Musée des Beaux Arts (dikt)
" Musée des Beaux Arts " (franska för "Museum of Fine Arts") är en dikt skriven av WH Auden i december 1938 medan han vistades i Bryssel , Belgien, med Christopher Isherwood . Den publicerades först under titeln "Palais des beaux arts" (Palace of Fine Arts) i våren 1939 numret av New Writing , en modernistisk tidskrift redigerad av John Lehmann . Det dök sedan upp i den samlade volymen av vers Another Time (New York: Random House, 1940), som följdes fyra månader senare av den engelska utgåvan (London: Faber and Faber, 1940). Diktens titel kommer från Musées Royaux des Beaux-Arts de Belgique, det franskspråkiga namnet för Belgiens kungliga konstmuseer i Bryssel. Museet är känt för sin samling av tidig nederländsk målning . När Auden besökte museet skulle han ha sett ett antal av målningarna av de " gamla mästarna " som hänvisas till i den andra raden av dikten, inklusive Ikaros fall som vid den tiden fortfarande betraktades som ett original av Pieter Bruegel den äldre. .
Synopsis
"Musee des Beaux Arts" av WH Auden beskriver, genom att använda ett specifikt konstverk, lidandets inverkan på mänskligheten.
Audens fria versdikt är uppdelad i två delar, varav den första beskriver scener av "lidande" och "fruktansvärda martyrskap" som sällan bryter in i våra kvoterade rutiner: "Medan någon annan äter eller öppnar ett fönster eller bara går matt / längs. " Den andra halvan av dikten hänvisar, genom den poetiska anordningen ekfrasis , till målningen Landskap med Ikaros fall ( ca 1560-talet), på den tiden som troddes vara av Bruegel , men som numera vanligtvis betraktas som en tidig kopia av en förlorad arbete. Audens beskrivning tillåter oss att visualisera detta specifika ögonblick och instans av andras likgiltighet för en avlägsen individs lidande, inkonsekvent för dem, "hur allt vänder sig bort / ganska lugnt från katastrofen ... de vita benen försvinner in i det gröna." Ikaros fall , orsakat av att han flyger för nära solen och smälter sina vaxade vingar.
Auden uppnår mycket i dikten, inte bara med sina långa och oregelbundna repliker, rytmer och folkliga fraser ("hundar fortsätter med sitt vovveliv"), utan också med denna balans mellan vad som verkar vara allmänna exempel "Om lidande" och ett specifikt exempel på en mytisk pojkes fall i havet. Auden-forskare och konsthistoriker har föreslagit att den första delen av dikten också bygger på minst två ytterligare målningar av Bruegel som Auden skulle ha sett i samma galleri på andra våningen i museet. Dessa identifikationer bygger på en inte helt exakt, men inte desto mindre suggestiv serie av överensstämmelser mellan detaljer i målningarna och Audens språk. Men ingen visar ett "martyrskap" i vanlig mening, vilket tyder på att andra verk också framkallas. Bruegelerna presenteras nedan i den ordning som de verkar relatera till Audens rader.
Bruegels inflytande
rad 3–8 :
Scott Horton noterade att det skulle vara ett misstag att bara titta på Icarus-målningen när han förklarade Audens dikt, för "Största delen av dikten handlar helt klart om en annan målning. Det är faktiskt museets prisinnehav: Bruegels The Census at Bethlehem of 1566, som förvärvades av museet 1902." Målningen föreställer Maria och Josef i mitten till höger, hon på en åsna samlad för snön i Bruegels Flandern , och han leder med en röd hatt och lång snickarsåg över axeln. De är omgivna av många andra människor: "någon annan ... äter eller öppnar ett fönster eller bara går matt / längs." Och det finns barn "På en damm i skogskanten" som snurrar och snörar på sina skridskor.
rad 9–13 :
The Massacre of the Innocents är en kopia av Pieter Bruegel den yngre (1565–1636) av hans fars original daterat till 1565–7 (illustrerad). Museet förvärvade den 1830. Scenen som återges i ett vintrigt flamländskt landskap återges i Matteus 2:16–18: Herodes den store , när han fick veta att en kung skulle födas till judarna, beordrade männen att varna honom när kungen hittades. Magerna, som varnas av en ängel, gjorde det inte och så, "När Herodes insåg att han hade blivit överlistad av magerna, blev han rasande och han gav order att döda alla pojkar i Betlehem och dess närhet som var två år gamla och under." I förhållande till Census- målningen kan vi se varför barnen i Audens dikt "inte särskilt ville att det [den mirakulösa födelsen] skulle ske."
Både denna scen och den tidigare används av Bruegel för att göra en politisk kommentar om de spanska habsburgska härskarna i Flandern vid den tiden (notera det habsburgska vapnet på höger framsida av huvudbyggnaden i folkräkningen och de spanska trupperna i rött i Massakern arresterar bönder och slår ner dörrar). [ citat behövs ] När det gäller Audens språk kan vi här se "det fruktansvärda martyrskapet måste gå sin väg" (de oskyldiga pojkarna i Herodes vrede anses traditionellt vara de första av de kristna martyrerna). Vi kan se fem av dessa hundar i Audens dikt gå på sina affärer och en approximation av "torterarens häst / kliar sin oskyldiga bakom på ett träd." Kinney säger "Bara en torterarhäst står dock nära ett träd, och han kan inte gnugga sig mot den eftersom en annan soldat, med en slagbagge, står mellan hästen och trädet ... Ändå måste detta vara hästen Auden har i åtanke, eftersom det är den enda torterarens häst i Bruegels verk, och den enda målningen med hästar nära träd."
rad 14–21 :
Landskap med Ikaros fall förvärvades 1912. Detta är det enda kända exemplet på Brueghels användning av en scen från mytologin. Han baserade sina figurer och landskap ganska nära på myten om Daedalus och hans son Ikaros som berättas av Ovid i hans Metamorphoses 8, 183–235. Målningen som Auden såg ansågs tills nyligen vara ett original av Pieter Brueghel den äldre. Nu tros det vara baserat på ett förlorat original av konstnären. Målningen porträtterar flera män och ett skepp som fridfullt utför dagliga aktiviteter i ett charmigt landskap. Medan detta inträffar är Ikaros synlig i det nedre högra hörnet av bilden, hans ben utspridda i absurda vinklar och drunknar i vattnet. Det finns också ett flamländskt ordspråk (av det slag som avbildas i andra verk av Bruegel): "Och bonden fortsatte att plöja..." (En de boer ... hij ploegde voort") som påpekar människors likgiltighet för medmänniskors lidande.
Kulturarv
Några år efter att Auden skrev denna dikt skrev William Carlos Williams en dikt med titeln " Landskap med Ikaros fall " om samma målning och med ett liknande tema.
Den här dikten och målningen Landscape with the Fall of Icarus visas sida vid sida 22 minuter in i filmen från 1976, The Man Who Fell to Earth , med David Bowie i huvudrollen .
externa länkar
- Auktoriserad dikttext på Emory.edu
- Analys av dikt på PoetryPages
- Musee des Beaux Arts på British Library
- New York Times närläsning av dikten , integrerad i en utforskning av Breughels Ikaros, av Elisa Gabbert
- ^ Gabbert, Elisa (6 mars 2022). "En dikt (och en målning) om lidandet som gömmer sig i sikte" . New York Times . Hämtad 2 maj 2022 .