Hermann Junker

Hermann Junker (29 november 1877 i Bendorf – 9 januari 1962 i Wien ) var en tysk arkeolog som var mest känd för sin upptäckt av Merimde-Benisalam- platsen i West Nile Delta i Nedre Egypten 1928.

Tidigt liv

Junker föddes 1877 i Bendorf, son till en revisor. 1896 gick han med på seminariet i Trier , studerade teologi, där han utvecklade ett intresse för filosofi och orientaliska språk. Efter fyra års studier gick Junker in i prästadömet och blev kaplan i Ahrweiler , fortsatte sina språkstudier hos Alfred Wiedemann i Bonn , och ägnade sig gradvis bara åt egyptologi.

Hermann Junker (sitter till höger) på Arminna kyrkogård (1911/12).

Professionell utbildning

1901 började Junker studera under Adolf Erman i Berlin och publicerade sin avhandling 1903 med titeln "Om skriftsystemet i Hathortemplet i Dendera".

År 1906 publicerade han en grammatik av texterna i Dendera , vilket gav honom en utnämning 1907 som docent i egyptologi vid universitetet i Wien . 1908 reste han för första gången till Egypten för den preussiska vetenskapsakademin för att hjälpa till att dokumentera texterna i Philaetemplet . Som medlem av den egyptiska kommissionen för den österrikiska vetenskapsakademin föreslogs han officiellt som fältdirektör.

Professionellt arbete

Vintern 1909–1910 påbörjade Junker de första officiella österrikiska utgrävningarna i byn Tura nära Kairo, där han hittade rika förhistoriska fynd som han skickade till Kunsthistorisches Museum i Wien. Följande vinter ledde han utgrävningar vid El-Kubanieh norr om Assuan och hittade förhistoriska gravar och kyrkogårdar från Mellansriket och den nubiska C-gruppen. Hans intresse för det forntida nubiska folket drog honom till staden Toschke i Mellersta Nubia , som han grävde ut 1911–1912. Som ett resultat av sitt arbete utnämndes han 1912 till professor i egyptologi vid universitetet i Wien.

I januari 1912 började han utgräva Giza och deltog i tre kampanjer 1914 som täckte en yta på 15 000 kvadratmeter och mer än 600 gravar. Den 10 januari 1913 upptäckte han Mastaba av Kaninisut . Kort efter beslutet togs att köpa kultkammaren på Kunsthistorisches Museum i Wien för att utforska den typiska gravarkitekturen i det gamla kungariket .

Den fjärde kampanjen för 1914–1915 var redan i pipelinen när första världskriget förhindrade fortsatt arbete. Även efter kriget hindrade den ekonomiska situationen i Österrike och den politiska situationen i Egypten (som fram till 1922 var ett brittiskt protektorat) fortsatt arbete. I januari 1926 började den fjärde kampanjen, som fortsatte till södra sidan av den stora pyramiden 1928 i den sjunde kampanjen.

Efter Giza började Junker utgräva platsen Merimde-Benisalame i västra deltat. I sju kampanjer från 1928 till 1939 avslöjade han en omfattande neolitisk fri bosättning som blev en av de viktigaste för denna epok.

År 1929 tog Junker över ledningen av det tyska institutet för egyptisk arkeologi vid Kairoavdelningen vid det tyska arkeologiska institutet . 1934 blev han professor i egyptologi vid universitetet i Kairo, där han undervisade i 10 år.

Överraskad på semester vid andra världskrigets utbrott måste utgrävningarna i Egypten stoppas. Kairodepartementet flyttades först till Berlin, sedan 1943 till Wien. Under kriget fortsatte Junker att arbeta med publicering av material på Giza och återvände aldrig till Egypten.

Utvalda publikationer

• Die Grabung auf dem Mastabafeld von Gizeh. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1912.
• Vorbericht über die zweite Grabung bei den Pyramiden von Gizeh vom 16. Dezember 1912 till 24. März 1913. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1913.
• Vorläufiger Bericht über die dritte Grabung bei den Pyramiden von Gizeh vom 3. Januar bis 28. April 1914. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1914.
• The Austrian Excavations, 1914. Journal of Egyptian Archaeology 1 (1914), s. 250–253.
• Bericht über die ägyptische Expedition im Frühjahr 1925. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1925.
• Vorläufiger Bericht über die vierte Grabung bei den Pyramiden von Gizeh. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1927.
• Vorläufiger Bericht über die fünfte Grabung bei den Pyramiden von Gizeh. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1928.
• Vorläufiger Bericht über die sechste Grabung bei den Pyramiden von Gizeh. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1929.
• Vorläufiger Bericht über die siebente Grabung bei den Pyramiden von Giza vom 27. november 1928 bis 25. februari 1929. Wien: Akademie der Wissenschaft, 1929.
• Gîza I. Die Mastabas der IV. Dynastie auf dem Westfriedhof. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1929.
• Gîza II. Die Mastabas der beginnenden V. Dynastie auf dem Westfriedhof. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1934.
• Gîza III. Die Mastabas der vorgeschrittenen V. Dynastie auf dem Westfriedhof. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1938.
• Gîza IV. Die Mastaba des K3jm'nh (Kai-em-anch). Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1940.
• Gîza V. Die Mastaba des Snb (Seneb) und die umliegenden Gräber. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1941.
• Gîza VI. Die Mastaba des Nfr (Nefer), Kdf.jj (Kedfi), K3hjf (Kahjef) und die westlich anschliessenden Grabanlagen. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1943.
• Gîza VII. Der Ostabschnitt des Westfriedhofs. Erster Teil. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1944.
• Gîza VIII. Der Ostabschnitt des Westfriedhofs. Zweiter Teil. Wien: Rudolf M. Rohrer, 1947.
• Gîza IX. Das Mittelfeld des Westfriedhofs. Wien: Rudolf M. Rohrer, 1950.
• Gîza X. Der Friedhof südlich der Cheopspyramide. Westteil. Wien: Rudolf M. Rohrer, 1951.
• Gîza XI. Der Friedhof südlich der Cheopspyramide. Ostteil. Wien: Rudolf M. Rohrer, 1953.
• Gîza XII. Schlußband mit Zusammenfassungen und Gesamt-Verzeichnissen von Band I–XII. Wien: Rudolf M. Rohrer, 1955.
• "Mutter und Sohn auf einem Relief des frühen Alten Reiches." Anzeiger der phil.-hist. Klasse der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Jahrgang 1953, Nr. 14, s. 171–175.
• Prins Kaninisuts offerrum. Wien: Kunsthistorisches Museum, 1931.
• Zu einigen Reden und Rufen auf Grabbildern des Alten Reiches. Akademie der Wissenschaften i Wien, Philosophisch-historische Klasse, Sitzungsberichte, 221. Band, 5. Abhandlung. Wien och Leipzig: Hölder-Pichler-Tempsky, 1943.

Referenser och anteckningar

  Clemens Gütl (Hrsg.): Hermann Junker. Eine Spurensuche im Schatten der österreichischen Ägyptologie und Afrikanistik. Cuvillier, Göttingen 2017, ISBN 978-3-7369-9549-9 .