Karlsborgs Luftvärnsregemente
| Karlsborgs Luftvärnsregemente | |
|---|---|
| Karlsborgs luftvärnsregemente | |
 | |
| Aktiva | 1937–1961 |
| Land |
 Sverige
|
| Trohet | svenska försvarsmakten |
| Gren | svenska armén |
| Typ |
Artilleri (1937–1942) Luftvärn (1942–1961) |
| Storlek | Regemente |
| Del av |
III armédivision (1937–1942) III militärdistrikt (1942–1961) |
| Garnison/HQ | Karlsborg |
| Färger | Mörkblå |
| Mars | "Till fronten" ( Rydberg ) |
| Insignia | |
| Branch insignier |  |
Karlsborgs luftvärnsregemente ( svenska : Karlsborgs luftvärnsregemente ), även Lv 1 , var en svensk armés luftvärnsförband som var verksam i olika former mellan 1937–1961. Enheten var baserad i Karlsborg .
Historia
Karlsborgs luftvärnsregemente höjdes den 1 juli 1937, genom att Karlsborgs artilleriregemente omorganiserades till ett luftvärnsregemente . Det berodde på att bland annat luftvärnsförsvaret tilldelades en mer självständig ställning inom artilleriet. Karlsborgs Luftvärnsregemente var ett ledande förband i utvecklingen av svenskt luftvärnsförsvar, men blev tillsammans med Östgöta Luftvärnsregemente även moderförband för alla svenska luftvärnsförband. Det vill säga att det var från de två regementena som de andra luftvärnsförbanden bildades. Den 1 oktober 1942 skiljdes luftvärnet från artilleriet och bildade en självständig gren. Karlsborgs Luftvärnsregemente kom därmed överflyttad till luftvärnsförsvaret och antog den nya beteckningen Lv 1, som ett märke till vilken gren regementet tillhörde.
Inför 1958 års försvarslag föreslog arméns chef att Sundsvalls Luftvärnskår (Lv 5) skulle avvecklas. Utbildningen i Sundsvall skulle istället fördelas till andra luftvärnsförband, bland annat Luleå Luftvärnskår (Lv 7) cirka 50 mil norrut. Bakgrunden till förslaget var helt och hållet ekonomisk, eftersom överkommandot ansåg att en avveckling av Sundsvalls Luftvärnskår var kopplat till besväret ur beredskaps- och rekryteringssynpunkt. Besparingen av att avveckla Sundsvalls Luftvärnskår beräknades till cirka 0,6 miljoner kronor per år. Den 9 februari 1959 föreslog arméchefen i en skrivelse ändring av delar av försvarslagen, där han i stället föreslog att Sundsvalls Luftvärnskår skulle kvarstå som fredstidsförband. Istället skulle Karlsborgs Luftvärnsregemente strykas ur fredsorganisationen. Detta med bakgrunden att värnpliktiga så långt möjligt bör utbildas inom sannolika verksamhetsområden. Vidare ansågs att den tekniska utvecklingen utomlands hade ökat möjligheterna till kupprelaterade attacker. Därför ansågs det att fredstida förband i särskilt utsatta områden i landet skulle upprätthållas. Det som förespråkades för att upprätthålla Karlsborgs Luftvärnsregemente var goda utbildningsförhållanden med Flygvapnet , samt utrymme för en årlig utbildningskontingent på 800 värnpliktiga, där endast Roslagens Luftvärnsregemente (Lv 3) utbildade fler värnpliktiga på ett årligen. Upplösningen av Karlsborgs luftvärnsregemente kom dock att påverka alla luftvärnsförband; detta i form av brist på baracker vid de övriga luftvärnsförbanden, men också i form av att etableringen i Sundsvall var i behov av olika funktionsbyggnader. Det totala investeringsbehovet för byggnadsarbeten vid övriga luftvärnsförband beräknades till 4,9 miljoner kronor. Dessutom tillkom en investeringskostnad på 2 miljoner kronor i Karlsborg, när Signalbataljonen i Skövde (S 2) kom för att flytta till Karlsborg, detta i form av regionalpolitiskt stöd till regionen. Den 12 mars 1961 höll Karlsborgs Luftvärnsregemente en upplösningsceremoni och den 31 mars 1961 upplöstes regementet officiellt.
Enheter
- Svenska Fallskärmsskyttarskolan är ett tidigare förband inom Svenska Armén som utbildade fallskärmsvaktare . Skolan grundades 1952 och ligger i Karlsborg. Skolan administrerades 1952-1961 av Karlsborgs Luftvärnsregemente (Lv 1). Innan Karlsborgs Luftvärnsregemente skulle avvecklas hade Försvarsmakten undersökt möjligheterna och konsekvenserna av att koppla skolan administrativt och lokaliseringsmässigt till Västgötaflygeln . Det beslöts dock i stället att från och med den 1 april 1961 skulle skolan lyda under Göta signalkår (S 2). Älvsborgs regemente (I 15) var dock så kallad truppregistreringsmyndighet ( truppregistreringsmyndighet ) för skolans värnpliktiga. I samband med flyttningen av Livregementets husarer (K 3) till Karlsborg blev skolan från den 1 juli 1984 en del av Livregementets husarer. Sedan 2009 har Svenska Fallskärmsskyttarskolan lagts ner och de ingående delarna delades mellan Särskilda operationsgruppen och 32:a underrättelsebataljonen .
Platser och träningsområden
Kasern
Karlsborgs Luftvärnsregemente låg vid Karlsborgs fästning . Efter att regementet avvecklats övertogs dess placering den 1 april 1961 av Signalbataljonen i Skövde (S 2), som samtidigt antog namnet Göta Signalkår (S 2). Sedan 1 juli 1984 Livregementets husarer (K 3) placerade i fästningen.
Avdelningar
Boden/Luleå
Den 20 juni 1941 avsattes en beredskapsavdelning från regementet till Boden . Detachementet antog namnet Boden Luftvärnsdivision ( Bodens luftvärnsdivision , A 9 B). Den 1 oktober 1941 överfördes detachementet till Luleå och fick namnet Luleå Luftvärnsdivision ( Luleå luftvärnsdivision , A 9 L). Från den 1 oktober 1942 skiljdes detachementet från Karlsborgs Luftvärnsregemente och bildade Luleå Luftvärnskår (Lv 7).
Göteborg
Den 1 oktober 1941 avsattes en beredskapsavdelning från regementet till Göteborg . Den 1 oktober 1942 skiljdes förbandet från regementet och bildade Göta Luftvärnskår (Lv 6).
Karlstad
Den 7 februari 1943 placerade Karlsborgs Luftvärnsregemente en mobiliseringscentral i Karlstad (Lv 1 K). Centret låg i Sörmon, drygt 10 km väster om Karlstad. Den 30 juni 1953 avvecklades mobiliseringscentralen och övergick istället till att fungera som mobiliseringsförråd.
Heraldik och traditioner
Färger, standarder och riktlinjer
Den 16 juni 1938 överlämnades Karlsborgs artilleriregemente vid Ladugårdsgärdet i Stockholm av Hans Majestät Kung Gustaf V på hans 80-årsdag. Standarden fördes vidare av Karlsborgs Luftvärnsregemente tills den avvecklades 1961. Sedan, fram till 1984, fördes den av Göta Signalregemente (S 2). Den 8 oktober 1984 övertogs den av Luftvärnsskjutskolan, LvSS .
Arv
Sedan den 1 juli 2000 finns minnet av Karlsborgs Luftvärnsregemente bevarat av Luftvärnsregementet ( Lv 6).
Befälhavare
- 1937–1938: Jacques de Laval
- 1938–1941: Ragnar Sjöberg
- 1941–1946: Einar Hellström
- 1946–1953: Bengt Bengtsson
- 1953–1957: Sven Tilly
- 1957–1960: Nils Kahlén
- 1960–1961: Lars Bratt
Namn, beteckningar och platser
| namn | Översättning | Från | Till | |
|---|---|---|---|---|
| Kungl. Karlsborgs luftvärnsregemente | Kungliga Karlsborgs Luftvärnsregemente | 1937-07-01 | – | 1961-03-31 |
| Beteckning | Från | Till | ||
| En 9:a | 1937-07-01 | – | 1942-09-30 | |
| Lv 1 | 1942-10-01 | – | 1961-03-31 | |
| Plats | Från | Till | ||
| Karlsborgs garnison | 1937-07-01 | – | 1961-03-31 |
Se även
Fotnoter
- ^ Marschen antogs av Karlsborgs artilleriregemente den 26 juni 1931 och etablerades som marsch för Karlsborgs luftvärnsregemente genom arméorder 33/1953.
Anteckningar
Skriva ut
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-4-5 . SELIBR 8902928 .
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning ( in Swedish). Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). ISBN 91-972209-0-6 . SELIBR 7796532 .
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter ( på svenska). Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 . SELIBR 8981272 .
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ( på svenska) (Ny uppl.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 . SELIBR 10413065 .
Vidare läsning
- Carlson, Gunnar, red. (1957). Kungl. Karlsborgs luftvärnsregemente (på svenska). Ystad. SELIBR 10959978 .
- Herlitz, Carl, red. (1980). Luftvärnets historia (på svenska). Stockholm: Militärhistoriska förl. ISBN 91-85266-14-0 . SELIBR 7747326 .