Generalisering av Jack-polynomet
Inom matematiken är Jack -funktionen en generalisering av Jack-polynomet , introducerad av Henry Jack . Jack-polynomet är ett homogent , symmetriskt polynom som generaliserar Schur- och zonpolynomen , och som i sin tur generaliseras av Heckman-Opdam-polynomen och Macdonald-polynomen .
Definition
Jackfunktionen
J
κ
( α )
(
x
1
,
x
2
, … ,
x
m
)
{\displaystyle J_{\kappa }^{(\alpha )}(x_{1},x_{2},\ldots ,x_ {m})}
av en heltalspartition
κ
{\displaystyle \kappa }
, parameter
α
{\displaystyle \alpha }
och argument
x
1
,
x
2
, … ,
x
m
{\displaystyle x_{1},x_{2} ,\ldots ,x_{m}}
kan definieras rekursivt enligt följande:
För m =1
J
k
( α )
(
x
1
) =
x
1
k
( 1 + α ) ⋯ ( 1 + ( k − 1 ) α )
{\displaystyle J_{k}^{(\alpha )}(x_{ 1})=x_{1}^{k}(1+\alpha )\cdots (1+(k-1)\alpha )}
För m >1
J
κ
( α )
(
x
1
,
x
2
, … ,
x
m
) =
∑
μ
J
μ
( α )
(
x
1
,
x
2
, … ,
x
m − 1
)
x
m
|
κ
/
μ
|
β
κ μ
,
{\displaystyle J_{\kappa }^{(\alpha )}(x_{1},x_{2},\ldots ,x_{m})=\sum _{\mu }J_{\mu }^{(\alpha )}(x_{1},x_{2},\ldots ,x_{m-1})x_{m}^{|\kappa /\mu |}\beta _{\kappa \ mu },}
där summeringen är över alla partitioner
μ
{\displaystyle \mu }
så att skevpartitionen
κ
/
μ
{\displaystyle \kappa /\mu }
är en horisontell remsa , nämligen
κ
1
≥
μ
1
≥
κ
2
≥
μ
2
≥ ⋯ ≥
κ
n − 1
≥
μ
n − 1
≥
κ
n
{\displaystyle \kappa _\{1}\geq \_mu _{1} }\geq \mu _{2}\geq \cdots \geq \kappa _{n-1}\geq \mu _{n-1}\geq \kappa _{n}} ( μ n {
\
displaystyle
\
mu _{n}}
måste vara noll eller på annat sätt
J
μ
(
x
1
, … ,
x
n − 1
) =
0
{\displaystyle J_{\mu }(x_{1},\ldots ,x_{n-1})=0 }
) och
β
κ μ
=
∏
( i , j ) ∈ κ
B
κ μ
κ
( i , j )
∏
( i , j ) ∈ μ
B
κ μ
μ
( i , j )
,
{\{displaystyle \beta _\ kappa \mu }={\frac {\prod _{(i,j)\in \kappa }B_{\kappa \mu }^{\kappa }(i,j)}{\prod _{(i,j )\in \mu }B_{\kappa \mu }^{\mu }(i,j)}},}
där
B
κ μ
ν
( i , j )
{\displaystyle B_{\kappa \mu }^{\nu }(i,j)}
är lika med
κ
j
′
− i + α (
κ
i
− j + 1 )
{\displaystyle \kappa _{j}'-i+\alpha (\kappa _{i}-j+1)}
om
κ
j
′
=
μ
j
′
{\displaystyle \kappa _{j}'=\mu _{j}' }
och
κ
j
′
− i + 1 + α (
κ
i
− j )
{\displaystyle \kappa _{j}'-i+1+\alpha (\kappa _{i}-j)}
annars. Uttrycken
κ ′
{\displaystyle \kappa '}
och
μ ′
{\displaystyle \mu '}
hänvisar till de konjugerade partitionerna för
κ
{\displaystyle \kappa }
respektive
μ
{\displaystyle \mu }
. Notationen
( i , j ) ∈ κ
{\displaystyle (i,j)\in \kappa }
betyder att produkten tas över alla koordinater
( i , j )
{\displaystyle (i,j)}
för rutor i Young diagram över partitionen
κ
{\displaystyle \kappa }
.
Kombinatorisk formel
1997 gav F. Knop och S. Sahi en rent kombinatorisk formel för Jack-polynomen
J
μ
( α )
{\displaystyle J_{\mu }^{(\alpha )}}
i n variabler:
J
μ
( α )
=
∑
T
d
T
( α )
∏
s ∈ T
x
T ( s )
.
{\displaystyle J_{\mu }^{(\alpha )}=\summa _{T}d_{T}(\alpha )\prod _{s\in T}x_{T(s)}.}
Summan tas över alla tillåtna tablåer med formen
λ ,
{\displaystyle \lambda ,}
och
d
T
( α ) =
∏
s ∈ T
kritisk
d
λ
( α ) ( s )
{\displaystyle d_{T}(\alpha )=\prod _{s\in T{\text{ kritisk}}}d_{\ lambda }(\alpha )(s)}
med
d
λ
( α ) ( s ) = α (
a
λ
( s ) + 1 ) + (
l
λ
( s ) + 1 ) .
{\displaystyle d_{\lambda }(\alpha )(s)=\alpha (a_{\lambda }(s)+1)+(l_{\lambda }(s)+1).}
En tillåten tablå med formen
λ
{\displaystyle \lambda }
är en fyllning av Young-diagrammet
λ
{\displaystyle \lambda }
med siffrorna 1,2,..., n så att för varje ruta ( i , j ) i tablåen,
T ( i , j ) ≠ T (
i ′
, j )
{\displaystyle T(i,j)\neq T(i',j)}
närhelst
i ′
> i .
{\displaystyle i'>i.}
T ( i , j ) ≠ T ( i , j − 1 )
{\displaystyle T(i,j)\neq T(i,j-1)}
när
j > 1
{\displaystyle j>1}
och
i ′
< jag .
{\displaystyle i'<i.}
En ruta
s = ( i , j ) ∈ λ
{\displaystyle s=(i,j)\in \lambda }
är kritisk för tablå T om
j > 1
{\displaystyle j>1}
och
T ( i , j ) = T ( i , j - 1 ) .
{\displaystyle T(i,j)=T(i,j-1).}
Detta resultat kan ses som ett specialfall av den mer allmänna kombinatoriska formeln för Macdonald-polynom .
C normalisering
Jackfunktionerna bildar en ortogonal bas i ett utrymme av symmetriska polynom, med inre produkt:
⟨ f , g ⟩ =
∫
0
[ , 2 π
]
n
f
(
e
i
θ
1
, … ,
e
i
θ
n
)
g
(
e
i
θ
1
, … ,
e
i
θ
n
)
¯
∏
1 ≤ n < k . _
|
e
i
θ
j
−
e
i
θ
k
|
2 α
d
θ
1
⋯ d
θ
n
{\displaystyle \langle f,g\rangle =\int _{[0,2\pi ]^{n}}f\left(e^{i\theta _{1} },\ldots ,e^{i\theta _{n}}\right){\overline {g\left(e^{i\theta _{1}},\ldots,e^{i\theta _{ n}}\right)}}\prod _{1\leq j<k\leq n}\left|e^{i\theta _{j}}-e^{i\theta _{k}}\right |^{\frac {2}{\alpha }}d\theta _{1}\cdots d\theta _{n}}
Denna ortogonalitetsegenskap påverkas inte av normalisering. Normaliseringen som definieras ovan kallas vanligtvis J -normaliseringen. C- normaliseringen definieras som
C
κ
( α )
(
x
1
, … ,
x
n
) =
α
|
κ
|
(
|
κ
|
) !
j
κ
J
κ
( α )
(
x
1
, … ,
x
n
) ,
{\displaystyle C_{\kappa }^{(\alpha )}(x_{1},\ldots ,x_{n})={\frac {\alpha ^{|\kappa |}(|\kappa |)!}{j_{\kappa }}}J_{\kappa }^{(\alpha )}(x_{1},\ldots ,x_{n }),}
var
j
κ
=
∏
( i , j ) ∈ κ
(
κ
j
′
− i + α
(
κ
i
− j + 1
)
)
(
κ
j
′
− i + 1 + α
(
κ
i
− j
)
)
.
{\displaystyle j_{\kappa }=\prod _{(i,j)\in \kappa }\left(\kappa _{j}'-i+\alpha \left(\kappa _{i}-j+1 \right)\right)\left(\kappa _{j}'-i+1+\alpha \left(\kappa _{i}-j\right)\right).}
För
α = 2 ,
C
κ
( 2 )
(
x
1
, … ,
x
n
)
{\displaystyle \alpha =2,C_{\kappa }^{(2)}(x_{1},\ldots ,x_{n })}
betecknas ofta med
C
κ
(
x
1
, … ,
x
n
)
{\displaystyle C_{\kappa }(x_{1},\ldots ,x_{n})}
och kallas zonpolynomet .
P normalisering
P- normaliseringen ges av identiteten
J
λ
=
H
λ
′
P
λ
{\displaystyle J_{\lambda }=H'_{\lambda }P_{\lambda }} ,
där
H
λ
′
=
∏
s ∈ λ
( α
a
λ
( s ) +
l
λ
( s ) + 1 )
{\displaystyle H'_{\lambda }=\prod _{s\in \lambda }(\alpha a_{ \lambda }(s)+l_{\lambda }(s)+1)}
där
en
λ
{\displaystyle a_{\lambda }}
och
l
λ
{\displaystyle l_{\lambda }}
anger arm- respektive benlängd . Därför, för
α = 1 , är
P
λ
{\displaystyle \alpha =1,P_{\lambda }}
den vanliga Schur-funktionen.
I likhet med Schur-polynom kan
P
λ
{\displaystyle P_{\lambda }}
uttryckas som en summa över Young-tablåer. Man behöver dock lägga till en extra vikt till varje tablå som beror på parametern
α
{\displaystyle \alpha }
.
ges en formel för Jack-funktionen
P
λ
{\displaystyle P_{\lambda }} av
P
λ
=
∑
T
ψ
T
( α )
∏
s ∈ λ
x
T ( s )
{\displaystyle P_{\lambda }=\summa _{T}\psi _{T}(\alpha )\prod _{s\ i \lambda }x_{T(s)}}
där summan tas över alla tablåer med formen
λ
{\displaystyle \lambda }
, och
T ( s )
{\displaystyle T(s)}
anger inmatningen i box s av T .
Vikten
ψ
T
( α )
{\displaystyle \psi _{T}(\alpha )}
kan definieras på följande sätt: Varje tablå T med formen
λ
{\displaystyle \lambda }
kan tolkas som en sekvens av partitioner
∅ =
ν
1
→
ν
2
→ ⋯ →
ν
n
= λ
{\displaystyle \emptyset =\nu _{1}\to \nu _{2}\to \dots \to \nu _{n}=\lambda }
där
ν
i + 1
/
ν
i
{\displaystyle \nu _{i+1}/\nu _{i}}
definierar skevningsformen med innehållet i i T . Sedan
ψ
T
( α ) =
∏
i
ψ
ν
i + 1
/
ν
i
( α )
{\displaystyle \psi _{T}(\alpha )=\prod _{i}\psi _{\nu _{i+1 }/\nu _{i}}(\alpha )}
var
ψ
λ
/
μ
( α ) =
∏
s ∈
R
λ
/
μ
−
C
λ
/
μ
( α
a
μ
( s ) +
l
μ
( s ) + 1 )
( α
a
μ
( s ) +
l
μ
( s ) + α )
( α
a
λ
( s ) +
l
λ
( s ) + α )
( α
a
λ
( s ) +
l
λ
( s ) + 1 )
{\displaystyle \psi _{\lambda /\mu }(\alpha )=\prod _{s\in R_{\lambda /\mu }-C_{\lambda /\mu }}{\frac {(\alpha a_{\mu}(s)+l_{\mu}(s) )+1)}{(\alpha a_{\mu }(s)+l_{\mu}(s)+\alpha )}}{\frac {(\alpha a_{\lambda }(s)+l_{ \lambda }(s)+\alpha )}{(\alpha a_{\lambda }(s)+l_{\lambda }(s)+1)}}}
och produkten tas endast över alla rutor s i
λ
{\displaystyle \lambda }
så att s har en ruta från
λ
/
μ
{\displaystyle \lambda /\mu }
i samma rad, men inte i samma kolumn.
Förbindelse med Schur-polynomet
När
α = 1
{\displaystyle \alpha =1}
är Jack-funktionen en skalär multipel av Schur-polynomet
J
κ
( 1 )
(
x
1
,
x
2
, … ,
x
n
) =
H
κ
s
κ
(
x
1
,
x
2
, … ,
x
n
) ,
{\displaystyle J_{\kappa }^{(1)}( x_{1},x_{2},\ldots ,x_{n})=H_{\kappa }s_{\kappa }(x_{1},x_{2},\ldots,x_{n}),}
var
H
κ
=
∏
( i , j ) ∈ κ
h
κ
( i , j ) =
∏
( i , j ) ∈ κ
(
κ
i
+
κ
j
′
− i − j + 1 )
{\displaystyle H_{\kappa }= \prod _{(i,j)\in \kappa }h_{\kappa }(i,j)=\prod _{(i,j)\in \kappa }(\kappa _{i}+\kappa _ {j}'-i-j+1)}
är produkten av alla kroklängder av
κ
{\displaystyle \kappa }
.
Egenskaper
Om partitionen har fler delar än antalet variabler är Jack-funktionen 0:
0
J
κ
( α )
(
x
1
,
x
2
, … ,
x
m
) = ,
om
κ
m + 1
> 0.
{\displaystyle J_{\kappa }^{(\alpha )}(x_{1},x_{ 2},\ldots ,x_{m})=0,{\mbox{ if }}\kappa _{m+1}>0.}
Matrisargument
I vissa texter, särskilt inom slumpmatristeori, har författare funnit det mer praktiskt att använda ett matrisargument i Jack-funktionen. Anslutningen är enkel. Om
X
{\displaystyle X}
är en matris med egenvärden
x
1
,
x
2
, … ,
x
m
{\displaystyle x_{1},x_{2},\ldots ,x_{m}},
då
,
Jk
( a )
( X ) =
.
Jk
( a )
(
x1
)
,
x2
,
… xm _
_
_
_ _
{\displaystyle J_{\kappa }^{(\alpha )}(X)=J_{\kappa }^{(\alpha )}(x_{1},x_{2},\ldots,x_{m}) .}
Demmel, James ; Koev, Plamen (2006), "Exakt och effektiv utvärdering av Schur- och jackfunktioner", Mathematics of Computation , 75 (253): 223–239, CiteSeerX 10.1.1.134.5248 , doi : 10.1090/S0107-8050-57087505 -1 , MR 2176397 .
Jack, Henry (1970–1971), "A class of symmetric polynomials with a parameter", Proceedings of the Royal Society of Edinburgh , Section A. Mathematics, 69 : 1–18, MR 0289462 .
Knop, Friedrich; Sahi, Siddhartha (19 mars 1997), "A recursion and a combinatorial formula for Jack polynomials", Inventiones Mathematicae , 128 (1): 9–22, arXiv : q-alg/9610016 , Bibcode : 1997InMat.128.... 9K , doi : 10.1007/s002220050134
Macdonald, IG (1995), Symmetric functions and Hall polynomials , Oxford Mathematical Monographs (2nd ed.), New York: Oxford University Press, ISBN 978-0-19-853489-1 , MR 1354144
Stanley, Richard P. (1989), "Some combinatorial properties of Jack symmetric functions", Advances in Mathematics , 77 (1): 76–115, doi : 10.1016/0001-8708(89)90015-7 , MR 3 101407 .
externa länkar