Kris i befolkningsfrågan
Kris i befolkningsfrågan ( svenska : Kris i befolkningsfrågan ) var en bok från 1934 av Alva och Gunnar Myrdal , som diskuterade det sjunkande födelsetalet i Sverige och föreslog möjliga lösningar. Boken var tongivande i debatten som skapade den svenska välfärdsmodellen .
Arbeta med boken
Våren 1931 skrev den svenska nationalekonomen Gunnar Myrdal och Alva Myrdal en artikel om socialpolitik och demografi. Artikeln var tänkt att publiceras i den svenska socialdemokratiska tidskriften Tiden , men den blev aldrig färdig. Artikeln blev istället hörnstenen i boken Crisis in the Population Question som skulle publiceras tre år senare (1934). Manuskriptet till artikeln liksom till den senare boken saknas.
Tidigt på våren 1934 beslutade Alva och Gunnar Myrdal att återvända till detta manuskript för att revidera, uppdatera och utöka det till bokform. För detta ändamål hyrde de en stuga i de norska fjällen. De utarbetade sina teoretiska skillnader och producerade ett manuskript som ursprungligen hette Demografi och socialpolitik . Gunnar ansvarade för de historiska, teoretiska, ekonomiska och statistiska avsnitten, medan Alva skrev kapitel om familjer, barn och specifika programmatiska förslag.
Innehåll
Boken behandlar konsekvenserna av fortsatt låg fertilitet i Sverige. Sverige hotades av befolkningsminskning och därmed minskad produktivitet och levnadsstandard . Författarna förespråkade en rad sociala reformer för att komma till rätta med detta problem.
Ett stort kapitel ägnas åt malthusianism och nymalthusianism när de attackerar och kritiserar. De hävdade att mindre befolkningstillväxt inte behövdes men en ökning av födelsetal var och påpekade att om fertiliteten minskade ytterligare, "skulle vi i slutet av 1970-talet ha nästan dubbelt så många äldre i förhållande till individer i arbetslivet. åldras nu", vilket leder till allvarliga försörjningsproblem. I sammanhanget bör "en positiv befolkningspolitik inte fokusera på att få ett fåtal fattiga familjer att föda ett mycket stort antal barn, utan att förmå majoriteten att föda till exempel tre barn".
Anledningen till boken var födelsen av färre barn, ekonomiskt och i form av ohållbart boende för familjer. Författarna föreslog intelligent natalism där barnfamiljer ska stödjas av olika reformer som gratis sjukvård, gratis skolluncher, barnbidrag, fler och bättre bostäder, prisvärda bostäder och subventionerad hyra. Tanken var att båda föräldrarna skulle kunna arbeta utanför hemmet och att det rådande patriarkala familjesystemet (professionella pappa, hemarbetande mamma) måste revideras väsentligt genom ett program för social ingenjörskonst . Om barn placerades på någon form av institution med utbildad personal medan föräldrarna arbetar, skulle det ha en positiv ekonomisk inverkan såväl som utbildningsvinster för varje enskilt barn.
En mycket allvarlig bostadsfråga resulterade i trångboddhet och lågkvalitativa bostäder, särskilt för fattiga barn som växer upp i miljöer som kan leda till "fysisk och psykisk skada".
Sterilisering diskuterades också i samband med näring kontra natur , Myrdalerna ställde sig på den boasiska miljövårdens sida.
Inflytande
Bland de mest framstående intellektuella under 1930-talets Sverige tillhörde paret Alva Myrdal ( Nobels fredspris 1982) och Gunnar Myrdal ( Nobelpriset i ekonomi 1974). Deras politiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll för utformningen av välfärdspolitiken i välfärdsstatens tid. I boken formulerades de radikala reformkraven på en samhällsorienterad familjepolitik en fråga som väckte livlig debatt.
Bakgrund
Den ekonomiska situationen i början av 1930-talet var allvarlig. En lågkonjunktur hade drabbat västvärlden och miljontals människor var arbetslösa. Vintern 1932-1933 var 200 000 personer arbetslösa i Sverige, och särskilt hårt drabbades arbetarfamiljer där en tredjedel av barnen vid den tiden bedömdes ha varit undernärda. Födelsetalen sjönk kraftigt och var de lägsta i västvärlden. I innerstadslägenheter var 1930 exempel, endast 34% hade ett bad.
Anteckningar
- Carlson, Allan C.: Det svenska experimentet i familjepolitik, myrdalerna och mellankrigstidens befolkningskris New Brunswick, NJ, 1990
- Stellan Andersson (1999:1): "Om värdet av personarkiv: Några exempel ur Alva och Gunnar Myrdals arkiv – med huvudfokus på Gunnar" , från NORDEUROPAforum, sid. 15–32.