Oppidia gens
Släkten Oppidia var en mindre plebejersläkt i antikens Rom . Få medlemmar av denna släkt nämns av antika författare, av vilka den mest kända kan vara Servius Oppidius, vars råd till sina söner beskrivs av poeten Horatius .
Ursprung
Namnet för denna gens, Oppidius , tillhör en klass av gentilicia som bildats av andra namn, i detta fall Oppius , med hjälp av suffixet -idius . Roten till nomen är troligen op- , "hjälp", som förekommer i gudinnans namn Ops , samt gentes Opsia , Opsidia och Opsilia , och troligen även i praenomen Opiter , och dess härledda gentilicia, Opiternia och Opetreia . Många av dessa namn verkar vara av sabinskt eller samnitiskt ursprung.
Medlemmar
- Denna lista innehåller förkortade praenomina . För en förklaring av denna praxis, se filiation .
- Servius Oppidius, bosatt i Canusium , delade sin egendom mellan sina söner, som han uppmanade att undvika överdrivna utgifter eller hamstring.
- Aulus Oppidius Ser. f., av fadern tillrådd att inte bli en slösare.
- Tiberius Oppidius Ser. f., tillrådd av sin far att inte bli snål.
- Quintus Oppidius Faustus, en frigiven begravd i Allifae i Kampanien .
- Oppidia Q. f. Galla, namngiven i en inskription från Saepinum i Samnium .
- Gaius Oppidius Peregrinus, namngiven i en lista över soldater som tjänstgjorde i pretoriangardet i Rom, daterad till 210 e.Kr.
- Oppidia Phylacia, en frigiven kvinna begravd i Allifae.
- Quintus Oppidius Probus, en frigiven man begravd i Allifae, tjugo år gammal.
- Oppidia C. f. Rufa, mor till Marcus Granius Cordus, en veteransoldat och en av de kommunala tjänstemännen i Allifae.
- Oppidia Specula, en frigiven kvinna begravd i Allifae, tjugoett år gammal.
Se även
Bibliografi
- Quintus Horatius Flaccus ( Horace ), Satirae (Satires).
- Dictionary of Greek and Roman Biography and Mythology , William Smith , red., Little, Brown and Company, Boston (1849).
- Theodor Mommsen et alii , Corpus Inscriptionum Latinarum (The Body of Latin Inscriptions, förkortat CIL ), Berlin-Brandenburgische Akademie der Wissenschaften (1853–nuvarande).
- George Davis Chase, "The Origin of Roman Praenomina", i Harvard Studies in Classical Philology , vol. VIII (1897).
- Paul von Rohden , Elimar Klebs , & Hermann Dessau , Prosopographia Imperii Romani (The Prosopography of the Roman Empire, förkortat PIR ), Berlin (1898).