Lindlar

Lindlar
kommun
Rådhus
Vapen Läge
Lindlar inom Oberbergischer Kreis distrikt
Lindlar Lindlar
Koordinater:
Land	Tyskland
stat	Nordrhein-Westfalen
Administration. område	Köln
Distrikt	Oberbergischer Kreis
Regering
• Borgmästare (2018–23)	Georg Ludwig ( CDU )
Område
• Totalt	85,82 km 2 (33,14 sq mi)
Högsta höjd	350 m (1 150 fot)
Lägsta höjd	220 m (720 fot)
Befolkning  (2021-12-31)
• Totalt	21,366
• Densitet	250/km 2 (640/sq mi)
Tidszon	UTC+01:00 ( CET )
• Sommar ( sommartid )	UTC+02:00 ( CEST )
Postnummer	51789
Uppringningskoder	02266, 02207 Schmitzhöhe, 02206 Hohkeppel
Fordonsregistrering	GM
Hemsida	www.lindlar.de

Lindlar (Kölsch: Lenkeln [ˈleŋ²kəln] ) är en kommun i Oberbergischer Kreis , i Nordrhein-Westfalen , Tyskland . Den ligger cirka 30 km öster om Köln .

Geografi

Lindlar ligger mellan latituderna 50°58' och 51°5' N. och longituderna 7°15' och 7°28' E. Den högsta punkten på 361,8 ms finns nära Oberlichtinghagen, den lägsta på 110 ms nära Oberbilstein.

Närliggande platser

Grannstäder är Gummersbach , Wipperfürth , Overath och Bergisch Gladbach , och grannkommunerna är Engelskirchen , Marienheide och Kürten .

Stadskarta över Lindlar

Kommunens indelning

Karta över Lindlar kommun

Kommunen Lindlar består av dessa huvudbyar: Lindlar (lokalt centrum), Frielingsdorf, Linde, Hohkeppel, Schmitzhöhe, Hartegasse/Kapellensüng.

Lindlars vapen

Vapnen beviljades den 6 augusti 1935. Vapnen visar i den övre delen bergsgrevarnas lejon och i den nedre vågen som en symbol för rättvisa. Lindlar hade egen domstol i Bergs län. Vapnen är baserade på det gamla sigillet från hovet och byn Lindlar.

Vänort

Lindlar är vän med Shaftesbury Dorset England och Kaštela i Kroatien .

Historia

Bosättning och förnamn

Det är troligt att området kring Lindlar var bosatt på stenåldern. Även om det inte finns några slutgiltiga bevis för det, hittades neolitiska artefakter nära Kemmerich och Fenke. Fram till medeltiden var området täckt av urskogar; det kan därför antas att endast ett fåtal människor, såsom jägare, bosatte sig där. De äldsta tillgängliga uppteckningarna som nämner Lindlar - då känd som Lintlo - går tillbaka till år 1109. Men som ett äldre dokument från år 958 hänvisar till överföringen av Kaldenkapellen -nuvarande Hohkeppel- kyrka till Severinsstift i Köln och som den förra var då bevisligen underordnad sockenkyrkan i Lindlar, måste denna kyrka ha funnits redan det året eller till och med upp till några decennier tidigare.

Till 1815

Lindlar sockenkyrkas torn byggdes på 1100-talet och finns kvar till idag, även om tornets tak byggdes på 1700-talet. Ett långhus lystrerades år 1500 och det nuvarande långhuset byggdes 1826. Byn Lindlar var centrerad kring kyrkan.

Med tiden stupades allt fler skog, både av bönderna och på uppdrag av godsägarna. Centrum för expansionen var den så kallade "Fronhöfe" och "Herrenhöfe". Här fick bönderna betala sin tiondel och arbetet med domstolar och förvaltning gjordes.

"Bergische Land" var indelat i avdelningar och kretsar. Området kring Lindlar, inklusive Wipperfeld, Bechen, Kürten, Olpe, Lindlar, Overath, Engelskirchen, Hohkeppel och Wipperfürth utgjorde departementet Steinbach. Steinbach är en liten by bredvid Lindlar och fick sitt namn efter slottet Steinbach.

På denna tid inrättades en länsrätt i Lindlar. År 1440 hade Hohkeppel och 1554 Engelskirchen egna församlingskyrkor.

År 1806 skänkte Napoleon grevskapet Berg äran att vara ett storfurstendöme. Länsrätten i Lindlar blev kvar, men döptes om i "Friedensgericht". Vidare bildades "kantonen Lindlar".

1815–1870

Efter 1815 blev hela Rhenland en del av Preußen och "distriktet Wipperfürth" bildades. År 1828 var Lindlars befolkning 5430, 5396 var katoliker och endast 34 protestanter.

1871–1918

1882 anordnades en hjälpbrandkår i Lindlar. En ny byggnad för länsrätten i Lindlar måste byggas 1895. 1897 funderade kommunfullmäktige för första gången över tanken på en järnvägsförbindelse till Lindlar. Tanken var att bygga en förbindelse till Immekeppel där ett tåg till Köln avgick och anlände. 1906 tilläts detta av regeringen och järnvägen Köln – Bergisch Gladbach – Immekeppel – Lindlar öppnades 1912. Det fanns flera grundskolor i Lindlar: i staden Lindlar, Linde, Waldbruch, Süng, Frielingsdorf, Hohkeppel, Schmitzhöhe och Kalkofen. Sedan prästen Johannes Fischer och snickaren Christian MIebach gav sitt arv till ett nytt sjukhus, byggdes ett sjukhus i Lindlar och invigdes 1891. 1904 byggdes ett nytt rådhus.

Lindlars befolkning

Historisk befolkning

År Pop. ±% pa 1816 5 050 — 1825 5,406 +0,76 % 1828 5 430 +0,15 % 1890 6,292 +0,24 % 1922 6,670 +0,18 % 1938 6 939 +0,25 % 1946 10 339 +5,11 % 1958 11 069 +0,57 %

År Pop. ±% pa 1968 12,837 +1,49 % 1974 13,831 +1,25 % 1992 19 800 +2,01 % 1995 20 945 +1,89 % 1999 21 750 +0,95 % 2002 22,581 +1,26 % 2004 22.132 −1,00 %

Orter

• Abrahamstal
• Altenhof
• Altenrath
• Berg
• Berghäuschen
• Berghausen
• Böhl
• Bolzenbach
• Bomerich
• Bonnersüng
• Breun
• Brochhagen
• Bruch
• Brückerhof
• Buchholz
• Småstad
• Dassiefen
• Diepenbach
• Dutztal
• Ebbinghausen
• Eibach
• Eibachhof
• Eibacherhammer
• Eichholz
• Ellersbach
• Fahn
• Falkenhof
• Feld
• Fenke
• Felsenthal
• Frangenberg
• Frielinghausen
• Frielingsdorf
• Orter
• Hammen
• Hartegasse
• Hausgrund
• Heibach
• Heiligenhoven
• Helle
• Herkenhähn
• Hinterrübach
• Hönighausen
• Hoffstadt
• Hohbusch
• Hohkeppel
• Holl
• Holz
• Hommerich
• Horpe
• Kaiserau
• Kalkofen
• Kaltenborn
• Kapellensüng
• Kaufmannsommer
• Kemmerich
• Kepplermühle
• Klause
• Klespe
• Kleuelshöhe
• Köttingen
• Krähenhof
• Krähsiefen
• Kuhlbach
• Kurtenbach
• Leienhöhe
• Lenneferberg
• Lennefermühle
• Lichtinghagen
• Linde
• Lingenbach
• Löhsüng
• Loxsteeg
• Merlenbach
• Mittelbreidenbach
• Mittelbrochhagen
• Mittelheiligenhoven
• Mittelsteinbach
• Müllemich
• Müllerhof
• Müllersommar
• Oberbilstein
• Oberschümmerich
• Obersülze
• Obersteinbach
• Ohl
• Orbach
• Neuenfeld
• Niederhabbach
• Oberbergscheid
• Oberbreidenbach
• Oberbrochhagen
• Oberbüschem
• Oberfeld
• Oberfrielingshausen
• Oberhabbach
• Oberheiligenhoven
• Oberhürholz
• Oberkotten
• Oberlichtinghagen
• Ommerborn
• Quabach
• Rehbach
• Remshagen
• Reudenbach
• Roderwiese
• Rölenummer
• Rübach
• Schätzmühle
• Scheel
• Scheelermühle
• Scheller
• Scheurenhof
• Schlürscheid
• Schlüsselberg
• Schmitzhöhe
• Schneppensiefen
• Schönenborn
• Schümmerich
• Schwarzenbach
• Siebensiefen
• Sieferhof
• Spich
• Steinenbrache
• Steinenbrücke
• Steinscheid
• Stelberg
• Stolzenbach
• Stoppenbach
• Süng
• Süttenbach
• Tannenhof
• Tüschem
• Unterbergscheid
• Unterbüschem
• Unterbreidenbach
• Unterbrochhagen
• Unterfeld
• Unterfrielingshausen
• Unterheiligenhoven
• Unterhürholz
• Unterkotten
• Unterlichtinghagen
• Unterommer
• Unterschümmerich
• Untersteinbach
• Untersülze
• Vellingen
• Vorderrübach
• Voßbruch
• Waldbruch
• Waldheim
• Wallerscheid
• Weiersbach
• Welzen
• Weyer
• Wiedfeld
• Wiesengrund
• Wilhelmshöhe
• Wurtscheid
• Wüstenhof
• Zäun

Kultur

Kyrkokommuner

Fram till andra världskriget var Lindlar till övervägande del katolik, protestantisk invånare var tvungen att bilda en protestantisk kyrka på grund av det ökade antalet 1956. Dessutom bosatte sig i början av 1990-talet en protestantisk frikyrka och en neuapastolische kyrka. Nu är det så här i Lindlar:

• 6 katolska kyrkor i Lindlar, Frielingsdorf, Kapellensüng, Linde, Schmitzhöhe och Hohkeppel
• 2 protestantiska kyrkor i Lindlar och Frielingsdorf
• en protestantisk frikyrka i Lindlar
• en nyapostolisk kyrka i Lindlar

Kulturanläggningar

Lindlar förfogar över ett stort kulturcentrum (mer än 800 platser) i det regelbundet teaterarrangemang och musikarrangemang äger rum. Mindre arrangemang hjälper sig själva av rådssalen "gamla skolan" i Eichenhofstrasse.

Kommunbiblioteket Lindlar rymmer ett stort utbud av böcker och får hjälp ekonomiskt av en transportörsförening så att utlåningen är gratis än så länge.

Marknader

Regelbundet loppmarknader, konsthantverkarmarknader, gårdsmarknader äger rum i Bergischen friluftsmuseum samt en julmässa. Som ett specifikt inslag äger en gammaldagsmarknad rum i Lindlar - Schmitzhöhe.

Museer

Från platsen ligger det inte långt Bergische friluftsmuseet Lindlar, det är tillgängligt om RB25 och busslinje 331 eller SB40 från Köln eller Lindlar. I Lindlar-Altenrath finns dessutom ett kuriosamuseum.

Sevärdheter

Kommunen markerar sig som "turismkommun" (resort och fritidsplats). De historiska lokala kärnorna i Lindlar, Hohkeppel och Linde är värda att se. Dessutom ser man med vandringen på det vidsträckta gångvägsnätet ofta en av vägkorsningarna och även många mindre kapell.

Slott

I det lokala området ligger slottsruinerna "Ruine Eibach", "Neuenberg" och "Unterheiligenhoven", samt detta "slott Heiligenhoven" och "slottet Georghausen".

Kyrkor

Den katolska församlingskyrkan "Sankt Severin " byggdes på 1100-talet. Det finns gamla katolska kyrkor i Hohkeppel och Linde. Den protestantiska kyrkan i Lindlar byggdes 1954–56.

Museer

"Bergische Freilichtmuseum Lindlar" (ett friluftsmuseum om jordbruk i "Bergisches Land") och ett "Kuriositätenmuseum" (ett museum om konstigheter) finns i Lindlar.

Byggnader och monument

Lindlar , Marknadsplats

• Altes Amtshaus: På 1700-talet undertecknades ett fredsavtal mellan Frankrike och Österrike i denna byggnad.
• Haus Prinz: ett timrat hus byggt 1750.

Lindlar , Ort

• Schmiede Lamsfuß (en smedsbutik), Hauptstraße, byggd på 1700-talet, restaurerad 1986.
• Amtsgericht Lindlar, Pollerhofstraße: byggnaden av den tidigare lantdomstolen i Lindlar.
• Alte Winterschule, Pollerhofstraße: en gammal skola för bondbarn ("vinterskola"). Idag är byggnaden värd för en mysig och kulturellt attraktiv hotell-restaurang "artgenossen".
• Haus Kelleter, Bachstraße.
• Haus der Begegnung, det före detta rådhuset.
• Haus Gronewald
• katolska prästgården
• Ratssaal "Alte Schule".

monument i Lindlar

• krigsminnesmärke, Eichenhofstraße, 1877
• Lindlars "Besemsbänger", Eichenhofstraße, minnesmärke av trä. En "Besemsbänger" är en person som binder besom.
• En stenbrottsmans familj, Marketplace.

Kyrkor i Lindlar

• Katolska församlingskyrkan St. Severin
• protestantisk kyrka

Skolor och utbildningsanläggningar

I Lindlar finns sex grundskolor i olika byar: Frielingsdorf, Kapellensüng, Linde, Schmitzhöhe, Lindlar väst och Lindlar öst. Som gymnasium finns en modern gymnasieskola, en modern gymnasieskola, en gymnasieskola samt en särskola för LB- och E-elev. Gymnasiet moderna skolor är inrymt i ett skolcentrum och inte långt därifrån gymnasiet som grundades 1997. Nästa arbete pedagogisk utrustning är i Wipperfürth . I Lindlar finns även en filial till VHS.

Offentliga lokaler

• Ungdomskontorets satellitstation Lindlar
• Lindlar Touristik
• Distrikt byrå för polisinspektionen i norr Distrikt - distriktspolismyndigheten i Oberbergischer Kreis
• Frivillig brandkår med fyra enheter brandkår Lindlar, brandkår Frielingsdorf, brandkår Hohkeppel, brandkår Remshagen

Hälsovård

Hjärta Jesu sjukhus Lindlar (151 bäddar med anestesi , geriatrik , internmedicin , ÖNH , urologi med ansluten läkares hus. Sedan 1999 samarbete med Saint Josef sjukhuset i Engelskirchen form av katolska Kliniken Oberberg GmbH.

Fritid och sport

Lindlar har som en av få kommuner en egen fritidspark. Det grundades mellan 1980 och 1982. Det finns en simhall (Parkbad Lindlar), en minigolfplan , en konsertlokal , ett äventyrsspel, stöveluthyrningsföretag samt flera investeringar för sport. Fritidsparken gränsar direkt till slottsparken vid slottet Heiligenhoven och till kulturcentret Lindlarer .

Kommunen har mer än sju idrottsplatser, en stadion med fält samt en med Aschenplatz, sju gymnastiksalar , under den två stora trippellopphallar och en gymnastikhall och två tennisbanor . Det finns också en inomhuspool, inklusive bastu, fitness- och solområde och sportfält, ett segelflygfält , ridplatser, en golflayout , en skyttehall och kägelbanor.

I Lindlar finns det mycket gångvägar och gatorna har separata cykelbanor. Cyklister använder främst skogs- och landsvägslederna.

Lindlar och dess byar har ett stort antal föreningar som är väletablerade. Viktigast är skyddsföreningarna, idrottsföreningarna och hemlandsföreningarna .

Ekonomi, industri och infrastruktur

Från 1500- till 1800-talet låg järnindustrin i Lindlars miljö och stod ekonomiskt i hög blomning. Där drevs många järnhammare och ugnar, vars kvarvarande lager finns idag delvis fortfarande. för övrigt jordbruket och det jordnära hantverket , till exempel stenindustrin (minskning och förädling av gråwacken), pappersbearbetning, hemindustri och filskärning. Dessutom skedde i början av 1980-talet en bosättning av företag i det nya industriområdet Klause.

Lindlarer gråwacke

I mer än 400 år är den förminskad i Lindlar gråvåta . Om denna industrigaffel ännu för hundra år sedan var en huvudarbetsgivare för Lindlarbefolkningen, så finns det idag bara tre producerande företag . På många ställen finns före detta stenbrott som idag är ett viktigt livsrum för alla möjliga djurarter. Lindlarer gråvacka användes på plats för konstruktionen , exempel på detta är tornet till den katolska församlingskyrkan Saint Severin. Den såldes också i den andra miljön, till exempel till Köln . I detta sammanhang är Lindlarerbanan värd att nämna som transporterade berget fram till 1960-talet med järnväg. För detta mål ledde från huvudreduktionsområdet - en bromsväg.

Vägnät och kollektivtrafik

Motorväg

Lindlar om den federala motorvägen A4 ( Köln Olpe ) är kopplad till motorvägsnätet. Som bäst att använda motorvägen vid avfart Engelskirchen (på 7 kilometer avstånd) eller Overath-Untereschbach (15 kilometer).

Järnväg

Nästa järnvägsstation ligger i Engelskirchen, Lindlar själv är inte längre ansluten till järnvägar. På järnvägslinjen Lindlar - Linde - Hoffnungsthal - Köln kördes ett privattåg fram till oktober 1960. Godstransporter följde på den 23 maj 1966. 2005 demonterades rälsen så mycket som möjligt.

Bussförbindelser och järnvägsförbindelser

Lindlar ligger mycket trafikvänligt med A4 (avfart Untereschbach eller Engelskirchen). Även kollektivtrafiken är utvecklad enligt linje mycket väl.

Litteratur

tysk

• Wilhelm Breidenbach: Beiträge zur Heimatgeschichte der Gemeinde Lindlar , hg. v. Josef Gronewald, Lindlar 1977
• Richard Fabritius: Lindlar - eine Gemeinde im "Dritten Reich" 1933-1945 , Zeitgeschichtliche Dokumentation, Band 2, Lindlar 1995
• Josef Külheim: Lindlar , Wuppertal 1955* Gerd Müller: Lindlar - eine Bergische Gemeinde erzählt... , Lindlar 1976
• Geschichte macht Schule. Lindlarer (Schul-) Geschichte vom 19. Jahrhundert bis heute , Lindlar 1990

externa länkar

• Internetsida för kommunen Lindlar (på tyska)