Matteo Babini
Matteo Antonio Babini (19 februari 1754 – 22 september 1816), även känd under efternamnet Babbini , var en ledande italiensk tenor från det sena 1700-talet och en lärare i sång och scenkonst.
Liv och karriär
Matteo Babini föddes i Bologna den 19 februari 1754.
Efter att ha studerat i sin stad med Arcangelo Cortoni debuterade han i Modena troligen 1770 eller 1771, vid 16 eller 17 års ålder, som andra tenor. Det är troligt att han sjöng i en nypremiär av Paisiellos Demetrio .
Efter att ha uppträtt i flera italienska teatrar, framför allt i Teatro San Benedetto i Venedig, anlitades Babini, mellan 1777 och 1781, för att framträda vid Berlins hov och senare att framföra verk av Paisiello i Sankt Petersburg . Medan han var där var han populär med att uppträda i Paisiellos operor, även några i den komiska genren som han inte var förknippad med när han var i Italien.
Babini fortsatte med att uppträda runt om i Europa, inklusive Lissabon, Madrid, Wien och London. 1786 , i London, deltog han i premiären av Cherubinis Giulio Sabino .
, med höjdpunkter inklusive hans roll i premiären av Cimarosas Gli Orazi ei Curiazi , där han spelade rollen som den skurkaktiga hjälten Marcus Horatius .
Babini drog sig tillbaka från scenen 1803, även om han fortfarande var efterfrågad för uruppföranden av sådana kompositörer som Zingarelli och Bertoni .
Efter att ha bosatt sig igen i sin hemstad, efter en italiensk karriär baserad nästan helt runt Venedig, fortsatte han sedan att undervisa. Förutom sång undervisade han också i scenkonsten som han hade utmärkt sig med så mycket. En av hans elever var en tonåring Gioachino Rossini , som skulle berätta för Ferdinand Hiller på hans ålderdom historien om hans unga lust att bli sångare och om hans möte med den store tenoren.
Babini dog i Bologna den 22 september 1816.
Konstnärliga bidrag
Matteo Babini spelade en nyckelroll i återhämtningen, mot slutet av 1700-talet, av den uttrycksfulla karaktären hos operasången, som hade tappat favör till kastraternas röstakrobatik och sopranernas högre toner. Eftersom Babini var en baritonal tenor med ett mycket snävt intervall och inte var särskilt bevandrad i koloratur , kände sig Babini tillfreds i endast en oktav (även om Orazis enda virtuosa aria tilldelades honom).
Babinis främsta bidrag till operakonstens renässans var genom hans roll som skådespelare och sångare, och han blev känd för den sprudlande stilen i sina recitals, realismen i hans skådespeleri och hans imponerande scennärvaro – han sades vara lång, blond , och smal och med ett mycket fint ansikte.
hans vistelser i Paris under franska revolutionens avgörande ögonblick, åren 1787 till 1789 och 1792, och skiftade mot det nymodiga historiska dramat och Rousseaus monodramakantat , särskilt Pimmalione , som han spelade runt på de stora italienska teatrarna med stor framgång.
I sina tolkningar strävade Babbini efter att skildra "folkets seder och hjältars växlingar", och i den venetianska premiären av Cimarosas Oriazi gick han upp på scenen iklädd historisk kostym, "som publiken förblev så nöjd med att teatrar hädanefter vände på det. till en oföränderlig standard".
Babini samarbetade med bland andra Crescentini , Grassini , Banti , Pacchiarotti och även tenoren Giacomo David , med vilken han ofta varvade samma partier.
Roller
Följande lista är inte komplett:
Roll | Opera | Genre | Kompositör | Teater | Premiär |
---|---|---|---|---|---|
Giocondo | L'astratto | Drama giocoso | Niccolò Piccinni | Bologna, Teatro Formagliari | hösten 1772 |
Anassandro | Merope | Drama per musica (operaseria) | Giacomo Insanguine | Venedig, Teatro (Grimani) San Benedetto | 26 december 1772 |
Osmino | Solimano | Drama per musik | Johann Gottlieb Naumann | Venedig, Teatro (Grimani) San Benedetto | 3 januari 1773 |
Clearco | Antigono | Drama per musica (operaseria) | Pasquale Anfossi | Venedig, Teatro (Gallo) San Benedetto | 23 maj 1773 |
Amenofi (eller Amasi) | La Nitteti | Drama per musik | Giovanni Paisiello | Sankt Petersburg , Court Theatre ( Oranienbaum Palace ) | c 17/28 januari 1778 |
Licomede | Achille i Sciro | Drama per musik | Giovanni Paisiello | Sankt Petersburg, Court Theatre (Oranienbaum) | 26 januari/6 februari 1778 |
Valerio | Lo sposo burlato | Dramma giocosopasticcio | Giovanni Paisiello | Sankt Petersburg, Court Theatre ( Peterhof Palace ) | 13/24 juli 1778 |
Phenive | Demetrio | Opera | Giovanni Paisiello | Tsarskoye Selo , Court Theatre | 13/24 juni 1779 |
Gelino | La finta amante | Opera komika | Giovanni Paisiello | Mogilëv , Teater (namn okänt) | 24 maj/5 juni 1780 |
Fronimo | Alcide al bivio | Festa teatrale | Giovanni Paisiello | Sankt Petersburg, Court Theatre (Hermitage) | 25 november/6 december 1780 |
Artaserse (ej verifierad) | Artaserse | Drama per musica (operaseria) | Giacomo Rust | Perugia, Teatro Civico (invigning) | 1781 |
Sarabes | Zemira | Drama per musik | Pasquale Anfossi | Venedig, Teatro (Gallo) San Benedetto | 26 december 1781 |
Scitalce-Sardanapalo | Arbace | Drama per musica (operaseria) | Giovanni Battista Borghi | Venedig, Teatro (Gallo) San Benedetto | 3 januari 1782 |
Ormondo | Il disertore francese | Drama per musica (operaseria) | Francesco Bianchi | Venedig, Teatro (Gallo) San Benedetto | 26 december 1784 |
Alessandro Magno | Alessandro nell'Indie | Drama per musica (operaseria) | Francesco Bianchi | Venedig, Teatro (Gallo) San Benedetto | 28 januari 1785 |
– | Giulio Sabino | Drama per musica (operaseria) | Luigi Cherubini | London, King's Theatre | 30 mars 1786 |
Porsenna | Il trionfo di Clelia | Drama per musik | Angelo Tarchi | Turin, Nuovo Teatro Regio | 26 december 1786 |
Volodimiro | Volodimiro | Drama per musik | Domenico Cimarosa | Turin, Nuovo Teatro Regio | 20 januari 1787 |
Artabano (ej verifierad) | Artaserse | Drama per musica (operaseria) | Francesco Bianchi | Padua , Teatro Nuovo e della Nobiltà | 11 juni 1787 |
Bruto | La morte di Cesare | Drama serie för musik | Francesco Bianchi | Venedig, Teatro (Grimani) San Samuele | 27 december 1788 |
Amenofi (eller Amasi) | Nitteti | Drama per musica (operaseria) | Ferdinando Bertoni | Venedig, Teatro (Grimani) San Samuele di Venezia | 6 februari 1789 |
Giasone | Gli Argonauti i Colco ossia La conquista del vello d'oro | Drama per musik | Giuseppe Gazzaniga | Venedig, Teatro (Grimani) San Samuele | 26 december 1789 |
Pimmalione | Pimmalione | Scena dramatica in musica | Giovanni Battista Cimador | Venedig, Teatro (Grimani) San Samuele | 26 januari 1790 |
Alessandro | Apelle | Dramma serie per musik (första versionen) | Niccolò Antonio Zingarelli | Venedig, Teatro alla Fenice | 18 november 1793 |
Virginio | Virginia | Tragedia per musica (operaseria) | Felice Alessandri | Venedig, Teatro alla Fenice | 26 december 1793 |
Alcéo | Saffo o sia I riti d'Apollo Leucadio | Drama per musik | Giovanni Simone Mayr | Venedig, Teatro alla Fenice | 17 februari 1794 |
Ulisse | Penelope | Drama per musik | Domenico Cimarosa | Neapel, Teatro del Fondo | 26 december 1794 |
Marco Orazio | Gli Orazi eller Curiazi | Tragedia per musica (första versionen) | Domenico Cimarosa | Venedig, Teatro alla Fenice | 26 december 1796 |
Mentor | Telemaco nell'isola di Calipso | Drama per musik | Giovanni Simone Mayr | Venedig, Teatro Sant'Angelo | 16 januari 1797 |
Mitridat | La morte di Mitridate | Drama per musica (operaseria) | Niccolò Antonio Zingarelli | Venedig, Teatro alla Fenice | 27 maj 1797 |
huvudperson | Inno patriottico per la guardia civica | Hymn | Catterino Cavos | Venedig, Teatro alla Fenice | 14 september 1797 |
Edipo | Edipo a Colono | Tragedia per musica (operaseria) | Niccolò Antonio Zingarelli | Venedig, Teatro alla Fenice | 26 december 1802 |
Publio Scipione Africano | La caduta della nuova Cartagine | Drama per musik | Giuseppe Farinelli | Venedig, Teatro alla Fenice | 5 februari 1803 |
Mercurio | Adria consolata | Festa teatrale (cantata drammatica) | Ferdinando Bertoni | Venedig, Teatro alla Fenice | 12 februari 1803 |
Anteckningar
Vidare läsning
- Rodolfo Celletti, Storia del belcanto , Discanto Edizioni, Fiesole, 1983 (på italienska)