Paleoethnobotany of the Mapuche
Mapuches paleoethnobotany fokuserar på arkeologiska bevis som stöder växtanvändning av tidigare och nuvarande mapuchepopulationer som samlats in från flera platser i södra Chile och Patagonien i Argentina. Paleoethnobotany är studiet av fossila och materialrester från växter, mestadels frön och rester som kan analyseras från materialrester. Data kan samlas in från arkeologiska platser med ett särskilt intresse av att lära sig om jordbrukets historia i en region eller användningen av växter för antingen uppehälle eller medicinskt bruk. Mapuche är en inhemsk kultur med ursprung i Sydamerika. Det arkeologiska dokumentet har avslöjat att mapuche fanns i dagens syd-centrala Chile och sydvästra Argentina från åtminstone 500-600 f.Kr. Det är också anmärkningsvärt att även om Mapuche ( Picunche , Huilliche och Moluche eller Nguluche ) kollektivt använder denna endonym, finns det ofta undergrupper av kulturen som har mer specifika namn baserat på geografisk plats såväl som olika ekologiska nischer (Se Mapuche: Etymology ).
Regionala platser i Sydamerika
Centrala och södra Chile
Cerro del Inga
Promaucaes , en Mapuche-grupp, var den sista gruppen av ursprungsbefolkningar som ockuperade denna plats i dagens Chile i Cachapoal - dalen . Arkeobotanisk analys utfördes på dessa platser i förhållande till pre-spansktalande kulturer dominerade av inkacivilisationen. Den här webbplatsen tjänar som ett motstånd mot både inkaockupationen och spansk kolonisering. Analys av frön och makromaterial från jord visar att följande växter fanns på denna plats. Odlade växter ingår: Majs (Zea mays), Madi (Madia chilensis), Quinoa (Chenopodium quinua), Solros (Helianthus sp. cf. tuberosum), kalebass (Lagenaria sp.). Fruktbuskar och träd ingår: Guillave (Echinopsis chilensis) Michay (Berberis sp.), Boldo (Peumus boldus), Quilo (Muehlenbeckia hastulata) Druva (Vitis sp.), Björnbär (Rubus sp.), Cocito, Palmnöt (Jubaea chilensis) ). Baljväxter ingår: Oidentifierad, liten (Astragalus sp.?) Oidentifierad, stor, Lupin (Lupinus sp.). Medicinska örter ingår: Pata de Guanaco (Calandrinia grandiflora) tillsammans med några vilda växter: Olika gräs (Poaceae), Colliguay (Colliguaja odifera), Espino (Acacia caven), Lengua de Gato (Galium sp.), Sedge (Cyperus sp.) och Chenopodium (Chenopodium sp.).
.png)
Centrala och södra Argentina
La Pampa
Det finns en serie av 5 platser (1,3,5, La Lomita) belägna i La Pampa-regionen i Argentina som visar den historiska närvaron av förspansktalande jägare-samlare och jordbrukskulturer i västra centrala Argentina under perioden Övre holocen till nedre holocen. Matrester analyserades från 23 skärvor från keramik som erhållits från dessa platser. Följande mat- och växtmaterial hittades på skärvornas inre och yttre yta: Zea mays (majs), Prosopis , Poaceae phytoliths och Svampzoosporer och hyfer . Dessa fynd tyder på att det förekom viss handel mellan jordbruksgrupper i Andinska regionen, i södra centrala Chile, med och jägare-samlarna i La Pampa.
Väst-Centrala Patagonien
Det finns två platser av intresse för att studera jägare samlare i holocen i västra centrala Patagonien; dessa platser inkluderar grottplatserna El Chueco 1 (11 500–180 cal BP) och Baño Nuevo 1 (10 800–3 000 cal BP). El Chueco 1-grottan ligger på 44°29′36′′S; 71°11′13′′V. Baño Nuevo ligger på 45º17′ S, 71º32′ W. Den västra centrala Patagonien-regionen där dessa platser är belägna har vanligtvis ett torrt klimat. Den genomsnittliga nederbörden för detta område är 400 mm och medeltemperaturen är 7 °C. När det gäller stabiliteten i regionen indikerar "paleomiljömässiga rekonstruktioner för regionen inga större förändringar i fördelningen av vegetation sedan cirka 8 000 calBP." Prover för dessa två platser samlade information om växters mikrorester från Pleistocen-Holocen-övergången till sen Holocen. Antalet olika typer av växter från stratigrafin som provades varierade mellan de två platserna, med EC1 uppvisade färre växtmikro-rester i tidig holocen med en ganska stadig ökning in i sen holocen, medan BN1 uppvisade ett större utbud av växtmikro-rester. under tidig holocen och det var en stadig minskning av andelen växtmikro-rester i provet. Mikroresterna av växterna tyder på att följande växter användes på dessa platser: Alstroemeriaceae , Apiaceae , Apiaceae , Berberis , Brassicaceae , Brassicaceae , Calceolariaceae , Carex sp ., Chenopodiaceae , Cyperochea spe . , Cyperochea spe . , Ericaceae , Fabaceae , Fragaria chiloensis , Galium sp., Lamiaceae , Libertia sp., Malvaceae , Phacelia sp., Poaceae , Polygonaceae , Portulaceae , Rubus sp., Scirpus sp. och Uncinia sp. och Uncinia sp. med ett stort antal av växternas prover som inte kan identifieras.
Sierras de Córdoba
I centrala Argentina finns det vissa bevis på jordbruk i regionen vid 1000 BP. Sierras de Córdoba, i centrala Argentina, ligger väster om den moderna staden Córdoba och öster om Andinska området som skiljer Argentina från Chile. I en studie analyserades 15 platser i Sierras de Córdoba för växtmakrolester och mikrorester. Följande resultat erhölls från den sena holocenen och in i den förcolumbianska perioden. Quebrada Norte 7: Sracomphalus mistol , Lithraea molloides , Zea mays , Condalia sp. , Prosopis sp. , Schinua jfr. areria , Phaseolus sp. , Chenopodium quinoa var. quinoa , C. quinoa jfr. var. melanospermum , Amaranthus sp .; Pozancón 1: Solanum jfr. tuberosum , jfr. Ipomea/Manihot .; Casa del Sol 8: Zea mays.; El Alto 3: Polylepis atralis , Maytenus boaria .; Quebrada del Real 1: Chenopodium sp., Zea mays.; Cruz Chiquita 3: Zea mays.; Río Yuspe 11: Sarcomphalus mistol.; Boyo Paso 2: Sarcomphalus mistol, Zea mays, Phaseolus vulgaris , Prosopis sp., Oxalis sp. ; Yaco Pampa 1: Zea mays, jfr. Prosopis sp.; Arroyo Tala Cañada 1: Zea mays, Cucurbita sp ., Phaseolus vulgaris, P. lunatus. ; Arroyo Talainín 2: jfr. Lithraea molloides .; C.Pun.39: Prosopis sp., Chenopodium/Amaranthus sp., Zea mays, P. vulgaris, P. lunatis, Cucurbita sp.; Río Yuspe 14: Sarcomphalus mistol.; Puesto la Esquina 1: Zea mays, P. vulgaris var. vulgaris, P vulgaris var. aborigineus, P. lunatus.; Cerco de la Cueva Pintada: jfr. Prosopis sp.; Arroyo Tala Huasi: Zea mays.
Samtida Mapuche-etnobotanik
Plantanvändning från moderna etnografiska data:
| Beställa | Familj | Art, latinskt namn | Ursprungsnamn |
|---|---|---|---|
| Alger | Durvillaceae | Durvillaea utilis | Collofe |
| Lavar | Usneaceae | Usnea florida | Ponpon mamiill |
| Bryophyta | Marchantiaceae | Marchantia berteroana | Paillahue |
| Pteridophyta | Polypodiaceae | Blechnum hastatum | Anuculcul |
| Pteridophyta | Polypodiaceae | Nephrodium rugulosum | Huilel-lahuen |
| Pteridophyta | Polypodiaceae | Polystichum aculeatum | Piillomam-lahuen |
| Pteridophyta | Gleicheniaceae | Gleichenia littoralis | Utidahue |
| Pteridophyta | Cyathaceae | Lophosoria quadripinnata | Anpe, Ampe, Ampi |
| Pteridophyta | Equisetaceae | Equisetum arvense | Livn-voro, Livtun-chigue, Livn-cudall-cudall |
| Pteridophyta | Equisetaceae | Equisetum bogotense | Calcha-lahuen |
| Pteridophyta | Lycopodiaceae | Lycopodium paniculatum | Llanca-lahuen |
| Gymnospermer | Araucariaceae | Araucaria araucana | Pehuen Resin |
| Angiospermer | Urticaceae | Pilea elegans | Coyam-lahuen |
| Angiospermer | Proteaceae | Embothrium coccineum | Chreumtin |
| Angiospermer | Proteaceae | Lomatia ferruginea | Huinque |
| Angiospermer | Proteaceae | Lomatia hirsuta | Raddal |
| Angiospermer | Santalaceae | Quinchamalium majus | Ctinchamalin |
| Angiospermer | Loranthaceae | Lepidoceras squamifer | Epucamamiill |
| Angiospermer | Loranthaceae | Loranthus tetrandrus | Cunchral |
| Angiospermer | Polygonaceae | Muehlenbeckia tamnifolia | Pulai-vogui |
| Angiospermer | Polygonaceae | Rumex crispus | Dahue-pillan |
| Angiospermer | Phytolaccaceae | Anisomeria drastica | Pircun-lahuen |
| Angiospermer | Phytolaccaceae | Ercilla volubilis | Sinchull |
| Angiospermer | Gunneraceae | Gunnera chibensis | Nalca |
| Angiospermer | Caryophyllaceae | Pentacaena polycnemoides | Decha-lahuen |
| Angiospermer | Caryophyllaceae | Stellaria media | Quilloi |
| Angiospermer | Chenopodiaceae | Chenopodium ambrosioides | Pichipichin |
| Angiospermer | Chenopodiaceae | Chenopodium quinoa | Dahue |
| Angiospermer | Magnoliaceae | Drimys winteri | Voigue |
| Angiospermer | Monimiaceae | Laurelia sempervirens | Chrihue |
| Angiospermer | Monimiaceae | Laurelia philippiana | Huahuan |
| Angiospermer | Lauraceae | Cryptocarya rubra | Pengu |
| Angiospermer | Ranunculaceae | Caltha andicola (Gay) Walp. | Mellico |
| Angiospermer | Berberidaceae | Berberis darwinii | Chacui-hua |
| Angiospermer | Crassulaceae | Sedum telephium | Congona |
| Angiospermer | Saxifragaceae | Escallonia pulverulenta | Rùvùl |
| Angiospermer | Saxifragaceae | Escallonia revoluta | Yang |
| Angiospermer | Coriariaceae | Coriaria ruscifolia | Deu |
| Angiospermer | Rosaceae | Acaena argentea | Upelneguru |
| Angiospermer | Rosaceae | Acaena ovulifolia | Chreuo |
| Angiospermer | Rosaceae | Margyricarpus setosus | Rimu |
| Angiospermer | Mimosaceae | Acacia cavenia | Huayun, Cuhuen, Cauen |
| Angiospermer | Caesalpinaceae | Bauhinia candicans | Lahuen-Huiguln |
| Angiospermer | Papilionaceae | Psoralea glandulosa | Culen |
| Angiospermer | Papilionaceae | Sophora tetraptera | Pulu |
| Angiospermer | Cunoniaeeae | Weinmannia trichosperma | Teniu |
| Angiospermer | Geraniaceae | Geranium kärna | Corecore |
| Angiospermer | Tropaeolaceae | Tropaeolum speciosum | Rere-lahuen |
| Angiospermer | Linaceae | Linum selaginoides | Pinque-luhuen |
| Angiospermer | Oxalidaceae | Oxalis corniculata | Culle |
| Angiospermer | Oxalidaceae | Oxalis lobata | Rümü |
| Angiospermer | Oxalidaceae | Oxalis rosea | Huallco |
| Angiospermer | Oxalidaceae | Oxalis succulenta | Cuya |
| Angiospermer | Euphorbiaceae | Euphorbia lathyris | Üchrarlahuen |
| Angiospermer | Rutaceae | Pitaviu punctata | Pihrau |
| Angiospermer | Rutaceae | Ruta graveolens | Ruda |
| Angiospermer | Anacardiaceae | Schinus latifolius | Molle |
| Angiospermer | Rhamnaceae | Retanilla ephedra | Caman |
| Angiospermer | Rhamnaceae | Talguenea costata | Chralhuen |
| Angiospermer | Elaeocarpaceae | Aristotelia macqui | Maqui |
| Angiospermer | Elaeocarpaceae | Crinodendron hookerianum | Chaquigue |
| Angiospermer | Elaeocarpaceae | Crinodendron patagua | Patagua |
| Angiospermer | Tiliaceae | Tilia vulgaris | Tilo |
| Angiospermer | Malvaceae | Abutilon uitifolium | Huella |
| Angiospermer | Malvaceae | Modiola caroliuna | Pilupila |
| Angiospermer | Thymelaeaceae | Ovidia pillo-pillo | Pillo-Pillo |
| Angiospermer | Flacourtiaceae | Azara lanceolatu | Pùdhue |
Modern etnobotanik av Selk'nam
Plantanvändning från Tierra del Fuego baserat på moderna etnografiska data:
| Arter | Ursprungsnamn | engelskt namn | Begagnad del | Förberedelse sätt | Använda sig av | Källa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Acaena ovalifolia Ruiz & Pavón | Tâpl, hálcha | Tvåryggad Acaena | Rot | Kokt, applicerad med ett bandage på sår | Medicinsk | Martínez-Crovetto (1968) |
| Adesmia lotoides Hooker f. | Kiárksh | Leguminosae familj | Rhizomer | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Agaricus pampeanus Speg. | Álpen teen | – | Fruktkropp (svamp) | Rå | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Agropyron patagonicum (Speg.) Parodi | Sâl | Soffgräsfamilj | Blomma bär stjälkar | Små korgar | Teknologi | Martínez-Crovetto (1968) |
| Apium australe Thouars | Kiel, aitá, alché | Vild selleri | Blad och rötter | Direkt konsumtion eller kokt | Mat | Gusinde (1931) |
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Gallardo (1998) | ||||||
| Beauvoir (1998) | ||||||
| Arjona patagonica Dcne | Tonåring | Familjen Santalaceae | Rötter och knölar | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Azorella filamentosa Lam. | Téshuen | Azorella | Rötter och knölar | Direkt konsumtion eller inbakad i askan | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Azorella lycopodioides Gaudich , A. monantha Clos , A. selago Hooker f., | Tes, tesh, téshue)n | Azorella | Rötter och knölar | Direkt konsumtion eller inbakad i askan | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| A. trifurcata (Gaertner) Hooker f. | ||||||
| Berberis buxifolia Lam. | Maces, me'ch, miích, mich | Boxbladig berberis | Bär | Direkt konsumtion | Mat | Gusinde (1931) |
| Bridges (2000) | ||||||
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Gallardo (1998) | ||||||
| Beauvoir | ||||||
| Berberis empetrifolia Lam. | Mich kan, mich | Kråkbärsbladig berberis | Bär | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Bolax caespitose Hombron & Jacquinot | Téshue)n, tíshue)n | Apiaceae familj | Rötter och knölar | Direkt konsumtion eller inbakad i askan | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Bolax gummifera (Lam.) Sprengel | Téshue)n, tíshue)n | Balsammosse | Rötter och knölar | Direkt konsumtion eller inbakad i askan | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Boopis australis Dcne | Íshta | Calyceraceae familj | Rötter och knölar | Bakad i askan | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Beauvoir (1998) | ||||||
| Calvatia bovista var. magellanica (L.) Pers. | Wó | Brast puffball | Fruktkropp (svamp) | Torkad som tinder för att starta bränder | Teknologi | Martínez-Crovetto (1968) |
| Calvatia lilacina (Mont. & Berk.) Henn. | Wookét, woojét | Röksvamp | Fruktkropp (svamp) | Bränd: röken andades in för att rensa bort vid förkylning | Medicinsk | Martínez-Crovetto (1968) |
| Chiliotrichum diffusum (Forster f.) O. Kuntze | Kóor, kó'or | Fachine | Grenar | Används för tatueringar. Blommor gnuggades på ögonen för att rensa sikten | Personlig prydnad. Medicinsk | Martínez-Crovetto (1968) |
| Cladonia laevigata Vain. | Chepl, chispl, shûj | Lavarter | Hela växten | För kroppstvätt, innan den torkas med ánhuel ( Usnea sp.) | Hygien | Martínez-Crovetto (1968) |
| Cyttaria darwinii Berkeley; C. Harioti Fischer; C. Hookeri Berkeley | Terr, têr | – | Fruktkropp (svamp) | Rå eller bakad | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Descurainia canenscens auct., icke (Nutt) Prantl; D. antarctica (E. Fourn.) OE Schultz | Thai, tâíiu, taáiu | Tansy senap släkte | Utsäde | Malet och rostat, blandat med guanacofett | Mat | Gusinde (1931) |
| Beauvoir (1998) | ||||||
| Gallardo (1998) | ||||||
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Drymys winteri Foster & Foster f. | Choól, chôl | Winter's Bark | Bark | Avkok mot mjäll | Hygien | Martínez-Crovetto (1968) |
| Empetrum rubrum Vahl ex Willd. | Kôl, kôle. Fruto: wasax, wáshj, wásje | Diddle-dee | Bär | Direkt konsumtion | Mat | Gusinde (1931) |
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Festuca gracillima Hooker f. | Ôt | Tussac | Gräs | Fyllning för läderskor | Kläder | Martínez-Crovetto (1968) |
| Fistulina hepatica (Schaeff.) Med. | Oandiyá; po'otá; kiliút, kéluet | Biff | Fruktkropp (svamp) | Rå | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Fragaria chiloensis (L.) Mill. | Óltâ, ólta, ou)ltá | Chilensk jordgubbe | Frukter | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Gallardo (1998) | ||||||
| Hypochoeris incana (Hooker & Arn.) Macloskie; H. incana var. integrifolia (Sch. Bip. ex Walp.) Cabrera | Sóol; álbi | Asteraceae familj | Rötter och knölar | Grillad eller bakad i askan | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Hypochoeris radicata L. | Oitá | Hårig kattöra | Löv | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Marsippospermum grandiflorum (L. f.) Hooker f. | Tâíiu, taáiiu, tai, táiu, Kartay | Juncaceae familj | Stjälk | Rostade och tillplattade för hand för att väva korgar | Teknologi | Martínez-Crovetto (1968) |
| Beauvoir | ||||||
| Mysodendron punctulatum Banks ex DC | Ténokán, tenoká, teno | Misteltar släktet | Hela växten | Kroppen gnuggar mot muskelsmärtor | Medicinsk | Martínez-Crovetto (1968) |
| Nothofagus antarctica (Forster f.) Oersted | Suwínshi | Antarktisk bok/lågbok | Trä | Verktyg och kojbygge | Teknologi | Gusinde (1931) |
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Nothofagus betuloides (Mirbel) Oersted | Kîeñú, kenñú, iéñu, kíniu, kiñiú | Magellans bok | Bark | Fågeljakt facklor | Teknologi | Martínez-Crovetto (1968) |
| Nothofagus pumilio (Poeppig & Endl.) Krasser | Kualchñinke, kualchínk | Lenga | Sav | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Oreomyrrhis andicola auct., icke (Kunth) Hooker f. | Seltái | Apiaceae familj | Rötter och knölar | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Pernettya mucronata (L. f.) Gaudich. ex G. Don. | Seuwh, ska | Familjen Ericaceae | Bär | Direkt konsumtion | Mat | Gusinde (1931) |
| Beauvoir (1998) | ||||||
| Gallardo (1998) | ||||||
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Pernettya pumila (L. f.) Hooker | Shal | Familjen Ericaceae | Bär | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Polyporus eucalyptorum Fr. | Hashkélta; eusá; eushá; ká'mi; | – | Fruktkropp (svamp) | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Polyporus aff. Gayanus Lév. | Eusá | – | Fruktkropp (svamp) | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Ribes magellanicum Poiret | Shéthrhen, estén, shitr, shetrr | Vilda vinbär | Bär, te av löv och infusion av bark | Direkt konsumtion eller kokning av vissa delar | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Rubus geoides Sm. | Waásh shal | Regnbär | Bär | Direkt konsumtion | Mat | Martínez-Crovetto (1968) |
| Gallardo (1998) | ||||||
| Taraxacum magellanicum, Comm. ex Sch. Bip.; T. gilliesii Hooker & Arn. och T. officinale Weber | Oiten, oitá, oitáoi, oi'tá | Maskros | Blommor, blad och rötter | Direkt konsumtion | Mat | Gusinde (1931) |
| Martínez-Crovetto (1968) | ||||||
| Beauvoir (1998) | ||||||
| Usnea magellanica (Mont.) Motyka | Ánhuel, anhól, ánjôl | Gammal mans skägg | Hela växten | Som handduk | Hygien | Martínez-Crovetto (1968) |