Il mondo della luna (Antal Doráti-inspelning)

Il mondo della luna
Il mondo della luna Dorati lp.png
Philips LP: 6769 003
Studioalbum av
Antal Doráti
Släppte 1978
Studio Grande Salle, Épalinges Theatre, Schweiz
Genre Opera
Längd 211 : 44
Språk italienska
Märka Philips
Producent Erik Smith
Il mondo della luna
Philips CD: 432 420-2
Philips CD: 432 420-2

Il mondo della luna ( Världen på månen ) är ett 211 minuter långt studioalbum av Joseph Haydns opera, framförd av Luigi Alva , Arleen Augér , Anthony Rolfe Johnson , Edith Mathis , Frederica von Stade , Lucia Valentini Terrani och Domenico Trimarchi med Chœurs de la Radio Suisse Romande och Orchestre de Chambre de Lausanne under ledning av Antal Doráti . Den släpptes på LP 1978 och på CD 1992. Dess CD-version innehöll nio bonusarior av Haydn, de flesta skrivna för att infogas i andra kompositörers verk, framförda av Mathis och Orchestre de Chambre de Lausanne under ledning av Armin Jordan .

Bakgrund

Vid den tidpunkt då albumet spelades in var det inte känt att det fanns några fullständiga autografpartitur av operan. Det fanns fragmentariska autografer i samlingar i Berlin, Budapest, Krakow och Paris, och forskare hade också hittat tre samtida exemplar - en, utan akt 3, i Bryssel och två, komplett, i Brno och Wien. Det finns många inkonsekvenser mellan dessa olika dokument, vilket återspeglar de många revideringar av hans opera som Haydn gjorde. Wienpartituren var den huvudsakliga källan till den utgåva som Doráti använde.

När Doráti kontaktade Decca och andra kompanier för att föreslå inspelning av Haydns operor, avvisade de hans förslag som alltför riskabelt. Il mondo della luna och de andra verken i Dorátis Haydn-cykel spelades in först efter att Philips producent, Erik Smith , hade fått stöd från European Broadcasting Union.

Inspelning

Operan spelades in med hjälp av analog teknologi i september 1977 i Grande Salle på samhällsteatern i Épalinges , en by högt uppe i kullarna ovanför Lausanne , Schweiz . Bonusariorna som ingår i bilagan till CD-numret av albumet spelades in på samma plats i juni 1980.

Förpackning

Omslaget till CD-utgåvan av albumet är designat under ledning av Ton Friesen och har fotografi av Hans Morren.

kritisk mottagning

Joseph Haydn, porträtterad av Ludwig Guttenbrunn

Lionel Salter recenserade albumet på LP i Gramophone i september 1978. Il mondo della luna var ett bättre drama än några av Haydns andra operor, tyckte han, eftersom det inte hade en "kattens vagga [intrig] full av förvirrande intriger och förvirrad motivation". Dess musikaliska förträfflighet intygades av Haydns återvinning av åtta utdrag ur den i hans flöjttrio, hans symfoni nr 63 och Benedictus från hans Mariazellmässa . När det gäller själva albumet var det välsignat med en skådespelare som var "en ovanligt stark sådan, nästan utan svaghet". Domenico Trimarchi, "särskilt uppmärksam på textnyanser", målade ett övertygande porträtt av Buonafede, den rika gamla oskyldiga som lurades av sina döttrars och pigans älskare. Luigi Alva var lika trevlig som Ecclitico, den falska astronomen - utformad till en astrolog av en librettist som var för okunnig för att veta skillnaden - som lurade sin blivande svärfar att tro att han på ett mirakulöst sätt hade transporterats till månen. Anthony Rolfe Johnson, som spelar tjänaren Cecco, "[gjorde] det mesta av hans ögonblick av ära som den skenande månkejsaren". Operans andra manliga roll, Ernesto, ursprungligen en altstämma som sjöngs av en castrato , åtogs av Lucia Valentini Terrani i albumets minst framgångsrika framträdande. Hennes röst var "ibland mindre än idealiskt stadig", och hon lät sällan övertygande maskulin. Dorátis andra kvinnliga solister sjöng oklanderligt. Som Clarice, älsklingen till den stjärnskådande självförtroendetrickstern, Edith Mathis "[förhandlade] fiorituren av 'Son fanciulla da marito' med lysande klarhet". Som Clarices syster Flaminia, Ernestos bäste älskade, "glade den beundransvärda stylisten Arleen Augér i sin enorma bravuraria 'Ragion nell'arma' ... och i den ömma 'Se la mia stella'". Och som Lisetta, mezzot under trappan som uppvaktas av Cecco, skickade Frederica von Stade ut sina häftiga komiska nummer med uppenbarligen enkel virtuositet. I just denna opera var bidraget från Haydns orkester en viktigare ingrediens än vanligt: ​​han hade svarat på dess utomjordiska tema med en sopraninoblockflöjt, några ovanliga violinövertoner och fantasifulla ekoeffekter. Lyckligtvis spelade Dorátis band bättre för honom på Il mondo della luna än på något av de andra albumen i hans Haydn-cykel. Philips produktionsteam hade också gjort sitt jobb bra, om än inte helt perfekt - en duett verkade ha redigerats klumpigt, och vid ett tillfälle lät Trimarchi anomalt långt från sin mikrofon. Albumets enda allvarliga negativa låg i Dorátis hantering av dess recitativ (viktigt för operans narrativa sammanhållning). De var alldeles för långsamma och släpade ut i det oändliga .

Eric Salzman recenserade albumet på LP i Stereo Review i januari 1979. Han hade en ganska svagare syn på operan än Salter. Dess libretto, skrev han, var en av flera "ansträngda och alltför sofistikerade komedier från 1700-talet om mänsklig dårskap", och det var talande att Haydn uppenbarligen hade kämpat för att få fram mycket entusiasm för att komponera den. Hela hans partitur var "solid stuff", men det var först i dess pseudo-lunar Act 2 som hans uppfinningsrikedom verkligen blomstrade. Albumet presenterade åtminstone operan på ett tillfredsställande sätt. De bästa av dess solister var Domenico Trimarchi som den godtrogne gamle herren och Frederica von Stade som föregångare till den världsvisa Despina. Tvåa för högsta utmärkelser var Anthony Rolfe Johnson, "blygsamt effektiv" i den komiska tjänarens stockoperabuffa-roll och Edith Mathis som en av Mr Good-faiths döttrar . Luigi Alvas Ecclitico kantades av mindre än perfekt jämnhet. Orkesterns spel var fint Haydneskt, och Dorátis dirigering var "känsligt och stilrent". En mycket tilltalande ljudkvalitet var grädden på moset på ett "högt lovvärt" album. Människor som börjar utforska Haydns operor skulle göra bättre om de börjar med den överlägsna Orlando Paladino , men varje bekräftad Haydn-entusiast borde verkligen hitta en kväll med Il mondo della luna- tiden väl använd.

Carlo Goldoni porträtterad 1750

JB Steane recenserade albumet på LP i Gramophone i april 1979 och diskuterade det tillsammans med fyra andra album i Dorátis Haydn operacykel. Alla fem, tyckte han, var enastående framföranden av musik fylld av livlig musikfantasi. Var och en av dem hade många förtjusande arior, och hans lyssnande toner var späckade med asterisker och understrykningar som fick honom att vilja lägga ifrån sig pennan och gå direkt tillbaka till sin skivspelare. Il mondo della luna var inte riktigt lika njutbar som Orlando Paladino , den mest imponerande av serien som har dykt upp vid den tidpunkten, men det var ändå väl värt att undersöka. "Skivorna presenterar en elegant, lätt ironisk komedi", skrev han, "och ett förtrollande partitur. Med början i skratt slutar det i tillgivenhet: det finns mycket mer mänsklighet i det än vad en kontur av handlingen kan antyda."

Salter återbesökte albumet i Gramophone i juni 1993 och recenserade det tillsammans med Dorátis andra Haydn-operainspelningar när alla åtta albumen gavs ut samtidigt på CD. De flesta operor led, trodde han, av deras librettisters oduglighet, av vilka få var i närheten av så bra som Mozarts Lorenzo da Ponte. Som sagt, operorna gav "superbra möjligheter för förstklassiga sångare", och Philips hade kunnat rekrytera ett sällskap av artister som var tillräckligt bra för att möta Haydns utmaningar. "En stor styrka med [dessa album]", skrev han, "är den mycket höga standarden på musikframförande som inte bara är oerhört krävande av artisterna utan extremt attraktiv för lyssnaren". Ytterligare fördelar med projektet var Lausanne Chamber Orchestras livliga spelande och mängden dokumentation i Philips häften. Salters uppfattning om just Dorátis Il mondo della luna var exakt densamma som när han hade hört inspelningen på LP. Det som särskilt gladde honom med albumets CD-version var inkluderingen av nio nysläppta sopranarior som bonusspår. De flesta var varianter på temat en kvinna "indignerad eller cynisk över mäns bedrägeri", men det fanns också ett slående nummer från 1790 skrivet för en operaseria som tycktes handla om plundringen av Troja.

Låtlista, CD1

Joseph Haydn (1732-1809)

Il mondo della luna , drama giocosa in tre atti (Eszterháza, 1777), Hob. XXVIII/7, libretto efter Carlo Goldoni (1707-1793)

  • 1 (4:14) Sinfonia (Ouverture)

Akt ett

  • 2 (5:34) Nr 1 Coro, Recitativo e Coro: "O Luna lucente, di Febo sorella" (Ecclitico, Chorus)
  • Recitativo: "Basta, basta, discepoli" (Ecclitico)
  • Coro: "Prendiamo, fratelli, il gran telescopio" (Chorus)
  • 3 (5:21) Recitativo: "Oh le gran belle cose" (Ecclitico, Buonafede)
  • 4 (1:58) Nr 2 Coro: "Servitor, obbligato!" (Buonafede, Chorus, Ecclitico)
  • Recitativ: "Olà, Claudio, Pasquine" (Ecclitico)
  • 5 (6:15) Nr 3 Intermezzo I
  • Recitativo: "Il signor Buonafede" (Ecclitico, Buonafede)
  • Aria I: "Ho veduta una ragazza" (Buonafede)
  • Recitativo: "Se una ragazza fa carezze a un vecchio" (Ecclitico)
  • Intermezzo II
  • Recitativo: "Ho veduto, ho veduto!" (Buonafede, Ecclitico)
  • Aria II: "Ho veduto un buon marito" (Buonafede)
  • Recitativ: "Volesse il ciel" (Ecclitico)
  • Intermezzo III
  • Recitativo: "Oh questa assai mi piace!" (Buonafede, Ecclitico)
  • Aria III: "Ho veduto dall' amante" (Buonafede)
  • Recitativ: "E qui ancora si useria" (Ecclitico, Buonafede)
  • 6 (3:25) nr 4 Aria: "La ragazza col vecchione" (Buonafede)
  • 7 (2:43) Recitativo: "Io la caccia non fò alle sue monete" (Ecclitico, Ernesto, Cecco)
  • 8 (3:35) nr 5 Aria: "Un poco di denaro" (Ecclitico)
  • 9 (1:07) Recitativo: "Costui dovrebbe al certo esser ricco stondato" (Cecco, Ernesto)
  • 10 (5:21) nr 6 Aria: "Begli occhi vezzosi dell' idolo amato" (Ernesto)
  • 11 (0:42) Recitativo: "Qualche volta il pardon mi fa da ridere" (Cecco)
  • 12 (2:53) nr 7 Aria: "Mi fanno ridere quelli che credono" (Cecco)
  • 13 (3:01) Recitativo: "Eh venite, germana, andiam su quella loggia" (Clarice, Flaminia)
  • !4 (4:53) Nr 8 Aria: "Ragion nell' alma siede" (Flaminia)
  • 15 (0:50) Recitativo: "Brava, signora figlia" (Buonafede, Clarice)
  • 16 (2:58) nr 9 Aria: "Son fianculla da marito" (Clarice)
  • 17 (2:22) Recitativo: "Se mandarla potessi nel mondo della luna" (Buonafede, Lisetta)
  • 18 (4:02) Nr 10 Aria: "Una donna kom mig" (Lisetta)
  • 19 (7:40) Recitativo: "E poi la mia Lisetta è una buona ragazza" (Buonafede, Ecclitico)
  • Recitativo accompagnato: "Ohimè! Sento un gran foco" (Buonafede, Ecclitico)
  • 20 (5:44) Nr 11 Finale I: "Vado, vado, volo, volo" (Buonafede, Ecclitico, Clarice, Lisetta)

Låtlista, CD2

Akt två

  • 1 (1:41) nr 12 Sinfonia
  • 2 (4:03) Recitativo: "Ecco qui Buonafede nel Mondo della Luna" (Ecclitico, Ernesto, Buonafede)
  • 3 (1:35) Nr 13 Balett
  • Recitativo: "Bravi, bravissimi!" (Buonafede, Ecclitico)
  • 4 (1:53) nr 14 balett
  • Recitativo: "O che ninfe gentili" (Buonafede, Ecclitico)
  • 5 (3:01) Nr 15 Coro: "Uomo felice" (Chorus, Ecclitico, Buonafede)
  • 6 (1:19) Recitativo: "Come avrò a contenermi?" (Buonafede, Ecclitico)
  • 7 (2:54) nr 16 Aria: "Voi lo sapete" (Ecclitico)
  • Recitativ: "Parmi che dica il vero" (Buonafede)
  • 8 (1:40) nr 17 Marcia
  • 9 (3:19) Recitativo: "Umilmente m'inchino a vostra maestà" (Buonafede, Cecco, Ernesto)
  • 10 (4:25) nr 18 Aria: "Un avaro suda e pena" (Cecco)
  • 11 (1:36) Recitativo: "Voi avete due figlie?" (Ernesto, Buonafede)
  • 12 (4:01) nr 19 Aria: "Qualche volta non fa male" (Ernesto)
  • 13 (1:51) Recitativo: "Io resto stupefatto" (Buonafede, Echo)
  • 14 (5:19) nr 20 Aria con Balletto: "Che mondo amabile" (Buonafede)
  • 15 (3:27) Recitativo: "Dove mi conducete?" (Lisetta, Ecclitico, Buonafede)
  • 16 (3:00) Nr 21 Duetto: "Non aver di me sospetto" (Buonafede, Lisetta)
  • 17 (2:58) Recitativo: "Olà, presto fermate Buonafede e Lisetta" (Cecco, Buonafede, Lisetta)
  • Recitativo accompagnato: "Lei è mio... ma se poi..." (Lisetta, Cecco)
  • 18 (4:23) nr 22 Aria: "Se lo comanda, ci venire" (Lisetta, Cecco)
  • 19 (1:21) Recitativo: "Eccelso imperator, la fortunata" (Buonafede, Cecco)
  • 20 (1:08) Nr 23 Balett
  • 21 (2:38) Recitativo: "Figlie mie care figlie" (Buonafede, Flaminia, Clarice, Cecco, Ernesto)
  • 22 (4:33) nr 24 Aria: "Se la mia stella" (Ernesto)
  • 23 (1:04) Recitativo: "Mia sorella sta bene, ed io cosa farò?" (Clarice, Cecco, Ernesto, Buonafede)
  • 24 (4:03) nr 25 Aria: "Quanta gente che sospira" (Clarice)
  • 25 (0:49) Recitativo: "Ed io son state qui con poca finale" (Lisetta, Cecco, Buonafede, Ecclitico)
  • 26 (5:05) No. 26 Finale II: "Al comando tuo lunatico" (Ecclitico, Ernesto, Cecco, Buonafede, Lisetta, Clarice, Flaminia)
  • 27 (1:36) "La man di Clarice d'Ecclitico sia" (Cecco, Ecclitico, Buonafede, Clarice, Ernesto, Flaminia, Lisetta)
  • 28 (2:39) "Buonafede tondo" (Ecclitico, Cecco, Ernesto, Clarice, Flaminia, Lisetta, Buonafede)

Låtlista, CD3

Akt tre

  • 1 (1:19) nr 27 Intermezzo
  • 2 (3:13) Recitativo: "Voglio sortir, cospetto!" (Buonafede, Ecclitico, Ernesto, Cecco, Clarice)
  • 3 (5:15) Nr 28 Duetto: "Uncerto ruscelletto" (Ecclitico, Clarice)
  • 4 (1:13) "Vien qui, figlia, m'abbraccia" (Buonafede, Clarice, Flaminia, Cecco, Ernesto, Ecclitico, Lisetta)
  • 5 (2:08) Nr 29 Final III: "Dal Mondo della Luna" (Alla)

Bilaga

Arias framförda av Edith Mathis och Orchestre de Chambre de Lausanne, dirigerad av Armin Jordan

  • 6 (4:33) "Vada adagio, Signorina", Hob. XXIVb/12; aria för Cardelina i La Quakera spiritosa av Pietro Alessandro Guglielmi (1728-1804)
  • 7 (5:18) "Infelice sventurata", Hob. XXIVb/15; aria för Beatrice i I due supposti conti av Domenico Cimarosa (1749-1801)
  • 8 (5:21) "Miseri noi, misera patria"; recitativ ur Cantata Miseri noi, misera patria , Hob. XXIVa/7
  • 9 (5:38) "Funesto orror di morte"; aria ur Cantata Miseri noi, misera patria , Hob. XXIVa/7
  • 10 (4:06) "Son pietosa, son bonina", Hob. XXXII/lb; aria för Lindora i La Circe, ossia L'isola incantata (Pasticcio)
  • 11 (5:39) "D'una sposa meschinella", Hob. XXIVb/2; aria för Donna Stella i La Frascatana av Giovanni Paisiello (1740-1816)
  • 12 (4:06) "Sono Alcina e sono ancora", Hob. XXIVb/9; cavatina för Alcina i L'isola di Alcina av Giuseppe Gazzaniga (1743-1818)
  • 13 (4:21) "Chi vive amante", Hob. XXIVb/13; aria för Errisena i Alessandro nell'Indie av Francesco Bianchi (1752-1810)
  • 14 (6:16) "Solo e pensoso", Hob. XXIVb/20; aria, Sonetto XXVIII från Il Canzoniere av Petrarch (1304-1374)

Personal

Musiker

Luigi Alva

Övrig

  • Erik Smith (1931-2004), producent

Releasehistorik

1978 släppte Philips albumet som en uppsättning av fyra LP-skivor (katalognummer 6769 003) och även på kassett (katalognummer 7699 078), båda utgåvorna åtföljdes av texter och översättningar och noter av Marc Vignal.

1992 gav Philips ut albumet på CD (katalognummer 432 420-2), förpackat i en låda med ett 240-sidigt häfte. Häftet gav ett libretto, en synopsis och essä av Marc Vignal och en essä om bonusariorna av Erik Smith, allt på engelska, franska, tyska och italienska. Det fanns också fotografier av solister och dirigent, och bilder på Haydn och på titelsidan och skådespelarlistan på det libretto som trycktes till operans uruppförande. Philips gav också ut albumet i en box med 20 CD-skivor som inkluderade alla Antal Dorátis Haydn-operainspelningar (katalognummer 438 167-2).

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Il_mondo_della_luna_(Antal_Doráti_recording)&oldid=1000663302 "