Kvikk fall
Kvikk-fallet handlar om en mängd olika fosterskador hos barnen till de män som tjänstgjorde på HNoMS Kvikk . EN undersökning fann att fartygets elektroniska system inte var att skylla; ingen annan orsak har fastställts.
Misstankar uppstod när två före detta poliser av misstag träffades på ortopedavdelningen vid Haukeland Universitetssjukhus i Bergen , och det avslöjades senare att totalt elva barn redan hade fötts med fosterskador från 1987 till 1994. Till slut räknade fallet 17 skadade barn, och man upptäckte också att fenomenet med fosterskador redan hade börjat 1983.
Bland de påstådda fosterskadorna är klumpfot , tumhypoplasi , höftledsdysplasi , medfödda hjärtfel , strukturella hjärnskador , grå starr och andra defekter. Några av barnen har också haft utvecklingsförseningar och beteendeproblem .
Kvikk var det enda fartyget i den norska flottan som användes som fartyg för elektronisk krigföring (EW) och en mycket diskuterad teori var att den kraftfulla elektromagnetiska strålningen från båtens radiokommunikationsmaster och radar ledde till att flera av dem som tjänstgjorde ombord på fartyget att få barn med klumpfot, och i vissa fall dödfödda barn. Tanken var att den kraftfulla strålningen möjligen skadade genetiskt material i spermierna hos männen som arbetade ombord. Totalt har 17 av 85 barn till officerare som tjänstgjort på Kvikk fötts med fosterskador.
Av de andra teorierna om orsaken till missbildningarna är en att Kvikk var det enda kärlet som användes för att experimentera med olika typer av kamouflagefärg.
1987-94: Kvikk användes för elektronisk krigföring
1987 utrustades Kvikk för elektronisk krigföring, bland annat genom att få en extra radarsändarakter på 750 watt, som sedan användes mycket aktivt för att skapa radarstörningar under övningar och tester. Kvikk gick ur drift som EW-fartyg i december 1994.
Risk för strålningsskador
Det norska försvaret visste innan ärendet kom upp att mycket kraftig strålning hade uppmätts på Kvikk. Det hade också uppmätts kraftig strålning vid andra försvarsfartyg samt landinstallationer som alla överskred Natos gränser för strålningsrisk, såsom HNoMS Narvik och HNoMS Tjeld. Kvikk är dock ett mycket mindre fartyg än de, och strålningsavståndet till besättningen var därmed mindre. Det var inte heller ovanligt att besättningen på Kvikk vistades runt masten vid bulleröverföringar och de blev därmed direkt utsatta för stark elektromagnetisk strålning från masten som det har spekulerats i om kan ha påverkat deras genetiska material.
Som en ytterligare riskfaktor hade radarn på Kvikk en stabilisator som var gjord för att säkerställa att radarstrålen hölls i nivå med horisonten så att den även skulle fungera i hackig sjö, men denna mekanism hade en svaghet som gjorde att radarn tippade över många gånger och skickar därmed strålning direkt ner på däck. Därför har besättningen i många fall varit direkt utsatt för strålning på mycket nära håll när de befann sig på däck.
Dessutom fick fyra pappor som arbetade som elektroniska servicetekniker på Haakonsverns verkstad barn med kromosomavvikelser . De arbetade bland annat med att rätta till fel och brister i telekommunikationsutrustning på Kvikk och andra marina fartyg och var därför under testning utsatta för höga nivåer av elektromagnetisk strålning, främst från radar och kommunikationsutrustning.
Det visar sig i forskning från 60- och 70-talen att icke-joniserande strålning i mikrovågsområdet kan ge genotoxiska mekanismer i könsceller hos djur som sedan vidarebefordras till avkomman, liksom praktiska exempel har visat att strålning har lett till infertilitet i människor, men lite ny forskning stöder detta. [ citat behövs ]
Den norska marinen, norska strålskyddsmyndigheten (NRPA) och en forskargrupp vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet har kommit fram till att det inte finns något påvisbart samband mellan den icke-joniserande strålningen ombord och att barnen föddes med fosterskador. Föräldrarna i fallet har uppgett att de inte litar på forskningen.
1996: Fallet kommer fram
Fallet blev känt som Haakonsverns marinbas 1996 utfärdade ett pressmeddelande om att ett ovanligt stort antal barn till de anställda på marinbasen skadades vid födseln. Verdens Gang (VG) var den första tidningen som tog tag i fallet, och tidningen fann även relationen mellan de barn som föddes med fosterskador och att deras fäder hade arbetat på Kvikk. VG publicerade omedelbart en rubrik som löd "Kronprins Haakon Magnus av Norge är en av de många som just nu befinner sig ombord på MTB-fartygen och kan utsättas för strålning."
Flottan tog snabbt ett beslut om att undersöka om det fanns ett samband mellan den elektromagnetiska strålningen ombord på Kvikk och generna hos de som hade tjänstgjort där, men då var Kvikk redan uppbruten – bara nio dagar efter det ursprungliga pressmeddelandet från Haakonsvern.
Efter att tre befäl i februari 1996 hade meddelat marininspektionen att de fått barn med fosterskador efter tjänstgöring på Kvikk, gav marinen samma år internt besked att de inte ville höra mer om sådana avvikelser från marinpersonalen .
Marinen började undersöka om skadorna i detta och liknande fall kunde bero på radar och radiostrålning. År 1998 kom de fram till att så inte var fallet och att det inte fanns något samband mellan tjänstgöring på fartyget och att få barn med fosterskador, varför ansvarsgrund inte fanns . I rapporten gick marinen långt i att avvisa alla möjliga samband mellan fosterskador till deras barn och att fäderna hade tjänstgjort på Kvikk, och föreslog statistisk klustring som en förklaring.
Se även
- ^ NTNU universitetsavisa: Kvikk ble frikjent (norska)
- ^ bt.no: Fikk ingen advarsler (norsk)
- ^ Aftenposten.no: 17 millioner til «Kvikk»-barna
- ^ Dagbladet.no: «Kvikk»-barn får oftere klumpfot (norska)
- ^ NRK Hordaland: Lover erstatning til «Kvikk»-ofre (norska)
- ^ Medical chief at Haakonsvern marine base Jan Helge Halleraker to Forsvarets Forum the 26 March 1997: «Om vi sitter igjen med bevis på at sædceller påverkas och skades av elektromagnetisk stråling i vissa frekvenser, då har vi tatt hjälp ett hakk vidare» (norsk) (Översatt: "Om vi kan bevisa att spermieceller påverkas och skadas av elektromagnetisk strålning vid vissa frekvenser, då har vi tagit medicinen ett steg längre"
- ^ NRK Hordaland: Nyttig "Kvikk"-granskning (norska)
- ^ bt.no: - «Kvikk» burde vært stengt (norska)
- ^ bt.no: - «Kvikk» burde vært stengt (norska)
- ^ NRK Hordaland: -Ingen jubel (norska)
- ^ NRK Hordaland: Feil førte til radarstråling (norska)
- ^ NRK Hordaland: Stråling kan ha gitt misdannelser (norska)
- ^ bt.no: En nyfiken forsker (norska)
- ^ NRK Hordaland: Feil førte til radarstråling (norska)
- ^ NRK Hordaland: Full gjennomgang av Kvikk-saken (norska)
- ^ Aftenposten.no: 17 millioner til «Kvikk»-barna (norska)
- ^ NRK Hordaland: Forventar full gransking (norska)
- ^ bt.no: «Kvikk»-ofre får erstatning (norska)
- ^ Teknisk Ukeblad: Ingen fasit för Kvikk (norska)
externa länkar
- Microwave News , volym XVIII nummer 6 (november och december 1998), sida 4 (engelska)