Hasserodes slott

Platsen för slottet Hasserode

Hasserode slott ( tyska : Burg Hasserode ) i kvarteret med samma namn i staden Wernigerode am Harz var en medeltida befästning vars plats ligger nära Hasserode station på Harz smalspåriga järnvägar . Idag finns inga synliga spår kvar av slottet.

Tidig historia

Arkivet dokumenterade historien om Harz- skogarna runt den en gång självständiga kommunen Hasserode, som har varit en del av stadsdelen Wernigerode sedan 1907, går långt tillbaka i medeltiden . Ursprungligen tillhörde denna skogbevuxna region en kejserlig skog innan den av de heliga romerska kejsarna och tyska kungarna överdrogs till grevarna av Wernigerode, som först nämndes 1121, som kom från Haimar i stiftet Hildesheim .

Grevarna av Wernigerode, liksom de flesta härskande dynastier, strävade efter att utöka sin inflytandesfär. I Harz Foreland vid foten av bergskedjan som kallas Huy hade de egendomar i olika byar. Dessa byar var dock under grevarna av Regenstein . I ett smart drag försökte Wernigerode-grevarna binda undersåtarna i dessa byar närmare dem genom att ge de lokala bönderna timmerrättigheter i deras skogar i Harz. Till exempel nämns redan 1253 Hadebergeberget ( nu känt som Heudeberberg ) söder om Augustinusermitaget Himmelpforten Abbey , förstört 1525. Regensteinbyn Heudeber beviljades timmerrättigheter i denna skog. Andra byar fick liknande rättigheter av grevarna av Wernigerode senast i mitten av 1300-talet i skogen till höger och vänster om Holtemme och i Drängedalen. Förutom Heudeber gynnades också byarna Reddeber , Danstedt , Ströbeck , Athenstedt , Aspenstedt , Sargstedt och Runstedt.

Dessa socknar, huvudsakligen belägna vid Huy, hade vissa privilegier inom ett angivet skogsområde, för vilket uttrycket Achtwort myntades i början av 1400-talet. I förhållande till det medeltida Tyskland var det mycket svårt att använda detta skogsområde för dessa byar som låg cirka 10 till 30 kilometer från Harz. För att skydda dem och bättre organisera skötseln av skogen krävdes en bas vid foten av Harz.

Källor

• Jacobs, Eduard (1882). Urkundenbuch der Deutschordens-Commende Langeln ..., Halle
• Sommer, Gustav och Jacobs, Eduard (1883). Beschreibende Darstellung der älteren Bau- und Kunstdenkmäler der Grafschaft Wernigerode. Halle
• Brückner, Jörg (1998). Die Burg Hasserode: zur Geschichte eines Rittersitzes am Fuße des Harzes. I: Burgen und Schlösser i Sachsen-Anhalt, Vol. 7, sid. 26–41.
• Brückner, Jörg (1998). Prügelei brachte ein Kurfürstentum hervor: Neues über die Burg Hasserode. I: Neue Wernigeröder Ztg., Jg. 9, 1998, 6, sid. 20