Kaifi Azmi

Kaifi Azmi کیفی اعظمی
Född	Athar Husain Rizvi ( 1919-01-14 ) 14 januari 1919 Mizwaan , Förenade provinserna Agra och Oudh , Brittiska Indien (nu i Uttar Pradesh , Indien )
dog	10 maj 2002 (2002-05-10) (83 år) Mumbai , Maharashtra , Indien
Yrken	Poet textförfattare låtskrivare
Make	Shaukat Kaifi
Barn	Shabana Azmi Baba Azmi
Utmärkelser	National Film Award for Best Text (1970) Padma Shri Award in Art (1974) Sahitya Akademi Award (1975) Sahitya Akademi Fellow (2002)
Hemsida	azmikaifi .com

Kaifi Azmi (född Athar Husain Rizvi ; 14 januari 1919 – 10 maj 2002) var en indisk urdupoet . Han är ihågkommen som den som förde urdulitteratur till indiska filmer. Tillsammans med Pirzada Qasim , Jaun Elia och andra deltog han i många minnesvärda Mushaira- sammankomster under 1900-talet. Hans fru var teater- och filmskådespelerskan Shaukat Kaifi .

Tidigt liv

Azmi föddes i en shiamuslimsk familj i byn Mizwaan i Azamgarh-distriktet i Uttar Pradesh .

Familj

Han kom från en konstnärsfamilj. Hans tre bröder är också shayarer (poeter) . Azmi var gift med Shaukat Azmi . De har en dotter, Shabana Azmi som är skådespelerska, och en son, Baba Azmi , en filmfotograf. Azmis svärdotter Tanvi Azmi är också skådespelerska.

Karriär

Skrifter

Vid elva års ålder skrev Azmi sin första ghazal i Bahraich Itna till Zindagi Mein Kisi Ki Khalal Pade och lyckades på något sätt få sig själv bjuden till en mushaira och där borta reciterade han en ghazal, snarare en kuplett av ghazal som var mycket uppskattad av presidenten för mushaira, Mani Jaisi, men de flesta, inklusive hans far, trodde att han reciterade sin äldre brors ghazal. När hans äldre bror förnekade det, bestämde hans far och hans kontorist att testa hans poetiska talang. De gav honom en av raderna i en kuplett och bad honom skriva en ghazal på samma meter och rim. Azmi antog utmaningen och genomförde en ghazal. Denna speciella ghazal skulle bli ett raseri i det odelade Indien och den förevigades när den sjöngs av den legendariska ghazalsångaren Begum Akhtar . Azmi övergav sina studier av persiska och urdu under Quit India -agitationerna 1942 och blev kort därefter heltidsmarxist när han accepterade medlemskap i Indiens kommunistiska parti 1943. Under denna period lade de ledande progressiva författarna av Lucknow märke till honom . De var mycket imponerade av hans ledaregenskaper. De såg också i honom en blivande poet och utsträckte all möjlig uppmuntran mot honom. Följaktligen började Azmi vinna stort bifall som poet och blev medlem i Progressive Writers' Movement of India. Vid tjugofyra års ålder började han verksamhet i textilbruksområdena i Kanpur . Som heltidsarbetare lämnade han sitt liv i tröst, även om han var son till en zamindar. Han blev ombedd att flytta sin bas till Bombay , arbeta bland arbetarna och börja partiarbete med mycket iver och entusiasm.

Poesi

Kar chale hum fida jan-o-tan sathion ab tumhare hawale watan sathio zinda rahne ki mausam bahut hai magar jan dene ki rut roz ati nahi husn aur ishq dono ko ruswa kare wo jawani jo khu me nahati nahi aaj dharti bani haio dulhan Chale hum Fida Jaan-o-Tan Sathio

Kaifi Azmi

Jag offrar nu, detta liv och kropp, o vänner... nationen är i era händer nu, o vänner... så många årstider finns att leva, men... säsongen att ge upp sitt liv kommer inte ofta, ... lämnar både skönheten & kärleken bakom sig, vilket värde har den ungdomen, som inte badar i blod... idag har jorden blivit min brud , o vänner jag offrar nu, denna kropp och livet, o vänner...

Syed Mahmood Khundmiri introducerar Kaifi Azami i Annual Mushaira i Chicago.

Liksom de flesta av urdupoeterna började Azmi som en ghazal författare och proppade sin poesi med de upprepade teman som kärlek och romantik i en stil som var fylld av klichéer och metaforer. Men hans koppling till den progressiva författarrörelsen och kommunistpartiet fick honom att ge sig in på den socialt medvetna poesins väg. I sin poesi lyfter han fram exploateringen av de subalterna massorna och genom dem förmedlar han ett budskap om skapandet av en rättvis samhällsordning genom att avveckla den befintliga. Ändå kan hans poesi inte kallas ren propaganda. Det har sina egna fördelar; intensiteten av känslor, i synnerhet, och andan av sympati och medkänsla mot den missgynnade delen av samhället, är kännetecknet för hans poesi. Hans dikter är också kända för sitt rika bildspråk och i detta avseende kan hans bidrag till urdupoesin knappast överskattas. Azmis första diktsamling, Jhankar , publicerades 1943. Hans viktiga verk, inklusive poesiantologier, var Aakhir-e-Shab , Sarmaya , Awaara Sajde , Kaifiyaat , Nai Gulistan , en antologi med artiklar han skrev för Urdu Blitz , Meri Awaaz Suno , ett urval av hans filmtexter och manuset av Heer Ranjha i Devanagari .

Hans mest kända dikter är Aurat , Makaan , Daaera , Sanp och Bahuroopni .

Filmer

Azmis arbete med filmer inkluderar att arbeta som textförfattare, författare och skådespelare. Azmi skrev sina första texter till filmen Buzdil , regisserad av Shaheed Latif och musik av SD Burman, släppt 1951. Hans tidiga arbete som författare var främst för Nanubhai Vakils filmer som Yahudi Ki Beti (1956), Parvin (1957) , Miss Punjab Mail (1958) och Id Ka Chand (1964). Medan regissörer som Khwaja Ahmad Abbas och Bimal Roy strävade efter att skapa "New Cinema", ändrade författare som Sahir Ludhianvi , Jan Nisar Akhtar , Majrooh Sultanpuri och Kaifi tenoren och ordförrådet i den hinditiska filmsången och skapade en ny ny våg på hindi filmtexter som varade i många år. Hans största bedrift som författare var Chetan Anands Heer Raanjha (1970) där hela dialogen i filmen var på vers. Det var en enorm prestation och en av hindifilmens största bedrifter. Azmi vann också stora kritiker för manus, dialoger och texter till MS Sathyus Garam Hawa (1973), baserad på en berättelse av Ismat Chughtai . Azmi skrev också dialogerna för Shyam Benegals Manthan ( 1976) och Sathyus Kanneshwara Rama (1977). Som textförfattare och låtskrivare, även om han skrev för många filmer, kommer han alltid att bli ihågkommen för Guru Dutts Kaagaz Ke Phool (1959) och Chetan Anands Haqeeqat ( 1964), Indiens största krigsfilm. Några kända filmer som han skrev texter till inkluderar Kohra (1964), Anupama (1966), Uski Kahani (1966), Saat Hindustani ( 1969), Shola Aur Shabnam , Parwana (1971), Bawarchi (1972), Pakeezah (1972), Hanste Zakhm (1973), Arth (1982) och Razia Sultan (1983). För Naunihal (1967) skrev han låten "Meri Aawaz Suno Pyar ka Raaz Suno" (Hör min röst, hör kärlekens hemlighet) som sjungs av Mohammad Rafi . Låten är avbildad över Indiens premiärminister Jawahar Lal Nehrus begravningståg . År senare, efter Azmis egen död, nämnde hans dotter Shabana Azmi att han hittade tröst i verser från sången. Azmi skrev texterna till Bible Ki Kahaniyan , den första kristna mytologiska tv-serien som sändes i Indien. Han spelade också en minnesvärd roll som Naseems farfar i Naseem (1995). Azmi dog den 10 maj 2002 vid ungefär åttiotre års ålder. Han efterlevde sin fru, dotter och son. Hans självbiografi ingår i en samling av hans verk, Aaj Ke Prashid Shayar: Kaifi Azmi .

År	Titel	Roll	Anteckningar
1995	Naseem	Naseems farfar	Skådespelare

Filmografi

År	Titel	Roll	Anteckningar
1951	Buzdil	Textförfattare
1953	Bahu Beti	Textförfattare
1955	Hatimtai Ki Beti	Textförfattare
1956	Yahudi Ki Beti	Författare
1957	Pravin	Författare
1958	Sone Ki Chidiya	Textförfattare
1958	Lala Rukh	Textförfattare	Okrediterad
1958	Miss Punjab Mail	Författare
1959	Pappersblommor	Textförfattare
1960	Apna Haath Jagannath	Textförfattare
1961	Shama	Textförfattare
1961	Shola Aur Shabnam	Textförfattare
1961	Razia Sultana	Textförfattare
1962	Nakli Nawab	Textförfattare
1962	Gyara Hazar Ladkian	Författare
1964	Dimman	Textförfattare
1964	Id Ka Chand	Författare
1964	Main Suhagan Hoon	Textförfattare
1964	Haqeeqat	Textförfattare
1965	Chor Darwaza	Textförfattare
1965	Alor Pipasa	Textförfattare	bengaliska
1966	Anupama	Textförfattare
1966	Gör Dil	Textförfattare
1966	Baharen Phir Bhi Aayengi	Textförfattare
1966	Aakhri Khat	Textförfattare
1967	Naunihal	Textförfattare
1968	Anokhi Raat	Textförfattare
1969	Saat Hindustani	Textförfattare	Vann "National Film Award" för bästa text - låt: "Aandhi Aaye Ki Toofan"
1969	Satyakam	Textförfattare
1970	Hamara Adhikar	Textförfattare
1970	Dagabaaz	Textförfattare
1970	Heer Raanjha	Textförfattare
1970	Maharaja	Textförfattare
1970	Maa Ka Aanchal	Textförfattare
1971	Parwana	Textförfattare
1971	Gör Boond Pani	Textförfattare
1972	Rivaaj	Textförfattare
1972	Pakeezah	Textförfattare
1972	Bawarchi	Textförfattare
1973	Naina	Textförfattare
1973	Alam Ara	Textförfattare
1973	Hanste Zakhm	Textförfattare
1973	Hindustan Ki Kasam	Textförfattare
1974	Faslah	Textförfattare
1974	Garm Hava	Textförfattare, författare	Vann "National Film" för bästa berättelse (med Ismat Chughtai). "Filmfare Award" för bästa dialog, bästa berättelse (med Ismat Chughtai) och bästa manus. Den här filmen var Indiens officiella bidrag till Oscar för bästa utländska film 1974.
1977	Dil Aur Patthar	Textförfattare
1977	Shankar Hussain	Textförfattare
1977	Dhoop Chhaon	Textförfattare
1979	Shaitan Mujrim	Textförfattare
1979	Inspektör Örn	Textförfattare
1982	Yeh Nazdeekiyan	Textförfattare
1982	Arth	Textförfattare
1982	Deedar-E-Yaar	Textförfattare
1982	Lakshmi	Textförfattare
1982	Suraag	Textförfattare
1983	Razia Sultan	Textförfattare
1984	Hum Rahe Na Hum	Textförfattare
1984	Bhavna	Textförfattare
1986	Mere Saath Chal	Textförfattare
1986	Nasihat	Textförfattare
1986	Shart	Textförfattare
1989	Huvudsakliga Azaad Hoon	Textförfattare
1993	Phir Teri Kahani Yaad Aayee	Textförfattare
1998	Tamanna	Textförfattare
2003	Ek Alag Mausam	Textförfattare

I media

Azmi var föremål för dokumentärfilmen Diksha (2015), regisserad av Raman Kumar. 1997 reciterade han sina egna dikter för Kaifiyaat , en ljudbok om hans samlade verk.

Kaifi Aur Mein , en pjäs baserad på hans liv, hans verk och memoarerna av hans fru, Shaukat Azmi – Yadon Ki Rahguzar (Down Memory Lane), skrevs och framfördes av Javed Akhtar och Shabana Azmi , och framfördes i Indien samt utomlands 2006. En annan pjäs, regisserad av Rani Balbir, Waqt Ne Kiya Kya Hasin Sitam , baserad på Kaifi Azmis liv och skrifter sattes upp 2005, och fick strålande recensioner.

Utmärkelser

Han mottog Padma Shri , Indiens fjärde högsta civila pris 1974. Dessutom belönades han med Uttar Pradesh Urdu Academy Award och Sahitya Akademi Award for Urdu för sin samling Awaara Sajde, Special Award of Maharashtra Urdu Academy , Soviet Land Nehru Award, Lotus Award från Afro-Asian Writers' Association och President's Award för nationell integration. 1998 Maharashtras regering ut Jyaneshwara-priset till honom. Han hedrades också med det prestigefyllda Sahitya Akademi Fellowship för livstidsprestation.

Kaifi Azmi lämnade tillbaka sin Padma Shri på 1980-talet efter att dåvarande chefsministern i Uttar Pradesh Vir Bahadur Singh påpekat att de som talar urdu som andraspråk borde få sitta på en åsna och paraderade. Enligt hans dotter Shabana Azmi svarade hennes far att han hade skrivit på urdu hela sitt liv, och om hans statschefsminister hade sådana åsikter om språket måste han som författare stå upp för sig själv.

År 2000 tilldelades han det första Millennium Award av Delhis regering och Delhi Urdu Academy . Han har också hedrats med en doktorsexamen från Vishva Bharati University , Santiniketan .

Hyllning

Talmannen, Lok Sabha, Shri Somnath Chatterjee vid en funktion av att döpa om vägen till "Kaifi Azmi Sadak" i New Delhi den 22 februari 2005

Regeringen har också invigt ett tåg som heter " Kaifiyat Express " som går från hans hemstad Azamgarh till Gamla Delhi.

Den 14 januari 2020 firade sökmotorn Google Kaifi Azmi med en Doodle på hans 101-årsjubileum. Google kommenterade: "Med arbete som sträcker sig från passionerade kärleksdikter och aktivistiska verser till Bollywood-låttexter och manus, har Azmi blivit en av 1900-talets mest kända poeter i Indien, och hans humanitära insatser fortsätter att påverka människors liv idag." Det finns en gata som också är uppkallad efter honom Kaifi Azmi road i Hyderabad . Det finns också en väg i RK Puram, New Delhi som heter Kaifi Azmi Marg efter honom.

Sahitya Akademi Award

• 1975: Sahitya Akademi Award : Awara Sajde
• 2002: Sahitya Akademi Fellowship ( Immortals of Literature )

National Film Awards

• 1970: National Film Award för bästa text : Saat Hindustani
• 1973: National Film Award för bästa berättelse : Garam Hawa (med Ismat Chughtai )

Filmfare Awards

• 1975: Filmfare Award för bästa dialog : Garam Hawa
• 1975: Filmfare Award för bästa berättelse : Garam Hawa (med Ismat Chughtai)
• 1975: Filmfare Award för bästa manus : Garam Hawa

Välj bibliografi

• Kaifi Azmi – Fan Aur Shaqsiyat (urdu), Mayar Publications, 2004.
•   Kaifiyaat: Kulliyat-e-Kaifi Azmi (Urdu), Educational Publishing House, 2003. ISBN 8187667788 .
• Zehr-e-Ishq (Hindi), Vani Prakashan, 2003.
• Heer Ranjha (Hindi), Vani Prakshan, 2003.
• Steel Man was Here , Penguin , 2002.
•   Kaifi Azmi – Selected Poems and Life Sketch , Rajpal Publishers , 2002. ISBN 81-7028-395-7 .
•   Aaj Ke Prashid Shayar: Kaifi Azmi – Chuni Hui Shayari (Hindi), Rajpal & Sons , 2002. ISBN 8170285429 .
• Meri Awaz Suno (Hindi), Rajkamal Prakashan , 2002.
• Nai Gulistan Vol. 1 (Hindi), Rajkamal Prakashan, 2001.
• Nai Gulistan Vol. 2 (Hindi), Rajkamal Prakashan, 2001.
•   Doosra Banwas (Hindi), Diamond Pocket Books Pvt. Ltd. ISBN 81-288-0982-2 .
• Awara Sajde (Hindi), Lokbharti Prakashan, 1995.
• Sarmaya (urdu), Mayar Publications, 1994.
• Kaifi Azmi: Symbol för motstånd – Ranjit Hoskote . The Hindu , 19 maj 2002.
• Kaifi Azmi: En poet och en gentleman . The Times of India , 10 maj 2002.
• Kaifi Azmi: Den siste kamrat-poeten – Tarique Omum. Milli Gazette . 1 juni 2002.

externa länkar

• Officiell hemsida
• Kaifi Azmi på IMDb
• Inspelningar av Kaifi Azmi på Library of Congress
• kaifiaurmain.com - kaifiaurmain Resurser och information. Kaifi Aur Main, en hyllningssajt av IPTA .
• En samling verser och mushairainspelningar av Kaifi Azmi
• Kaifis poesi
• Film om Kaifi Azmi av NCERT