Svenska sjöläkarkåren
Sjöbefälskåren ( svenska : Marinläkarkåren , MLK ) var en administrativ kår som inrättades 1902 för militärläkare inom svenska marinen och i svenska kustartilleriet . Kåren slogs samman till Försvarsmaktens sjukvårdskår 1969.
Historia
Sjöbefälskåren organiserades 1902 och omfattade militärläkare vid svenska marinen och svenska kustartilleriet . Dessförinnan var marinens läkare underställda Socialstyrelsen . Marinen har, vad sjukvården beträffar, en identisk historia som den svenska armén . Redan 1535 nämnas i flottan s. k. bardskärer (" barberare "); de anställdes vanligen för varje sjöexpedition, varefter de avskedades. Det fanns ingen initial sjukvård på varven utan de sjuka skickades oftast till respektive hemorter för att vårdas där. Dessa bardskärer eller fältskärer var för övrigt svåra att få tag på (1567 års sjögående flotta på 47 fartyg hade endast 17 fältskärer ). Dessutom, eftersom de skulle vara ganska okunniga och de hygieniska anordningarna ombord var särskilt bristfälliga, styrde stor sjuklighet och dödlighet flottan och armén, vilket förlamade militära operationer. Med anordnandet av läkarutbildningen i Sverige och bildandet av den svenska arméns läkarkår i början av 1800-talet förbättrades förutsättningarna. I samband med flottans förnyelse och utbyggnad mot slutet av 1800-talet framträdde emellertid behovet av mer självständig ordnad sjukvård för densamma. Detsamma gällde även de andra europeiska flottorna. Sjöplikten krävde också mer specifikt utbildade läkare. Enligt statsmakternas beslut 1902 inrättades sjöbefälskåren. Med undantag för chefen ( Överläkaren för svenska marinen ) med kaptensgrad fanns: 3 förste sjökirurger med befälhavargrad , 12 sjökirurger av 1:a klass med löjtnantsgrad , eller ev. med underlöjtnantsgrad , 20 sjökirurger av 2:a klass med underlöjtnantsgrad , eller möjligen löjtnantsgrad , 12 sjökirurgutställare med underlöjtnantsgrad samt reserv med motsvarande befattningar .
Genom beslut av 1906 års riksdag förflyttades Kustartilleriets kirurger till Sjösjukvårdsofficerskåren, varvid regementskirurgbefattningen vid Vaxholms kustartilleriregemente ändrades till förste sjökirurgbefattning och 2 bataljonskirurgerna vid kustartilleriet. ingick i kåren som sjökirurg av 1:a klassen. Därutöver beviljades bidrag för ytterligare 2 sjökirurgbefattningar av 1:a klass för vardera Kungsholms fästning invid Karlskrona och Fårösund Kustbefattning . En annan sådan tjänst, avsedd för Älvsborgs fästning , tillkom genom beslut av 1907 års riksdag.
1925 bestod kåren av överläkaren för svenska marinen, 3 förste sjökirurger (1 kirurg vardera vid Karlskrona och Stockholms örlogsstationer samt 1 fästningskirurg vid Vaxholms fästning ), 13 sjökirurger av 1:a rang ( kunde efter 10 års välbesökt tjänst utses till förste sjökirurg), 20 sjökirurger av 2:a rangen (kunde efter 3 år utses till sjökirurgutställare av 1:a rangen), 10 sjökirurgutställare samt 10 aktiva marin kirurgutställare i militäråldern med medicine kandidatexamen eller licentiatexamen i medicin som därmed fullgjort sin värnplikt . Dessutom fanns en reserv av läkare. 1925 års sjöbeställning ledde dock till en minskning av sjöbefälskåren. Behovet av kirurger med fast lön i aktiv tjänst och därmed tjänstgöringsplikt året runt bestod i enlighet med de personalberäkningar som gjorts för marinen av, förutom överläkaren för svenska marinen, 3 första flottan. kirurger och 6 sjökirurger av 1 klass: 1 förste sjökirurger vid Karlskrona örlogsstation, tillika fästningskirurger i Karlskrona fästning, 1 förste kirurger vid Stockholms station, 1 fästningskirurger i Vaxholms fästning, tillika kirurger vid Vaxholms kustartilleriregemente; sjökirurg av 1 klass: 5 i Karlskrona, varav 2 lasarettskirurger, 2 kaserner och distriktskirurger, 1 kirurg vid Karlskrona kustartilleriregemente samt 1 kasern och distriktskirurg i Stockholm.
Från den 1 juli 1961 bestod kåren av överläkaren för svenska marinen, specialist marinkirurg och ögonläkare, förste sjökirurg och marinkirurg av 1 klass samt av marinkirurg av 2 klass och marinkirurgstipendiater. Dessutom fanns personal i kårens reserv. 1969 sammanslogs Sjöförsvarsläkarkåren med Arméns Sjukvårdskår och Arméns Veterinärkår, som utgjorde Försvarsmaktens Läkarkår .
Chefer
Chef för Sjöbefälskåren var överkirurgen för svenska marinen och han var chef för kåren och dess reserv samt chef för Kungliga Sjömaterielverkets sanitetsavdelning. Han skulle biträda Statens hälsovårdsstyrelse vid handläggningen av ärenden rörande hälso- och sjukvården inom svenska marinen och i svenska kustartilleriet , med rätt att delta i styrelsens överläggningar i dessa frågor.
- 1902–1917: Karl Leonard Rudberg
- 1917–1937: Gunnar Nilson
- 1937–1956: Herbert Westermark
- 1956–1969: Lars Troell
Fotnoter
Anteckningar
Skriva ut
- Engström, Arne (1961). Läkaren i totalförsvaret: betänkande (PDF) . Statens offentliga utredningar (in Swedish). Vol. 63. Stockholm: Kihlström. ISSN 0375-250X . SELIBR 615334 .
- Gullberg, Ingvar E. (1977). Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning [ A Swedish-English dictionary of technical terms used in business, industry, administration, education and research ] ( in Swedish) (2nd ed.). Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-775052-0 . SELIBR 8345587 .
- Thyselius, Erik, red. (1918). Vem är det? 1918: Uppslags- och handbok över samtida kända svenska män och kvinnor ( på svenska). Stockholm: PA Norstedt & Söners.
- Westrin, Theodor, red. (1912). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (på svenska). Vol. 17 (Ny, rev. och rik illusion. red.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220 .
- Westrin, Theodor; Fahlstedt, Eugène; Söderberg, Verner, red. (1925). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (på svenska). Vol. 37 (Ny, rev. och rik illusion. red.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220 .
- Svensk rikskalender 1909 (på svenska). Stockholm: PA Nordstedt & Söner. 1908. SELIBR 498191 .
- 1944 års militärsjukvårdskommitté (1947). 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande D. 2 . Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1947:5 (på svenska). Stockholm. SELIBR 2510561 .