Mauritius rättsväsende

Rättsväsendet i Mauritius ansvarar för rättskipningen i Mauritius och har som uppdrag att upprätthålla ett oberoende och kompetent rättssystem som upprätthåller rättsstatsprincipen, värnar om individens rättigheter och frihet och värnar inhemskt och internationellt förtroende. Konstitutionen föreskriver inrättandet av ett oberoende rättsväsende som bygger på begreppet maktdelning. Mauritius har ett enda strukturerat rättssystem som består av två delar, högsta domstolen och underdomstolarna. Underrätterna består av domstolen i Rodrigues, mellandomstolen, industridomstolen, tingsrätterna, borgen och häktningsdomstolen, brottmåls- och medlingsdomstolen och handelsdomstolen. Rättschefen är chef för rättsväsendet . Mauritius konstitution är landets högsta juridiska dokument. Det slutliga överklagandet av beslut från Court of Appeal i Mauritius till Judicial Committee of the Privy Council i London enligt Mauritius konstitution.

Från och med 2014 var totalt 8 594 mål anhängiga vid högsta domstolen i Mauritius. Antalet ärenden i målet minskade med 1 procent under 2014 jämfört med 2013, medan antalet avförda ärenden ökade med 32 procent. Så mycket av 42 procent av målen i distriktsdomstolar kom från stadsområden, medan division III i distriktsdomstolen i Port Louis avgjorde flest mål under 2014 bland alla distriktsdomstolar.

Historia

Högsta domstolens byggnad i Port Louis

Det moderna rättssystemet i Mauritius är en sammanslagning av fransk civilrätt och sedvanerätt, medan civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden är modellerade utifrån brittisk praxis. De civila aspekterna som styr det mauritiska rättssystemet är nämligen; avtalsrätt, société, medborgerliga rättigheter, äganderätt och civilprocessen. Högsta domstolen är inrättad som högsta domstol och lägre domstolar, nämligen brottmålsdomstolen och civilprocessdomstolen. Det officiella språket som används i Högsta domstolen är engelska .

1507 kom portugisiska sjömän till den obebodda ön och etablerade en besöksbas. Diogo Fernandes Pereira , en portugisisk navigatör, var den första europé som man kände till att landa i Mauritius och döpte ön till "Ilha do Cirne". Portugiserna stannade inte länge och upprättade inte något formellt system för rättslig förvaltning. 1598 landade en holländsk skvadron under amiral Wybrand Van Warwyck vid Grand Port och döpte ön till "Mauritius" efter prins Maurice van Nassau av den holländska republiken , härskaren över hans land. Frankrike, som redan kontrollerade grannlandet Île Bourbon (nu Réunion ), tog kontroll över Mauritius 1715 och döpte om det till Isle de France . Från 1767 till 1810, med undantag för en kort period under den franska revolutionen när invånarna satte upp en regering praktiskt taget oberoende av Frankrike, kontrollerades ön av tjänstemän som utsetts av den franska regeringen . En strafflag publicerades 1791 och antogs av kolonialförsamlingen 1793, medan en separat civillag utfärdades den 3 september 1807. Högsta domstolen inrättades som ett högsta organ bestående av premiärministern, presidenten, tre domare, fyra kontorister och en regeringskommissionär där överklagande från grannlandet Seychellerna också var tillåtet.

Trots att de vann slaget vid Grand Port , den enda franska sjösegern över britterna under dessa krig, kunde fransmännen inte hindra britterna från att landa vid Cap Malheureux under 1810. De överlämnade formellt ön på den femte dagen av invasionen, den 3 december 1810, på villkor som tillåter nybyggare att behålla sin mark och egendom och att använda franska språket och franska lagar i straffrättsliga och civilrättsliga frågor. Under brittiskt styre återgick öns namn till Mauritius. Den brittiska regeln etablerade ett tvåstegssystem där rättvisan kan ha en högre överklagande i Majestäts råd. År 1851, efter många ändringar i lagarna om rättslig förvaltning, inrättades Högsta domstolen som överklagandeinstans, vilket återigen gjorde det till en jurisdiktion med en enda nivå. En borgen domstol inrättades senare med en domare i högsta domstolen med rätt att överklaga, vilket gjorde det till ett tvåstegssystem.

Ön Rodrigues har åtnjutit högre autonomi eftersom den har en separat regional församling och en egen domstol.

Strukturera

Handelsdomstol

Mauritius rättsväsende anses vara en av de tre viktigaste organen för den mauritiska demokratin tillsammans med den juridiska och verkställande makten. Det är ett oberoende och kompetent rättssystem som upprätthåller rättsstatsprincipen, värnar om individens rättigheter och frihet och påkallar inhemskt och internationellt förtroende. Konstitutionen föreskriver inrättandet av ett oberoende rättsväsende som bygger på begreppet maktdelning. Mauritius har ett enda strukturerat rättssystem som består av två delar, Högsta domstolen och underdomstolarna. Underrätterna består av domstolen i Rodrigues, mellandomstolen, industridomstolen, tingsrätterna, borgen och häktningsdomstolen, brottmåls- och medlingsdomstolen och handelsdomstolen. Rättschefen är chef för rättsväsendet . Mauritius konstitution är landets högsta juridiska dokument. Det slutliga överklagandet av beslut från Court of Appeal i Mauritius till Judicial Committee of the Privy Council i London enligt Mauritius konstitution.

Statistik

Från och med 2014 var totalt 8 594 mål anhängiga vid högsta domstolen i Mauritius. Antalet ärenden i målet minskade med 1 procent under 2014 jämfört med 2013, medan antalet avförda ärenden ökade med 32 procent. Antalet brott som dömts vid Högsta domstolens brottsavdelning ökade med 8 procent under 2014. Under 2014 skedde tre sodomi och tolv fällande domar i narkotikarelaterade mål. Antalet mål minskade i mellandomstolar med 5 procent på konto av minskning av brottmål med 21 procent och ökning av antalet civilmål med 5 procent. Antalet mål i Industridomstolen ökade med 9 procent då brottmålen ökade med 39 procent och antalet civilmål ökade marginellt. Så mycket av 42 procent av målen i distriktsdomstolar kom från stadsområden, medan division III i distriktsdomstolen i Port Louis avgjorde flest mål under 2014 bland alla distriktsdomstolar.

Antal mål i Mauritius högsta domstol

Typ	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014
Högsta domstolen - mål pågående i början av året	10 858	11 846	12,704	9,380	9,439	9,145	8,744	10 023
Högsta domstolen - mål ingivna	7 589	7 244	7,612	9,234	9,161	9,253	9,617	9,483
Högsta domstolen - ärenden avgjorda	6,601	5 920	8 062	8,781	8,459	8,468	8,338	10 912
Högsta domstolen - mål utestående i slutet av året	11 846	12 694	9,380	9,439	9,145	8,933	10 023	8,594
Mellanrätt - mål som pågår i början av året	4 699	4 014	3,836	4 255	4,830	3,887	5 997	6,413
Mellandomstol - mål ingivna	3,537	3,465	3,638	4,128	4 065	3,837	3,924	3,341
Mellandomstol - mål avgjorda	3,910	3,643	3 219	3,553	3,442	3,236	3,508	3,332
Mellandomstol - mål utestående i slutet av året	4,326	3,836	4 255	4,830	3,887	4,839	6,413	6,422
Industridomstol - mål pågående i början av året	944	661	423	532	816	835	1 149	1 155
Industridomstol - mål ingivna	1,173	830	1 072	1 272	1 095	1,181	1 183	1 215
Industridomstol - mål avgjorda	1 456	1 068	963	1 119	1 078	1 002	1 177	1 280
Industridomstol - mål utestående i slutet av året	661	423	532	816	835	1 149	1 155	1 090
Tingsrätt - mål pågående i början av året	50,583	35 890	31 032	28 630	24,396	25,163	32,634	34,913
Tingsrätt - anhängiga mål	123 595	107,745	111,818	113,977	110,162	123,226	128 529	114,521
Tingsrätt - mål avgjorda	132,886	106,438	106,147	110,128	107,527	110 849	128,720	119,485
Tingsrätt - mål utestående i slutet av året	35,836	31 032	28 630	24,396	25,163	32,634	32,443	29 949
Court of Rodrigues - mål som pågår i början av året	563	601	2 019	1 008	321	306	572	305
Court of Rodrigues - mål inlämnade	1,741	3,277	3,213	2,323	2,162	5,244	3,941	4,863
Court of Rodrigues - ärenden avgjordes	1,703	1 859	4,224	3 010	2,469	4,897	4,208	4,658
Court of Rodrigues - ärenden utestående i slutet av året	601	2 019	1 008	321	306	653	305	510
Totalt - ärenden som väntar i början av året	67,647	53 012	50 014	43,805	39,802	39,336	49 096	52,809
Totalt - inlämnade ärenden	137,635	122,561	127,353	130 934	126,645	142,741	147,194	133,423
Totalt - ärenden avyttrade	146 556	118,928	122,615	126,591	122 975	128,452	145 951	139,667
Totalt - ärenden utestående i slutet av året	53,270	50 004	43,805	39,802	52,809	39,336	48,208	50 339

Kritik

Det finns klagomål om polisbrutalitet och tillståndet för de anklagade i fängelset anses fortfarande vara otillfredsställande. Uppbyggnaden av förseningar i både civil- och brottmål anses vara en annan vanlig kritik mot systemet. Lord Mackay, utnämnd till ordförande som kommissionen för att reformera rättsväsendet och juridiska yrket i Mauritius 1998. I sina rekommendationer gav han olika rekommendationer, inklusive en översyn av rollen som chef för allmän åklagare (PDP), vars roll är att hantera alla statliga åtal. Mackay ombads att granska rekommendationerna 2006. Förseningen i genomförandet av reformerna ses vanligtvis som en annan fallgrop för rättsväsendet.

Se även

• Högsta domstolen i Mauritius

externa länkar

• Högsta domstolen i Mauritius
• Justitiekanslern
• nationell församling

• Rättsväsendets årsrapport 2009 (PDF) (Rapport). Högsta domstolen i Mauritius. 2009.
• Rättsväsendets årsrapport 2010 (PDF) (Rapport). Högsta domstolen i Mauritius. 2010.
• Rättsväsendets årsrapport 2014 (PDF) (Rapport). Högsta domstolen i Mauritius. 2014.