Reuven Snir

Reuven Snir, 2009

Reuven Snir ( hebreiska : ראובן שניר ; född 1953) är en israelisk judisk akademiker, professor i arabiska språk och litteratur vid universitetet i Haifa, dekanus för humaniora och översättare av poesi mellan arabiska, hebreiska och engelska. Han är vinnare av Tchernichovsky-priset för översättning (2014).

Biografi

Reuven Snir föddes i Haifa till en familj som hade invandrat från Bagdad 1951. Det språk som talades hemma mellan hans föräldrar var den irakiskt talade arabiska, men som sabra – en infödd israelisk jude – var hebreiska hans modersmål, medan Arabiska var för honom, som dikterades av det israelisk- sionistiska utbildningssystemet, fiendens språk, dessutom ansågs arabiskhet och judiskhet vara ömsesidigt uteslutande.

Han utbildades vid Nirim-skolan i Mahne David, ett transitläger ( ma'barah ) som etablerats nära Haifa för de invandrande arabiska judarna . Sedan flyttade han till Hebrew Reali School i Haifa. Han tog sin MA från Hebrew University (1982) för en avhandling som inkluderade utgåvan av ett asketiskt manuskript med titeln Kitāb al-Zuhd av al-Mu'afa ibn 'Imran från 800-talet.

1987 blev han doktorsexamen. för en avhandling skriven vid samma universitet om de mystiska dimensionerna i modern arabisk poesi.

Medan han studerade vid Hebrew University, tjänstgjorde han som senior nyhetsredaktör vid Voice of Israel, Arabic Section (1977–1988). Mellan 2000-2004 var han ordförande för institutionen för arabiska språk och litteratur vid universitetet i Haifa. Sedan 1996 har han tjänstgjort som biträdande redaktör för den arabiskspråkiga tidskriften Al-Karmil – Studies in Arabic Language and Literature. Han deltog i den internationella utställningen till ära av den syriske poeten och litteraturvetaren Adunis som hölls vid Institut du monde arabe i Paris, vilket resulterade i publiceringen av Adonis : un poète dans le monde d'aujourd'hui 1950-2000 (Paris: Institut du monde arabe, 2000).

Han tjänstgjorde som fellow vid Wissenschaftskolleg zu Berlin (2004–2005), Oxford Center for Hebrew and Jewish Studies (2000 och 2008), Katz Center for Advanced Judaic Studies (2018–2019), och undervisade vid Heidelbergs universitet (2002) och Freie Universität Berlin (2005). Efter en kurs han höll i Berlin publicerade hans elever den första samlingen av noveller av irakiska judar översatta till tyska.

Forskningsintressen

Sedan starten av sin akademiska karriär har Snir koncentrerat sig på flera ämnen som härrör från en övergripande forskningsplan i ett försök att undersöka den interna dynamiken i det arabiska litterära systemet, samspelet och interaktionerna mellan dess olika sektorer, såsom kanoniska och icke- kanoniska delsystem, och de yttre relationerna med andra icke-litterära system (t.ex. religiösa , sociala , nationella och politiska ) och med främmande kulturella system. En annan central teoretisk axel i Snirs studier, särskilt under det senaste decenniet, är identitetsfrågan utifrån vad som i kulturstudiernas teoretiska diskurs hävdats att identiteter är föremål för en radikal historisering, och ständigt är i förändring och transformation och de handlar om frågor om att använda historiens, språkets och kulturens resurser i processen att bli till snarare än att vara: inte "vem vi är" eller "var vi kom ifrån", så mycket som vad vi kan bli, hur vi har representerats och hur det har betydelse för hur vi kan representera oss själva.

Publikationer

Snir har publicerat på engelska, arabiska och hebreiska. Följande är de ämnen som han publicerade sina stora studier om:

Det moderna arabiska litterära systemet

En operativ funktionell dynamisk historisk modell för studiet av arabisk litteratur Baserat på antagandet att ingen litteraturkritiker systematiskt kan hantera litterära fenomen utan att relatera dem, vare sig implicit eller explicit, till någon ram av fakta eller idéer, publicerade Snir studier som skisserar en teoretisk ram. som skulle möjliggöra en omfattande analys av alla de olika texter som utgör modern arabisk litteratur. Dessa studier ledde till en boklängdsstudie i ämnet.

Bland kapitlen i boken: "The Modern Arabic Literary System", som hänvisar till ämnet populärlitteratur och dess legitimering; "The Literary Dynamics in the Synchronic Crosssection", som presenterar både den kanoniska och den icke-kanoniska litteraturen på tre nivåer texter för vuxna, för barn och de översatta texterna, med en sammanfattning av de interna och externa inbördes relationerna; och "Outlines of the Diachronic Intersystemic Development," undersöker frågan om de diakrona interaktioner som uppstår mellan det litterära systemet och olika andra litterära såväl som extralitterära system.

Hans sista bok är Modern Arabic Literature: A Theoretical Framework , Edinburgh: Edinburgh University Press, 2017

Den irakiske poeten 'Abd al-Wahhab al-Bayyati (1926-1999)

Poesi var en gång den främsta kanalen för litterär kreativitet bland araberna och fungerade som deras krönika och offentliga register, och registrerade själva deras framträdande på historiens scen. Under andra hälften av 1900-talet blev romanen den ledande genren. Denna förändring av de litterära genrernas status är inte exklusiv för arabisk litteratur och har mycket att göra med den modernistiska poesins hermetiska karaktär, som har blivit självaktande och använder obskyrt bildspråk och mycket subjektivt språk. I ett försök att presentera den stora förändring som sker i arabisk poesi under 1900-talet publicerade Snir en studie av poesin av den irakiske poeten ' Abd al-Wahhab Al-Bayati, en av fanbärarna av modern arabisk poesi.

Innebörden av bokens titel är baserad på ett uttalande av den persiske mystikern och föregångaren till sufismen, al-Husayn ibn Mansur al-Hallaj som avrättades 922. efter hans predikan som ansågs vara hädelse. Al-Azhar-universitetet i Kairo förbjöd spridningen av boken för vad som beskrevs som förtal av islam genom att titulera studien med en hänvisning till ett yttrande som kan tolkas som kätteri.

Arabisk-judisk identitet och kultur

Sedan slutet av 1980-talet har Snir undersökt arab-judisk identitet mot bakgrund av den gradvisa undergången av den arabisk-judiska kulturen. Fram till 1900-talet antog den stora majoriteten av judarna under islams styre arabiska som sitt språk; nu försvinner arabiska gradvis som ett språk som judar behärskar. I sina studier i ämnet har han hänvisat till ett slags outtalat avtal mellan de två nationella rörelserna, sionismen och den arabiska nationalismen – var och en med ömsesidigt uteslutande stöd av en gudomlig auktoritet – för att utföra en total rensning av den arabisk-judiska kulturen. Båda har uteslutit den hybrida arabisk-judiska identiteten och istället lyft fram en "ren" judisk-sionistisk identitet mot en "ren" muslimsk-arabisk. Under den moderna perioden var judarna ingenstans lika öppna för deltagande i den bredare moderna arabiska kulturen som i Irak, där det judiska samfundet hade levt utan avbrott i två och ett halvt årtusende. I sin stora studie inom området har Snir tillhandahållit en dokumenterad historia om den moderna arabiska kulturen hos irakiska judar.

Förutom den hebreiska boken har Snir under de senaste åren publicerat artiklar om olika aspekter av den arabiska judiska kulturen, som krönikat den kulturens undergång. Följande är huvudområdena för hans forskning inom detta område: arabisk-judisk kultur och journalistik, irakiska judars kulturella arabiska aktiviteter och egyptiska judar och deras motstridiga kulturella tendenser.

Framväxten och utvecklingen av den palestinska teatern

Ett av Snirs stora forskningsprojekt har varit att undersöka utvecklingen av palestinsk teater. Hans första bidrag på området inkluderades i en speciell volym av Contemporary Theatre Review om "Palestinier och israeler på teatern."

2005 publicerade han en bok som sammanfattade hans resultat. Studien strävar efter att beskriva den historiska utvecklingen av palestinsk dramatisk litteratur och teater från dess tveksamma uppgång före 1948 och de första teaterförsöken, till det tunga slag som dessa försök drabbades av som ett resultat av upprättandet av staten Israel, till förnyelse av professionell teater ur askan efter 1967 års nederlag, fram till aktiviteterna på 1970-talet och den roll de spelade i palestinskt nationsbyggande.

Religion, mystik och modern arabisk litteratur

Kopplingarna mellan arabisk litteratur och islamisk mystik stod i centrum för några av Snirs undersökningar och publikationer. 2005 sammanfattade han sina upptäckter i en bok som handlar om den traditionella litteraturens synkrona status i det litterära systemet och det diakrona förhållandet mellan arabisk litteratur och islam i modern tid. Inom det generiska tvärsnittet behandlar den också det mystiska temat i arabisk poesi, dess litterära och extralitterära konkretisering i en författares skrifter och dess materialisering i en text.

Arabisk science fiction

Eftersom studiet av icke-kanoniska texter (dvs. de litterära verk som av de dominerande kretsarna har förkastats som illegitim) och deras förhållande till kanoniska texter är väsentligt om vi vill komma fram till en adekvat förståelse av den arabiska litteraturens historiska utveckling, har åtagit sig att utforska genren science fiction och processen för dess kanonisering i arabisk litteratur.

Mahmud Darwishs poesi

Snir har brett koncentrerat sig på hur palestinsk poesi har krönikat nakba (katastrofen 1948) och dess oändliga plågor, och har studerat en specifik krönika om det palestinska folket i mitten av 1980-talet mot bakgrund av den israeliska invasionen av Libanon 1982 och tidigare. till utbrottet av den första intifadan på Västbanken och Gazaremsan. Faktum är att det är en krönika utförd av en enda poet, Mahmud Darwish (1941–2008), huvudsakligen i en samling, Ward Aqall [Fewer Roses] (1986), och mer specifikt i en dikt, "Other Barbarians Will Come".

Inlägg i uppslagsverk

Snir fungerade som en bidragande redaktör för Encyclopedia of Modern Jewish Culture (London & New York: Routledge, 2005) för vilken han har bidragit med bidragen om arabisk-judisk kultur. Han medverkade också i flera andra internationella uppslagsverk.

Översättningar

Översättningar till arabiska

Snirs översättningar av hebreisk poesi till arabiska publicerades i Mifgash-Liqa' (Israel), Farādīs (Paris) och på Internet, såsom på www.elaph.com. En antologi med hebreisk poesi översatt till arabiska publicerades på Internet.

Han gav också ut en samling översatta dikter av två hebreiska poeter, Ronny Someck och Amir Or.

Översättningar till hebreiska

Adonis, Maftah Pe'ulut ha-Ruah (Index of the Acts of the Wind (Tel Aviv: Keshev, 2012)

Mahmud Darwish ― 50 Shenot Shira (Mahmud Darwish ― 50 år av poesi) (Tel Aviv: Keshev, 2015)

Översättningar av arabisk litteratur, särskilt poesi, till hebreiska publicerades i litterära bilagor, tidskrifter och böcker (Helikon, Moznaim, ' Iton 77 , Mifgash-Liqa', Ha'aretz , Ma'ariv , Al HaMishmar ).

Översättningar till engelska

Reuven Snir, Bagdad ― The City in Verse (Cambridge, MA: Harvard University Press, 2013)

externa länkar

Intervjuer

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Reuven_Snir&oldid=1138239870 "