Svenska arméns kvartermästarkår
Arméns kvartermästarkår | |
---|---|
Intendenturkåren | |
Aktiva | 1880–1966 |
Land | Sverige |
Trohet | svenska försvarsmakten |
Gren | svenska armén |
Typ | Styrman |
Roll | Kommissarie |
Storlek | Administrativ kår |
Insignia | |
Insignia |
Intendenturkåren var en administrativ kår för personal inom svenska armén skapad 1880. Från kåren försågs svenska armén med personal för olika kommissariebefattningar . Chef för kåren var generalkvartermästaren för svenska armén . År 1966 slogs kåren samman med Marinintendenturkåren och Flygvapnets kvartermästarbefäl och bildade Försvarsmaktens kvartermästarkår . Den slogs i sin tur samman med Arméns krigsmaterielkår 1973 och bildade Försvarsmaktens kommissariekår som upplöstes 1990.
Historia
Arméns intendenturkår bildades genom kunglig förordning den 9 april 1880. Tillkomsten av kåren var ett led i den pågående reformen av den svenska arméns administrativa organisation. Tanken var att genom en samlad ledning lägga grunden för god rekrytering och bättre utbildning av administrativ personal. Chef för kåren var generalkvartermästaren för Svenska armén, som även ledde Kungliga Arméns Materielverks kvartermästaravdelning som från 1943 kallades Arméförvaltningens intendenturavdelning och från 1954 kallades Kungliga Armén. Försörjningsadministration . Generalkvartermästaren hade i sin egenskap av chef för kåren vid sin sida ett ämbete eller stab, som med tiden omorganiserades och bytte namn vid flera tillfällen:
- 1880–1893 – Generalintendentens expedition ("Office of the Quartermaster-General")
- 1893–1907 – Intendenturkårens huvudstation , som omfattade Generalintendentens expedition (”Generalmästarens ämbete”) samt Intendenturkårens chefsexpedition (”Kvartmästarkårens huvudkontor”)
- 1907–1914 – Generalintendentens expedition ("Office of the Quartermaster-General")
- 1914–1937 – Intendenturstaben ("Kvartermästarstaben"), som inkluderade Intendenturkårens kockexpedition ("Kvartermästarkårens huvudkontor")
- 1937–1966 – Intendenturkåren (Kvartermästarkåren), Chefsexpeditionen (huvudkontoret)
Kåren bestod vid bildandet av all personal som skötte administrativa uppgifter som hörde till förnödenheterna i arméförband och förråd. Under 1890-talet ingick även kvartermästarstaben vid generalstaben och Kungliga arméns materielverks kvartermästaravdelning ( Arméförvaltningens intendentsdepartement ) . Till en början betraktades kåren som civil-militär, men tilldelades militär kårstatus 1915. För att få inträde som medlem i kåren krävde man senare genomgången utbildning i kommissariatstjänst . Kvartermästaraspiranter utbildades från 1909 vid kårens militärledningskurs; från 1943 vid Arméns kvartermästarskola ( Intendenturförvaltningsskolan ) .
Från kåren försågs armén med personal för de olika kommissarierna (regementskvartermästare och kommissarier, förvaltare m.fl.). 1907 års förvaltningsreform särskiljde vissa delar av förvaltningen från kårens ansvarsområde (vapen, byggnader, sjukvård etc.). Kvar var ansvaret för läger, ransoner, kläder, hästar, vissa fordon, drivmedel och bokföringsärenden. 1936 års försvarslag innebar härvidlag att motorfordonen helt avlägsnades från kåren.
Efter andra världskriget undersöktes organisationen av militärförvaltningen och dess stabskårer. Resultatet blev delvis en samordning av Arméntendenturörvaltningen med Kungliga Sjömaterielverkets kommissariatsavdelning ( Marinförvaltningen intendenturavdelning ) och Flygförvaltningens intendenturbyrå till den nyinrättade kvartermästarverket . av försvarsmakten 1963; samt till en motsvarande samordning av Intendenturkåren med Marinintendenturkåren ( bildad 1904) och Flygvapnets kvartermästarbefäl ( som inte tidigare utgjort en särskild stabskår) till en gemensam kår, Försvarsmaktens kvartermästarkår som inrättades 1966.
Generalkvartermästare
Den svenska arméns generalkvartermästare var befälhavare för Arméns kvartermästarkår och chef för Kungliga Arméns materielverks kvartermästaravdelning. Han var även inspektör för kvartermästartjänsttrupperna ( Intendenturtrupperna , Int) och beträffande utbildningen av dessa trupper hade han liknande uppgifter som andra greninspektörer. I egenskap av chef för Arméns kvartermästarkår och inspektör för kvartermästartjänsttrupperna biträddes han närmast av personal från kvartermästarstaben ( Intendenturstaben ).
- 1880–1883: ?
- 1883–1892: Hjalmar Palmstierna
- 1889–1890: Christer Oxehufvud (tillförordnad)
- 1892–1896: Adam Thorén
- 1896–1904: Richard Berg
- 1904–1905: Knut Gillis Bildt
- 1905–1915: Fredrik Holmquist
- 1915–1926: Fredrik Frölich
- 1926–1935: Axel Hultkrantz
- 1935–1946: Helge Söderbom
- 1946–1957: Ivar Gewert
- 1957–1963: Hilding Kring
- 1963–1966: Folke Diurlin