Oratorio de Noël

Oratorio de Noël
Cantata av Camille Saint-Saëns
P1030416 Paris VIII église de la Madeleine orgue de tribune rwk.JPG
Aristide Cavaillé-Colls orgel på La Madeleine , där musiken hade premiär
engelsk Juloratorium
Opus 12
Text från Vulgata
Språk latin
Genomförde 24 december 1858 ( 1858-12-24 ) : Paris
Publicerad 1863 ( 1863 )
Rörelser 10
Poängsättning
  • sopran
  • mezzosopran
  • alt
  • tenor
  • baryton
  • blandad kör
  • organ
  • harpa
  • strängar

The Oratorio de Noël , Op. 12, av Camille Saint-Saëns , även känd som hans Juloratorium , är ett kantatliknande verk för solister, kör, orgel, stråkar och harpa. Medan Saint-Saëns var organist vid La Madeleine skrev Saint-Saëns juloratoriet på mindre än fjorton dagar och avslutade det tio dagar före dess premiär julen 1858. Sångmusiken för detta oratorium förbereddes senare av kompositören och organisten Eugene Gigout , en kollega av Saint-Saëns.

Utförande krafter

Verket är noterat för fem solister (sopran, mezzosopran, alt, tenor och baryton), SATB blandad kör, orgel, harpa och stråkar i de fem standardsektionerna. Kvinnorna i refrängen delar upp sig i fyra delar i en sats. Orgeln spelar en betydande roll i verket, ofta ensam, medan harpan är begränsad till tre satser.

Text

Saint-Saëns valde flera verser från den latinska Vulgatabibeln för verkets text. "Även om dessa texter inte kommer från en enda källa, är det tydligt att de traditionella kyrkliga liturgierna kring julen påverkade Saint-Saëns. Ungefär hälften av texterna han valde matchar olika delar av två julkontor: den första mässan vid midnatt och den andra mässan. vid gryningen." En författare kallar verket "en musikalisk förbättring av [julkontorets] ord, utan intresse för det mänskliga dramat."

Den berättande delen av texten, hämtad från det andra kapitlet i St. Lukas, förekommer i andra satsen och berättar den del av den traditionella julberättelsen som involverar herdarna. Resten av texterna, hämtade från Johannes, Jesaja, Klagovisorna och psalmerna, reflekterar över innebörden och betydelsen av händelsen.

Struktur och stil

Les Petits Chanteurs de Passy sjunger Tollite Hostias från Oratorio de Noël

Oratorio de Noël är uppbyggt på ett sätt som "knappast överskrider gränserna för en kantat, men musikaliskt är konstruerad i oratoriestil." Men "dess kortare längd och det faktum att den var avsedd att presenteras under en gudstjänst placerar den i karaktär och syfte närmare en traditionell helig kantat." Dess struktur har en större likhet med oratorier från den tidiga barocken än med senare verk av den genren.

Saint-Saëns delade upp verket i 10 satser, ett förspel följt av nio sångnummer. Efter preludiet, öppningsrecitativ och refräng bygger verket gradvis från en enda solist ackompanjerad av en liten ensemble för att involvera hela instrumentala och vokala krafterna. Hela refrängen sjunger i andra, sjätte och sista satserna och kvinnorna i refrängen ackompanjerar tenorsolisten i den fjärde.

Även om det finns korta episoder av storhet i solopartierna och en frenetisk avdelning för refrängen, är det mesta av arbetet dämpat och lyriskt till sin karaktär. Saint-Saëns studie av körmusiken av Bach, Händel, Mozart, Berlioz och andra hade ett stort inflytande på verket, med de viktigaste influenserna del II av JS Bachs Juloratorium och Gounods St. Ceciliamässa .

Rörelser

  1. Prélude (dans le style de Seb. Bach), för orgel och stråkar
  2. Recitativ: "Et pastores erant", för sopran, alt, tenor och barytonsolister, orgel och stråkar; Chorus: "Gloria in altissimis," för blandad kör, orgel och stråkar
  3. Air: "Exspectans expectavi", för mezzosopransolist, orgel och stråkar
  4. Air och kör: "Domine, ego credidi," för tenorsolo, damkör, orgel och stråkar
  5. Duett: "Benedictus", för sopran- och barytonsolister, orgel och harpa
  6. Kör: "Quare fremuerunt gentes", blandad kör, orgel och stråkar
  7. Trio: "Tecum principium", för sopran-, tenor- och barytonsolister, orgel och harpa
  8. Kvartett: "Laudate coeli", för sopran, mezzosopran, alt och barytonsolister, orgel och stråkar
  9. Kvintett och kör: "Consurge, filia Sion," för alla fem solister, kör, orgel, stråkar och harpa
  10. Chorus: "Tollite hostias", för blandad kör, orgel och stråkar

Inspelningar

Dirigent Solister Kör och orkester Organ Harpa datum Märka
Diethard Hellman Verena Schweizer, sopran

Edith Wiens, sopran

Helena Jungwirth, Alt

Friedrich Melzer, Ténor

Kurt Widmer, bas

Bachchor & Bachcorchester Mainz Hans-Joachim Bartsch Barbara Biermann 1976 Calig

rapportera Profil

(Édition Günter Hänssler) 2005

Sylvain Cambreling Michèle Lagrange, sopran

Annie Tasset, mezzosopran

Georges Gauthier, Ténor

Hanna Schaer, Contralto

Paul Guigue, Baryton

Le Madrigal de Lyon

Orchestre de Chambre de Lyon

Paul Coueffe Germaine Lorenzini 1981 Arion

Grand Prix de l'Académie du Disque Lyrique

Anders Eby Anne Sophie von Otter , mezzosopran

Britt-Marie Aruhn, sopran

Erland Hagegård, Ténor

Ulf Lundmark, bas

Ing-Mari Landin, Alt

Kungliga Operateaterns orkester

Mikaeli Kammarkör

Lars Hagström Karin Langebo 1981 Proprius Musik AB

1994

Piet Kiel Jr Marja Pool, Alto

Arthur Schildmeyer, bas

Hélène Verslot, mezzosopran

Wendela Bronsgeet, sopran

Jos Van Der Lans, Ténor

L'Estro Armonico Piet Halsema Frieda Kahn 1983 Larigot
Martin Flämig Elisabeth Wilke

Armin Ude

Egbert Junghanns

Annette Market

Juta Zoff

Ute Selbig

Dresdner Kreuzchor

Dresdner Philarmonie

Michael-Christfried Winkler 1987 Capriccio
Jean-Louis Petit Claire Louchet, sopran

Marie-Madelein Lauvin, mezzosopran

Danielle Michel, Alto

Hervé Lamy, Ténor

Marc Thoron, bas

Ensemble Polyphonique de Versailles

Ensemble instrumental de Ville d'Avray

Jean-Michel Louchart 1993 REM
Michael Weber Hendrik Ritter, Ténor

Steffen-Friedl-Schneider, baryton

Traudl Tja, sopran

Andrea Forscher, mezzosopran

Ulla Teich, Alt

Cor der Evangelischen Gemeinde Hemsbach/sulzbach

Lukas Kamerata Mannheim

Andreas Jo 1995-12-10 SFS
Alexandros Myrat Julia Souglakou

Marina Fideli, mezzosopran

Marina Ferreira

Vanghelis Hatzisimos, tenor

Christoforos Stabogli, bas

Grekisk radio- och tv-kör

La Camerata

Martin Haselböck Ion Ivan-Roncea 1997 DOM
Sven-Ingvart Mikkelsen Tinebeth Hartkopf, sopran

Bolette Bruno Hansen och Lilly Schulz, mezzosopran

June Lund, Ténor

Lars Fentz Krogh, bas

Logumkloster Vokal Ensemble Bent Sørensen Joost Schelling 1998 CD Skandinaviska klassiker
Jorge-Hannes Hahn Anna Maria Friman, Sopran

Aleksandra Lustig, mezzosopran

Patricia Wagner, alt

Andreas Wagner, Ténor

Tobias Schabe, Bassel

Cantus Stuttgart

Bachor Stuttgart

Bachelor Stuttgart

Peter Kranfoed

Rie Hiroe-Lang

2005 Cantate
Holger Speck Antonia Bourvé, sopran

Gundula Schneider, mezzosopran

Sabine Czinczel, alt

Marcus Ullman, Ténor

Jens Hamann, Baryton

Vocalensemble Rastatt

Les Favorites

Romano Giefer 2006 Carus
Ralf Otto Simona Houda-Šaturová , sopran

Regina Pätzer, mezzosopran

Anke Vondung , alt

Hans Jörg Mammel , tenor

Florian Boesch , baryton

Bachchor Mainz

L'arpa festante München

Petra Morath-Pusinelli Françoise Friedrich 2008 Deutsche Harmonia Mundi
Tim Keyes Justin Connors, Tenor

Victoria Lotkowictz, mezzosopran

Gary Gavula, baryton

Elisa Rush, sopran

Keyes Consort 2008 ALL MUSIK

SPELA VOD

Roberto Molinelli Orchestra da Camera delle Marche

Coro Colombati Città di Pergola

2009 Youtube

TheRMstaff

Christoph Poppen Ruth Ziezak, sopran

Anja Schlosser, mezzosopran

Claudia Mahnke, mezzosopran

James Taylor, Tenor

Nikolai Borchev, baryton

Saarbrücken, Kör & Orkester 2008 DVD 16222

Litteratur

  •    Musik, David W. (1998). "Camille Saint-Saëns juloratorium: beskrivning, tillgänglighet, jämförelse". Körtidskriften . American Choral Director Association. 39 (5): 49–53. ISSN 0009-5028 . JSTOR 23552680 .
  •   Barrow, Lee G. (2014). Camille Saint-Saëns, Juloratoriet. BarGraphica. ISBN 978-1-4973-9389-9 .

externa länkar