Södra militärdistriktet (MD S)
Södra militärdistriktet | |
---|---|
Södra militärdistriktet | |
Aktiva | 2000–2005 |
Land | Sverige |
Trohet | svenska försvarsmakten |
Gren | Gemensam service |
Typ | Militärdistrikt |
Roll | Operativa, territoriella och taktiska operationer |
Del av | Försvarsmaktens högkvarter |
Garnison/HQ | Göteborg |
Färger | Blå och vit |
Mars | "På marsch" (Rydberg) |
Södra militärdistriktet ( svenska : Södra militärdistriktet , MD S) var ett militärdistrikt inom Försvarsmakten från 2000 till 2005. Dess personal fanns i Göteborg , Sverige. Till militärdistriktet hörde Jönköpings , Kalmar , Blekinge , Skåne , Hallands och Västra Götalands län.
Historia
Inför försvarslagen 2000 föreslog den svenska regeringen i sin proposition till riksdagen att den taktiska nivån skulle sänkas genom avveckling av divisions- och försvarsdistriktsstaber samt marinledningar och flygledningar . Detta i syfte att utforma ett armétaktiska kommando , marinens taktiska kommando och flygvapnets taktiska kommando som skulle samlokaliseras med Joint Operations Command ( Operationsledningen , OpL). Förslaget innebar att alla territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar avveckling av militärdistriktsstaber. I stället bildades den 1 juli 2000 fyra militärdistrikt som i princip motsvarade de tidigare militärdistrikten (1966–1990-talet). Den stora skillnaden var att militärdistriktet var den lägsta nivå där befälhavaren var territoriellt ansvarig. organiserades militärdistriktsgrupper ( militärdistriktsgrupp ) efter den tidigare indelningen av försvarsdistrikt, som i Södra militärdistriktet motsvarade elva militärdistriktsgrupper.
Inför 2004 års försvarslag föreslog den svenska regeringen riksdagen, på förslag från Försvarsmakten, att minska antalet militärdistriktsgrupper, där militärdistriktsgrupperna i Borås , Hässleholm och Kalmar inom Södra militärdistriktet. föreslogs upplösas. Enligt Försvarsmakten skulle färre hemvärnsförband organiseras, men bättre utbildade och uppfyllda förband. Försvarslagen innebar att Kalmargruppen , Skånska dragongruppen och Älvsborgsgruppen avvecklades den 30 juni 2005 och dess uppgifter övertogs den 1 juli 2005 av Kronobergsgruppen , Södra skånska gruppen respektive Göteborgsgruppen . Vidare avvecklades också Gotlands militärdistrikt (MD G), vilket innebar att Gotlandsgruppen från 1 januari 2005 överfördes till Militärdistriktet mitt .
Försvarsmakten hade före försvarslagen föreslagit tre alternativ till en förändrad militärdistriktsorganisation. Det första tillvägagångssättet var att upprätthålla militärdistriktsorganisationen. Det andra tillvägagångssättet skulle vara att slå samman militärdistriktsstaben med en utbildningsenhet. Det tredje handlingssättet skulle vara att avveckla militärdistriktsorganisationen och överföra ansvaret för de territoriella operationerna till Joint Forces Command ( OPIL). Att en förändring av militärdistriktsorganisationen var nödvändig delades av både regeringen, Försvarsmakten och Försvarsberedningen . Både regeringen och Försvarskommissionen ansåg att frågan behövde övervägas ytterligare innan ett riksdagsbeslut var möjligt. Regeringens huvudalternativ var dock att organisationen skulle avvecklas.
Den 2 juni 2005 presenterade den svenska regeringen sin proposition (2004/05:160) om avveckling av militärdistriktsorganisationen. I propositionen hänvisade regeringen till att "I det framtida "insatsförsvaret" och den beslutade operativa organisationen finns det inte längre något krav på eller behov av regional eller territoriell ledning som motiverar en viss ledningsorganisation". På så sätt ansåg regeringen att militärdistriktsorganisationen kunde avvecklas, vilket också föreslogs av Försvarsmakten i en framställning till regeringen den 7 mars 2005. I stället skulle fyra Säkerhets- och samarbetssektioner inrättas, där bl.a. sträckor skulle förläggas till Boden , Stockholm , Göteborg och Malmö . Riksdagen beslutade den 16 november 2005 att militärdistriktsorganisationen skulle avvecklas den 31 december 2005, vilket innebar att militärdistriktsgrupperna omorganiserades till träningsgrupper ( utbildningsgrupper ) och underordnades en utbildningsförband ( utbildningsförband ). Som en följd av detta överfördes alla militärdistriktsgrupper från Södra militärdistriktet (MD S) och blev från 1 januari 2006 underställda Göta ingenjörregemente ( Ing 2), Luftvärnsregemente (Lv 6), Skaraborgs regemente (P 4). , Sydskånska regementet (P 7), Försvarets sjukvårdscentral (FSC) och Marinbasen (MarinB).
Fredagen den 16 december 2005 hölls en ceremoni med anledning av nedläggningen av Södra militärdistriktet med personal i Göteborg. Under ceremonin i Göteborgs garnison överlämnade överste Göran Boijsen, befälhavare för Södra militärdistriktet, kommandotecknet till överbefälhavaren för Försvarsmaktens representant, generallöjtnant Claes-Göran Fant . Från den 21 december 2005 övertog insatschefen vid Försvarsmaktens högkvarter det militära territoriella ansvaret. Upplösningsceremonin präglades av musik och tal. Musiken stod för hemvärnets musikkår i Göteborg. Tal hölls av överste Göran Boijsen och generallöjtnant Claes-Göran Fant. Bland de inbjudna gästerna fanns försvarsdirektören Lennart Olofsson och Krister Jacobsson, länspolismästare i Västra Götalands län . Från den 1 januari 2006 gick Södra militärdistriktet samman till en avvecklingsorganisation, som verkade fram till den 30 juni 2006.
Enheter
2000–2005
- Blekingegruppen , Karlskrona
- BohusDalgruppen , Uddevalla
- Göteborgsgruppen , Göteborg
- Älvsborgsgruppen , Borås
- Hallandsgruppen , Halmstad
- Kalmargruppen , Kalmar
- Kronobergsgruppen , Växjö
- Norra Smålandsgruppen , Eksjö
- Skaraborgsgruppen , Skövde
- Skånska dragongruppen , Hässleholm
- Södra skånska gruppen , Revingehed
2005–2005
En ny organisation antogs den 1 juli 2005, då militärdistriktsgrupperna i Borås, Hässleholm och Kalmar avvecklades den 30 juni 2005.
- Blekingegruppen , Karlskrona
- BohusDalgruppen , Uddevalla
- Elfsborgsgruppen , Göteborg
- Hallandsgruppen , Halmstad
- Kalmar- och Kronobergsgruppen , Växjö
- Norra Smålandsgruppen , Eksjö
- Skaraborgsgruppen , Skövde
- Skånska gruppen , Revingehed
Kasern
Södra militärdistriktets stab med ledningsresurser samlades på Käringberget i Göteborg , där de tog över lokaler från Västkustens sjöledning, som avvecklades den 30 juni 2000. En mindre del av personalen var placerad i Skåne , Ledningsgrupp Malmö . Kommandogrupp Malmö"), som till en början var placerad i Skånska Luftvärnskårens tidigare förbandsområde i Husie . Den flyttade senare till centrala Malmö på Terminalgatan 18. Efter att Södra militärdistriktet avvecklats togs lokalerna i Göteborg över av Försvarets sjukvårdscentral ( FSC).
Heraldik och traditioner
Vapen
Vapenskölden för Södra militärdistriktsstaben (Milo S) 1994–2000, och Södra militärdistriktsstaben (MD N) 2000–2005. Blazon : "Azurblå, med vågor argent sex gånger delad böjd-olycksbådande argent, laddad med en dubbelsvansad krönt lejon frodas eller, beväpnade och långa gules. Skölden övergick ett upprätt svärd eller".
Färger, standarder och riktlinjer
Ledningsflaggan för befälhavaren för Södra militärdistriktet är ritad av Kristina Holmgård-Åkerberg och handbroderad i insättningsteknik av Sofie Thorburn. Blazon : "På blått tyg ett upprätt gult svärd; i första hörnet frodas ett gult lejon med en öppen krona".
Medaljer
År 2001 inrättades Södra militärdistriktets (MD S) förtjänstmedalj ("Södra militärdistriktets förtjänstmedalj") i guld (MDSGM) av 8:e storleken. Medaljen är oval till formen. Medaljbandet är av röd moiré med breda mörkblå kanter och en grön rand i mitten följt på båda sidor av en bredare gul rand .
År 2001 inrättades Södra militärdistriktets (MD S) minnesmedalj ("Södra militärdistriktets minnesmedalj") i silver (MDMSM) av 8:e storleken. Medaljen är oval till formen. Medaljbandet är av röd moiré med breda mörkblå kanter och en grön rand i mitten följt på båda sidor av en bredare gul rand. En miniatyr av distriktets vapen är fäst vid bandstången.
Befälhavare
Militära distriktsbefälhavare
- 2000–2004: Generalmajor Paul Degerlund
- 2004–2005: Överste Göran Boijsen
Stabschefer
- 2000–2003: Överste Lennart Klevensparr
- 2003–2004: Överste Göran Boijsen
- 2004–2005: Överstelöjtnant Hans Bengtsson
Biträdande stabschefer
- 2001–2003: Befälhavare Lennart Bengtsson
- 2004–2005: Överstelöjtnant Olavi Olson
Namn, beteckningar och platser
namn | Översättning | Från | Till | |
---|---|---|---|---|
Södra militärdistriktet | Södra militärdistriktet | 2000-07-01 | – | 2005-12-31 |
Avvecklingsorganisation | Avvecklingsorganisation | 2006-01-01 | – | 2006-06-30 |
Beteckning | Från | Till | ||
MD S | 2000-07-01 | – | 2005-12-31 | |
Plats | Från | Till | ||
Göteborgs garnison | 2000-07-01 | – | 2006-06-30 |
Fotnoter
- ^ Enhetsmarschen antogs 2000 och etablerades den 27 november 2002. Marschen användes från 1994 till 2000 av Southern Military District (Milo S) och sedan 2020 av Southern Military Region .
Anteckningar
Skriva ut
- Braunstein, Christian (2004). Svenska försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet ( PDF ) . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 7 [dvs 8] (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-7-X . SELIBR 9815350 . Arkiverad från originalet (PDF) 2018-05-22 . Hämtad 2019-09-24 .
- Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret [ Heraldik av Försvarsmakten ] ( PDF) . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 9 (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-9-6 . SELIBR 10099224 . Arkiverad från originalet (PDF) den 21 oktober 2021.
- Braunstein, Christian (2007). Utmärkelse på militära uniformer [ Dekorationer på svenska militäruniformer ] (PDF) . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 12 (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 978-91-976220-2-8 . SELIBR 10423295 . Arkiverad från originalet (PDF) den 21 oktober 2021.
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ( på svenska) (Ny uppl.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 . SELIBR 10413065 .
- Spiegelberg, Christina, red. (2005). Sveriges statskalender 2005 (PDF) (på svenska). Stockholm: Fritzes. ISBN 9138321971 . SELIBR 9879458 .