Punisk-libyska tvåspråkiga
| Punisk-libyska tvåspråkiga | |
|---|---|
 Den första kända tvåspråkiga inskriptionen av Dougga
| |
| Material | Kalksten |
| Storlek | 69 cm hög och 207 cm bred |
| Skrift | libyco-berber och feniciska manus |
| Skapad | 146 f.Kr |
| Nuvarande plats | British Museum , London |
| Identifiering | 1852,0305.1-2 |
| Kultur | Numidia |
De punisk-libyska tvåspråkiga inskriptionerna är två viktiga gamla tvåspråkiga inskriptioner daterade till 200-talet f.Kr.
Den första, Cenotaph Inscription, transkriberades 1631 av Thomas D'Arcos och spelade senare en betydande roll i att dechiffrera den libyco-berberiska skriften, där det numidiska språket (gamla libyska) skrevs. Språket är dock fortfarande inte helt förstått. Inskriptionen var en del av Libyco-Punic Mausoleum (Mausoleum of Ateban) i Dougga i Tunisien , innan den togs bort i mitten av artonhundratalet och fördes till London, där den nu finns i British Museums antika Mellanösternsamling .
Den andra inskriptionen, Temple Inscription, är längre än den första och upptäcktes 1904 i Jupiters tempel i Dougga. Det finns för närvarande på Bardo-museet i Tunis, med avgjutningar i Louvrens och British Museums arkiv .
De libyska inskriptionerna är de två första, och de längsta två, publicerade i Jean-Baptiste Chabots verk från 1940, Recueil des Inscriptions Libyques (känd som RIL), som RIL 1 och RIL2. De puniska inskriptionerna är kända som KAI 100 och KAI 101 i Kanaanäische und Aramäische Inschriften .
Cenotaph (Ateban) inskription
.jpg)
.jpg)
Upptäckt
Det noterades av resenären Thomas d'Arcos 1631 i hans korrespondens med Nicolas-Claude Fabri de Peiresc ; detta publicerades dock inte vid den tiden och var okänt för upptäcktsresande i början av 1800-talet. Den återupptäcktes 1815 av greve Borgia och publicerades av Friedrich Münter 1821, Jean Emile Humbert 1821 och Hendrik Arent Hamaker 1828. Munter skrev att: "På höger sida är det puniska, eller mauretanska, eftersom jag hittar bokstäver. som verkar främmande för det puniska alfabetet, så vitt vi känner till det hittills; till vänster finns bokstäverna som ett exempel ges här. Den högra sidan är bäst bevarad."
År 1842 beordrade Sir Thomas Reade , den brittiske konsuln i Tunis , att denna inskription skulle avlägsnas från mausoleet, vilket i processen skadade monumentet allvarligt. Reade insåg vikten av den tvåspråkiga inskriptionen för att avkoda det libyska språket, och Reade lät den skickas till London för " vetenskapens fördel" . Reade rev hela väggen där inskriptionen var inbäddad och lämnade stenblocken som ramade in den skräp ner i marken runt mausoleet. Två av Reades landsmän, Bruce och Catherwood, hade tagit noggranna ritningar av byggnaden innan de flyttades, även om Catherwood beskrev den som Phonecian.
Beskrivning
Atebans mausoleum byggdes under det andra århundradet f.Kr. av invånarna i Dougga till minne av en viktig prins eller dignitär av Numidia . Vissa har gissat att det byggdes för Massinissa , kung av Numidia. En kalkstensfris med tvåspråkig skrift installerades på mausoleets podium . Den vänstra halvan av inskriptionen var graverad på det puniska språket , den andra halvan på det numidiska språket . Den tvåspråkiga karaktären av inskriptionen gjorde det möjligt för forskare att avkoda den gamla libyco- berberskriften, som skrevs från höger till vänster .
Översättning
En modern översättning av inskriptionen indikerar att graven var tillägnad Ateban, son till Iepmatath, son till Palu. Andra namn som nämns i inskriptionen, både puniska och libyska namn (och till och med möjligen ett syriskt eller judiskt namn), hänvisar till monumentets arkitekt och representanter för olika yrkesgrupper som är involverade i dess konstruktion.
Templet (Massinissa) inskription
.jpg)
Tempelinskriptionen upptäcktes 1904 under utgrävningarna ledda av Eugène Sadoux i Jupiters tempel i Dougga. Den finns för närvarande på Bardo-museet i Tunis, med avgjutningar i Louvrens arkiv (ID AO 4611 ) och British Museum (ID BM C-2 ).
påstår att det byggdes för att hedra Massinissa , känd för sitt engagemang i det andra puniska kriget från Livius historia av Rom .
Se även
Vidare läsning
- Sir Grenville-templet, den 10:e baronetten (1799–1847); (1834). Kopia av ett brev från Sir Grenville Temple, Bart., till generallöjt. Benjamin Forbes, MRAS, släkting till en fenikisk gravsten som hittades i Maghráwah i Tunis och presenterades för Royal Asiatic Society. Transaktioner av Royal Asiatic Society of Great Britain and Ireland, 3(3), 548-549. Hämtad 14 oktober 2020 från http://www.jstor.org/stable/25581778
- Quincy, Quatremère de (1843). Lettre sur l'inscription bilingue de Thoughga . Imprimerie royale. s. 4–.
- brittiskt museum
- F. Frances (Ed), Treasures of the British Museum, London, 1972
- D.Colon, Ancient Near East Art, British Museum Press, London, 1995
- R Parkinson, Cracking codes: the Rosetta Stone and decipherment, British Museum Press, London, 1999