Rudolf Henning

Rudolf Henning
Född	( 1852-05-30 ) 30 maj 1852 Kirchdorf , Tyskland
dog	7 oktober 1930 (1930-10-07) (78 år gammal) Heidelberg , Tyskland
Nationalitet	tysk
Akademisk bakgrund
Alma mater	Universitetet i Strasbourg
Doktorand rådgivare	Wilhelm Scherer
Andra rådgivare	Bernhard Egidius Konrad ten Brink Karl Müllenhoff
Akademiskt arbete
Disciplin	germansk filologi
Underdisciplin	tysk filologi Fornnordisk filologi
institutioner	Universitetet i Strasbourg
Huvudintressen	Tidig germansk litteratur tysk litteratur

Rudolf Henning (30 maj 1852 – 7 oktober 1930) var en tysk filolog som specialiserade sig på germanska studier .

Biografi

Rudolf Henning föddes i Kirchdorf , Tyskland den 30 maj 1852. Sedan 1870 har Henning studerat klassisk och tysk filologi vid universiteten i Bonn , Wien och Strasbourg . I Strasbourg studerade Henning engelsk filologi under Bernhard Egidius Konrad ten Brink . Henning disputerade . i tysk filologi i Strasbourg 1874 under överinseende av Wilhelm Scherer .

Henning habiliterades vid universitetet i Berlin 1877 under överinseende av Karl Müllenhoff och Julius Zupitza med en avhandling om Nibelungenlied . Han föreläste därefter om tysk filologi vid universitetet i Berlin från 1877 till 1881. Från 1881 till 1895 var Henning professor i modern tysk litteratur vid universitetet i Strasbourg och efterträdde Erich Schmidt . Från 1895 till 1918 var Henning ordförande för tysk filologi och chef för den tyska avdelningen vid universitetet i Strasbourg. Han tjänstgjorde som dekanus för fakulteten för filosofi vid universitetet i Strasbourg från 1898 till 1899 och 1907 till 1908.

Henning specialiserade sig på germansk filologi . Hans ämnesområden inkluderade medeltida tysk litteratur , modern tysk litteratur, tidig germansk litteratur (inklusive fornnordisk och gotisk litteratur och germansk religion . Han bidrog mycket till studiet av den forntida kulturen hos germanska folk .

Henning fick sparken från universitetet i Strasbourg efter den franska annekteringen av Alsace-Lorraine . Han föreläste därefter vid universitetet i Heidelberg . Han dog i Heidelberg den 7 oktober 1930. Henning var gift med Adele, en dotter till Rudolf Virchow .

Utvalda verk

• Das deutsche Haus in seiner historischen Entwicklung (Straßburg/London, K. Trübner, 1882)
• Nibelungenstudien (Straßburg/London, K. Trübner, 1883)
• Den tyska hustypen. Nachträgliche Bemerkungen (Straßburg/London, K. Trübner, 1886)
• Die deutschen Runendenkmäler (Straßburg, K. Trübner, 1889)
• Untersuchungen zur deutschen Sprachgeschichte Bde. 1–5 (Hersg.) (1908–1914)
• Der Helm von Baldenheim und die verwandten Helme des frühen Mittelalters (Straßburg, K. Trübner, 1907)
• Denkmäler der Elsässischen Altertums-Sammlung zu Strassburg i Elsas. Von der neolithischen bis zur karolingischen Zeit (Straßburg, K. Trübner, 1912)
• Wettu Irmingot und das Hildebrandslied ( ZfdA 58 (1921) S. 141–151)

Källor

•   Christoph König (Hrsg.), unter Mitarbeit von Birgit Wägenbaur u. a.: Internationales Germanistenlexikon 1800–1950. Band 2: H–Q. De Gruyter, Berlin/New York 2003, ISBN 3-11-015485-4 , S. 720–721 ( [1] , s. 720, på Google Books ).