Juraj Malevac

Juraj Malevac eller Maljevac , skriver under pseudonymen Gregur Kapucin ( slovenska : Jurij Malevec ; 2 mars 1734 – 20 januari 1812), kroatisk katolsk präst, franciskan av kapucinerorden, översättare och predikant

Biografi

Han föddes den 2 mars 1734 i Perudina , som var en del av hertigdömet Carniola (idag i Slovenien ). Sedan 1755 hade han varit medlem av kapucinerorden och utbildades i Zagreb , där han därefter prästvigdes och tillbringade mycket av sitt liv och sin karriär. Han skrev poetiska verk av sekulära och religiösa teman på den kajkaviska dialekten (med inslag av chakavianska ) av kroatiska , ofta enstaka i naturen. Han var influerad av både medeltida religiös och samtida sekulär upplysningslitteratur med barockinslag . Till en början skrev han mest enstaka poesi som de som skrevs för Ivan Krstitelj Paxy (1771) och Maksimilijan Vrhovac (1788), när de utnämndes till biskoparna av Zagreb och Ivan Nepomuk II Erdődy , när han utsågs till Ban av Kroatien (1790). Ett antal andra publikationer, publicerade anonymt i Zagreb, tillskrivs honom såsom Dar za novo leto (1784), två dikter för soldater (utgivna 1787 och 1789) och en dikt skriven under prästens jubileum (1787). .

Omslag till andra numret av Nestrančno vezdašnjega tabora izpisavanje (1790), populärt känd som Epic trilogy

Hans första stora verk Nestrančno vezdašnjega tabora izpisavanje (1789, 1790 och 1791), en episk dikt i tre delar som handlar om det österrikisk-turkiska kriget (1788–1791), som baserades på information från det kejserliga hovets tidning i Wien . Dikten använder en enkel stil med element lånade från folk- och Andrija Kačić Miošić -poesi, med det huvudsakliga inflytandet från Pavao Ritter Vitezović och tysk krigspoesi. Verket beskrevs följaktligen av August Šenoa som en "tidning på vers", där det skildrar ottomanerna på ironiskt och satiriskt sätt. Detta följdes av en biblisk-allegorisk epyllion med titeln Nebeski pastir pogubljenu ovcu išče (1795), där Malevac täckte liknelsen om det förlorade fåret, med utgångspunkt från tidigare källor. Ett annat verk som skildrar Kristi födelse, Horvacka od Kristuševoga narođenja vitija (1800, Zagreb), är svårt att kategorisera, men beskrivs av vissa kritiker som Malevacs estetiskt bästa verk, med motiveringen att det är skrivet på ett särskilt humoristiskt och originellt sätt.

Från 1770 gav han ut folkkalendern Novi kalendar (en typ av periodisk publikation som liknar en tidskrift ) i vilken han tjänstgjorde som huvudredaktör (1801-1811) och till vilken anonymt bidragit med ett antal litterära texter och dikter, bland vilka de mest anmärkningsvärd är den antirevolutionära dikten Horvat Horvatom horvatski govori (En kroat talar kroatiska till en kroat, 1801). Han dog i Varaždin den 20 januari 1812.

Arbetar

  • 1768. Cabala to je na vszakoiachka pitanya kratki ter vendar prikladni odgovori vu horvaczkom jeziku na szvetlo dani od Ruga Raga Kaga Racze Den Turszki Pop ChtaVCzeM IsztInszko aLDVVanI . Vu Zagrebu: Naidesze pri posteexpeditoru Ivanu Vretscheru.
  • 1771. Applausus excellentissimo illustrissimo ac reverendissimo domino domino Ioanni Baptistae Paxi, dono Dei et Apostolicae Sedis gratia episcopo Zagrabiensi […] pro festiva sacrae inaugurationis die oblatus a Zagrabiensi pp. Capucinorum conventu . Zagrabiae: Typis Antonii Jandera.
  • 1781. Trojverztna Marie Theresie, rimzke czeszaricze y apostolzke kralyicze, krepozt vu vremenu mertvechkoga obszlusavanya tak od szlavne varmegyie kak od plemenitoga magistratussa : dan 16. meszecza proszincza 1781 leto proszincza . Vu Zagrebu: Pritizkana po Josefu Karolu Kotsche.
  • 1789. Neztranchno vezdassnyega tabora izpiszavanye . Vu Zagrebu: Pritizk. pri Josefu Karolu Kotche.
  • 1790. Naizvisseneissi Johan Erdodii na viszokv banalzkv chazt po Leopoldv izvissen . Vu Zagrebu: Pritizkano po Josefu Karolu Kotsche.
  • 1793. Duhovni kalendar iz pobosne knisicze Tomassa od Kempis vzet 1793 . V-Zagrebu: Pri Trattnern.
  • 1795. Nebeszki pasztir pogublyenu ovczu ische . Vu Optuju: Pri Ferenczu Shüczu.
  • 1800. Horvaczka od Kristussevoga narodyenya vittia . Vu Zagrebu: Novoszelzkimi szlovotizki.

externa länkar