Gunnar Nilson
Lars Gunnar Edvard Nilson , född 28 september 1872, död 28 mars 1951, var en svensk läkare. Westermark tjänstgjorde som överkirurg för svenska marinen och chef för sjöbefälskåren 1917–1937.
Tidigt liv
Nilson föddes den 28 september 1872 i Uppsala , som son till professor Lars Fredrik Nilson och hans hustru Alva Forssman. Han avlade mogenhetsexamen 1890. Han tog en kandidatexamen i medicinsk vetenskap från Uppsala universitet 1895 och gjorde studieresor i Belgien , England , Frankrike , Nederländerna , Tyskland och Österrike . Nilson var doktorsutställare i svenska flottan 1898-1902 och tog 1899 en medicine licentiatexamen vid Karolinska Institutet i Stockholm .
Karriär
Efter flera läkaranställningar, bland annat 1900-1903 vid Maria sjukhus i Stockholm, blev Nilson 1903 sjökirurg av 2:a klassen i reserven och tjänstgjorde som marinkirurg av 1:a klassen och sjukhusläkare vid kirurgiska avdelningen vid Marinens sjukhus i Karlskrona 1903-1917, varvid han planerade och ledde dess återuppbyggnad 1906-1911. Nilson erhöll doktorsexamen från Lunds universitet 1911 och utnämndes till förste sjökirurg i Sjömedicinska befälskåren 1916. Nilson tjänstgjorde som bl.a. Överkirurg för marinen och chef för sjöbefälskåren samt chef för Kungliga Sjömaterielverkets sanitetsavdelning 1917—1937.
Dessutom var han 1919-1940 överläkare i försäkringsbolaget Lifförsäkrings-aktiebolaget De förenade och överläkare vid Reservespital XV i Wien 1916 samt svensk regeringsrepresentant vid Internationella Röda Korskonferensen i Genève 1925 och i Haag 1928 samt vid International Congress of Military Medicine and Pharmacy i London 1929. Bland hans uppdrag kan också nämnas att han var ordförande för experter angående anställning av militärläkare vid civila sjukhus 1918 och angående nya bestämmelser för flottan 1927, styrelseledamot i Svenska försäkringsföreningen ( Svenska försäkringsföreningen ) 1922—1933 och ledamot av direktionen för Allmänna Änke- och Pupillkassan från 1926. Han var sekreterare i Svenska Läkaresällskapet 1919—1940 och bl.a. blev sistnämnda år hedersmedlem där.
Nilson agerade med eftertryck mot den tveksamma sammanslagning av arméns och marinens sjukvårdssystem. Han främjade bland annat tillämpningen av oftalmologi inom flottan och intresserade sig för de medicinska aspekterna av sjöflygvapnet. Till Nilsons cirka femtio skrifter i sjöhygieniska, kirurgiska och vetenskapshistoriska ämnen hör Sjökrigets kirurgi (1913), Marinens hälso- och sjukvård (1924; 2:a uppl. 1930), Hälso- och sjukvård till sjöss (1938), Berömda svenska läkare (1945) . ) och Svenska läkaresällskapet 1908—1938 (1947, en fortsättning på sällskapets hundraårshistoria).
Privatliv
Nilson gifte sig 1906 med Clara Sofia Naumann (född 20 juni 1885), med vilken han fick barnen Gunnar (född 1906), Karin (född 1908), Ingrid (född 1913) och Gertrud (född 1916).
Utmärkelser och dekorationer
- Svenska Röda Korsets guldmedalj (1923)
- Svenska Läkaresällskapet Lennmalmsmedalj i guld (1947)
Högsta betyg
- Ledamot av Kungliga Sjövetenskapsföreningen (1908; dess sekreterare 1910—13 och 1914)
- Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (1921)
Vald bibliografi
- Nilson, Gunnar (1913). Sjökrigets kirurgi ombord å stridsfartygen: föreläsningar vid marinläkarekursen i Stockholm 1912 ( på svenska). Karlskrona: Svenssons eftr.s bokindustri-ab. SELIBR 1637620 .
- Nilson, Gunnar (1930). Marinens hälso- och sjukvård . Medicinskt folkbibliotek, 99-1306728-6 ; 7 (på svenska) (2:a uppl.). Stockholm: Bonnier. SELIBR 1340065 .
- Nilson, Gunnar (1938). Hälso- och sjukvård till sjöss . Stockholm: Svensk litteratur i distr. SELIBR 1373963 .
- Nilson, Gunnar (1945). Berömda svenska läkare: personhistoriska kulturbilder från trenne sekel ( på svenska). Stockholm: Geber. SELIBR 1411870 .
- Nilson, Gunnar (1947). Svenska läkaresällskapets historia D. 2: 1 1908-1938 (på svenska). Stockholm: Gen.-stab:s lit. anst. SELIBR 1411872 .