Lista över mongoliska stater
 |
| Mongolernas historia |
|---|
| Tidslinje · Historia · Härskare · Adel · Kultur · Språk · Mongoler · Proto-mongoler |
Detta är en lista över mongoliska stater . Mongolerna grundade många stater som det stora mongoliska riket och andra stater . Listan över stater är kronologisk men följer utvecklingen av olika dynastier.
Förmoderna stater
| namn | år | Område | Karta | Huvudstad | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Khanater under 900-1100-talen | |||||||||
| Khamag Mongol Khanate | 900-talet–1206 |
|
|||||||
| Merkit Khanate | XI–mitten av XII | ||||||||
| Kerait Khanate | −1203 | ||||||||
| Naiman Khanate | −1204 | ||||||||
| Tatar Khanate | VI—X/(IX – mitten av XII?) | ||||||||
| Mongoliska riket | |||||||||
| Mongoliska riket | 1206–1368 | 24 000 000 km 2 |
|
Avarga (1206–35) Karakorum (1235–60) Khanbaliq (1260–1368) |
|||||
| Yuan-dynastin | |||||||||
| Yuan-dynastin | 1271–1368 | 14 000 000 km 2 (1 310) |
|
Khanbaliq (Dadu, Peking ) |
|||||
 Golden Horde (Turco-Mongol) |
|||||||||
| Gyllene horden | 1240–1502 | 6 000 000 km 2 (1 310) |
|
Sarai Batu | |||||
| Stor hord | 1466–1502 | ||||||||
 Chagatai Khanate (Turko-Mongol) |
|||||||||
| Chagatai Khanate | 1225–1340-talet | 3 500 000 km 2 (1 310) |
|
Almaliq Qarshi |
|||||
| Västra Chagatai Khanate | 1340-talet–1370 | ||||||||
| Moghulistan | 1340–1462 |
|
|||||||
| Kara Del Khanate | 1383–1513 | ||||||||
 Ilkhanate |
|||||||||
| Ilkhanate | 1256–1335 | 3 750 000 km 2 |
|
Maragha (1256–1265) Tabriz (1265–1306) Soltaniyeh (1306–1335) |
|||||
| Chobanider | 1335–1357 |
|
Tabriz | ||||||
| Injuids | 1335–1357 |
Shiraz (till 1353) Isfahan (1353–1357) |
|||||||
| Jalayirid-sultanatet | 1335–1432 |
Bagdad (till 1411) Basra (1411–1432) |
|||||||
| Arghun-dynastin | 1479?–1599? | ||||||||
| Djingisidernas norra Yuan-dynastin | |||||||||
|
Norra Yuan-dynastin |
1368–1691 | 5 000 000 km 2 (1 550) |
|
Shangdu (1368–69) Yingchang (1369–70) Karakorum (1371–88) |
|||||
|
Khalkha Khanates (subjekt för Northern Yuan) |
sent 1500-tal – sent 1600-tal |
|
Tüsheet Khan , Zasagt Khan, Setsen Khan och Altan Khan från Khalkha | ||||||
| Oirats – icke-djingisidiska stater | |||||||||
| Fyra Oirat | 1399–1634 |
1 000 000 km 2 (15:e – sent 16:e) ~1 600 000 km 2 (tidigt 1600-tal) |
|
||||||
| Zunghar Khanate | 1634–1758 | 3 500 000–4 000 000 km 2 |
|
Ghulja | |||||
| Khoshut Khanate | 1642?–1717 | ~1 400 000 km 2 | |||||||
| Kalmyk Khanate | 1630–1771 | ||||||||
| Timuridstater (Persianate turko-mongoliska stater) | |||||||||
| Timuridiska imperiet | 1370–1507 | 4 400 000 km 2 (1 405) |
.GIF)
|
Samarkand (1370–1505) Herat (1505–1507) |
|||||
| Mughalriket | 1526–1857 | 3 200 000 km 2 (1 700) |
|
Agra (1526–1571) Fatehpur Sikri (1571–1585) Lahore (1585–1598) Agra (1598–1648) Shahjahanabad / Delhi (1648–1857) |
|||||
| Andra stater/Khanatet | |||||||||
| Khanatet av Sibir | 1468–1598 |
|
Chimgi-Tura / Qashliq | ||||||
Moderna stater
| namn | år | Område | Karta | Huvudstad |
|---|---|---|---|---|
|
Buryat-Mongolska autonoma socialistiska sovjetrepubliken ( buryater ) |
1919–1926 | I Kizhinginsky-distriktet , Buryatia | ||
| Republiken Oirat- Kalmyk | 1930 | Kalmykia | ||
 Inre Mongoliska folkrepubliken
|
1945 | Xilin Gol | Sonid | |
 mongoliet
|
1911–nutid | Ulanbataar |
Autonoma områden
I Ryssland
| namn | år | Huvudstad | Område | Karta |
|---|---|---|---|---|
| Delstaten Buryat-Mongoliet | 1917–1921 | Chita | ||
| Mongol-Buryat autonoma oblast | 1922–1923 | |||
| Buryat-Mongolska autonoma oblasten | 1921–1923 | |||
| Buryat-Mongolska autonoma socialistiska sovjetrepubliken | 1923–1958 | Ulan-Ude |
|
|
| Buryat autonoma socialistiska sovjetrepubliken | 1958–1992 |
.svg)
|
||
| Republiken Buryatien | 1992–nutid | 351 300 km 2 |
||
| Agin Buryat-Mongol National Okrug | 1937–1958 | Aginskoye |
.svg)
|
|
| Agin-Buryat National Okrug | 1958–1977 | |||
| Agin-Buryat autonoma Okrug | 1977–2008 | |||
| Agin-Buryat Okrug | 2008 – nutid | 9 600 2 |
||
| Ust-Orda Buryat-mongoliska autonoma Okrug | 1937–1958 | Ust-Ordynsky |
|
|
| Ust-Orda Buryat National Okrug | 1958–1978 | |||
| Ust-Orda Buryat autonoma Okrug | 1978–2008 | |||
| Ust-Orda Buryat Okrug | 2008 – nutid | 22 138 2 |
||
| Kalmyk autonoma oblast |
1920–1935 1957–1958 |
Astrakhan (till 1928) Elista |
||
| Kalmyk autonoma socialistiska sovjetrepubliken |
1935–1943 1958–1990 |
Elista (Elstei) |
.svg)
|
|
| Kalmyk socialistiska sovjetrepubliken | 1990–1992 | |||
| Kalmyk-republiken-Halmg-Tangch | 1992–1994 | |||
| Republiken Kalmyk | 1994–nutid | 76 100 km 2 |
I Kina
| namn | år | Huvudstad | Område | Karta | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| staten Mengjiang | 1936–1945 |
Kalgan (Khaalgan) |
|
||||||
| Inre mongoliska autonoma regionen | 1947 – nutid | Huhhot | 1 183 000 km 2 |
.svg)
|
|||||
| Gansu-provinsen | |||||||||
| Subei Mongoliska autonoma län |
.png)
|
||||||||
| Hebei-provinsen | |||||||||
| Weichang Manchu och Mongoliska autonoma län | |||||||||
| Heilongjiang-provinsen | |||||||||
| Dorbod Mongoliska autonoma län | |||||||||
| Jilin-provinsen | |||||||||
| Qian Gorlos Mongoliska autonoma län | |||||||||
| Liaoning-provinsen | |||||||||
| Harqin Vänstermongoliska autonoma län | |||||||||
| Fuxin Mongoliska autonoma län | |||||||||
| Qinghai-provinsen | |||||||||
| Haixi Mongoliska och tibetanska autonoma |
|
||||||||
| mongoliska länet | |||||||||
| Xinjiang-provinsen | |||||||||
| Bayingolin mongoliska autonoma prefekturen | Korla | 462 700 km 2 |
|
||||||
| Bortala mongoliska autonoma prefekturen |
Bortala (Bortal) |
|
|||||||
| Hoboksar Mongols autonoma län |
Hoboksar (Khovogsair) |
.png)
|
|||||||
Se även
- Mongoliets historia
- Lista över Mongoliets statschefer
- Lista över mongoliska härskare
- Tidslinje för mongolisk historia
Kartor
Rouran Khaganate c. 500
Rouran Khaganate , Northern Wei , Tuyuhun Kingdom , Southern Liang , Later Yan , Yueban och Northern Liang , 400 AD
Rouran, Northern Wei, Tuyuhun Kingdom, 500 e.Kr
Tuyuhun Kingdom , Northern Zhou , Khitans och Tatabi människor , 565 AD
Liao-dynastin c. 1000
Västra Liao c. 1060
Mongoliska riket 1227
Mongoliska riket
Dzungar Khanate (ca 1750) (i blå linje)
En karta över Dzungar Khanate, av en svensk officer i fångenskap där 1716–1733, som inkluderar regionen som idag kallas Zhetysu
Dzungar Khanate (ett fragment av kartan över Peter den stores ryska imperium, som skapades av en svensk soldat ca 1725)
Detta kartfragment visar territorier i Dzungar-khanatet som 1706. (Kartasamling av kongressbiblioteket: "Carte de Tartarie" av Guillaume de L'Isle (1675-1726))
mongoliet
mongoliet
.svg)
Bibliografi
- Andrews, Peter A. (1999). Filttält och paviljonger: nomadtraditionen och dess växelverkan med furstliga tentage, volym 1 . Melisende. ISBN 1-901764-03-6 .
- Janhunen, Juha (2003a). "Proto-mongoliska". I Janhunen, J. (red.). De mongoliska språken . s. 1–29.
- Janhunen, Juha (2003b). "Para-mongoliska". I Janhunen, J. (red.). De mongoliska språken . s. 391–402.
- Weiers, Michael (red.) (1986): Die Mongolen . Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft.
- Dughlát Muhammad Haidar, Norbert Elias, Edward Denison Ross – The Tarikh-i-rashidi
- Henry Hoyle Howorth - Mongolernas historia
- Herbert Franke, Denis Twitchett, John King Fairbank - The Cambridge History of China: Alien regimes and border states, 907–1368
- William Bayne Fisher, Peter Jackson, Laurence Lockhart, JA Boyle - The Cambridge history of Iran, 5
- Konstantin Nikolaevich Maksimov – Kalmykia i Rysslands tidigare och nuvarande nationella politik och administrativa system