrelsen. En av källorna, och en SOS Rasisme-medlem, var en av NDL:s styrelseledamöter. En annan SOS Rasisme-medlem som källorna påstod för att ha varit en NDL-styrelseledamot förnekade påståendena. Antirasisterna påstods ha använt falska identiteter och rapporterade direkt tillbaka till SOS Rasisme. Enligt tidningen kände Lena Andreassen som var ledare för NDL våren 2011 inte till infiltrationen. Ronny Alte, NDL-talesperson fram till april 2012, bekräftade att de hade insett att det fanns infiltratörer i NDL 2011.
externa länkar
- SOS Rasismes officiella webbplats (på norska)
