Harb ibn Umayya


Harb ibn Umayya حرب بن أمية
Född
Ḥarb ibn Umayya ibn Abd Shams

dog
Okänd
Känd för att vara mekkaernas qāʾid
Make Safiyya bint Hazn
Barn
Förälder Umayya ibn Abd Shams (far)
Militär karriär
Slag/krig

Ḥarb ibn Umayya ibn ʿAbd Shams ( arabiska : حرب بن أمية بن عبد شمس ) var far till Abu Sufyan och Arwa och son till Umayya ibn Abd Shams . Harb krediteras i den islamiska traditionen som den första bland Quraysh som skrev på arabiska och den första att sluta konsumera vin.

Krigsledare

Harb var en av de högsta ledarna för Quraysh i Mecka , tillhörande en av dess klaner, Banu Abd Shams . Den islamiska traditionen presenterar honom som efterträdaren till hans följeslagare, Abd al-Muttalib från Banu Hashim , som Qurayshs krigsledare. Han ledde Abd Shams eller Quraysh i allmänhet under Fijarkriget mot de nomadiska stammarna i Hawazin . Efter hans död återvände krigsledningen till Banu Hashim.

Enligt redaktörerna för Encyclopedia of Islam är berättelser om Harbs rivalitet och meritstrid med Abd al-Muttalib "utan tvekan en projektion bakåt av den senare konflikten mellan husen i Umayya [gren av Abd Shams] och Hashim " i 7-700-talen. Enligt historikern Mahmood Ibrahim härrörde rivaliteten mellan Harb och Abd al-Muttalib från Banu Umayyas ökande kommersiella makt på bekostnad av andra Qurayshitiska klaner, inklusive Banu Hashim.

Släktträd

Quraysh stam
Waqida bint Amr Abd Manaf ibn Qusai Ātikah bint Murrah
Nawfal ibn Abd Manaf 'Abd Shams Barra Hala Muṭṭalib ibn Abd Manaf Hashim Salma bint Amr
Umayya ibn Abd Shams ʿAbd al-Muṭṭalib
Harb Abū al-ʿĀs ʿĀminah ʿAbdallāh Hamza Abī Ṭālib Az-Zubayr al-ʿAbbās Abū Lahab
ʾAbī Sufyān ibn Harb al-Ḥakam ʿUthman ʿAffān
MUHAMMAD ( släktträd )
Khadija bint Khuwaylid
ʿAlī ( släktträd )
Khawlah bint Ja'far ʿAbd Allah
Muʿāwiyah I Marwan I ʿUthmān ibn ʿAffān Ruqayyah Fatimah Muhammad ibn al-Hanafiyyah ʿAli ibn ʿAbdallāh
Sufyanider Marwanids al-Ḥasan
al-Ḥusayn ( släktträd )

Abu Hashim (Imām av al-Mukhtār och Hashimiyya )


Muhammad "al-Imām"
( abbasider )
Ibrāhim "al-Imām" al-Saffāḥ al-Mansur

Bibliografi