Runinskrifter i Hagia Sofia

Exteriör vy av Hagia Sofia, 2013

Det finns minst två runinskriptioner i Hagia Sofias marmorbräckningar . De kan ha graverats av medlemmar av Varangian-gardet i Konstantinopel under vikingatiden .

Halfdan-inskriften

"Halfdan-inskriften" - 2014
Transkription av de igenkännliga Halfdan-runorna

Den första runinskriften upptäcktes 1964 på en bröstvärn på översta våningen i södra galleriet, och upptäckten publicerades av Elisabeth Svärdström i "Runorna i Hagia Sofia", Fornvännen 65 (1970), 247–49. Inskriften är nedsliten så numera är bara -ftan , som är det nordiska namnet Halfdan , läsbar. Resten av inskriptionen anses vara oläslig, men det är möjligt att den följde den vanliga formeln "NN ristade dessa runor".

Den andra inskriptionen

En andra inskription upptäcktes av Folke Högberg från Uppsala 1975. Den upptäcktes i en nisch i norra delen av samma galleri som den första inskriptionen. Fyndet rapporterades till Runeavdelningen i Stockholm 1984, men det publicerades inte. Arkeologen Mats G. Larsson upptäckte runorna på nytt 1988 och publicerade fyndet i "Nyfunna runor i Hagia Sofia", Fornvännen 84 (1989), 12–14. Han läste ari:k och tolkade det som ett möjligt "Ári m(ade)" eller "Ári m(ade runorna)". På grund av osäkerheten i läsningen har inskriften inte registrerats i tidskriften Nytt om runer 4 från 1989.

Högberg hade gjort en annan läsning än Larsson 1975, och denna läsning stöddes av Svein Indrelid, professor i arkeologi vid universitetet i Bergen, 1997. Läsningen av Högberg och Indrelid är mannens namn Árni och de anser att inskriften till vara ren graffiti , till skillnad från Larsson. Den senare fick kännedom om Högbergs tolkning 1989, men han försvarade sin egen tolkning.

Fler inskriptioner

Professor Indrelid gjorde kopior av fem möjliga runinskrifter på bröstvärnet och han överlämnade dem till det norska runarkivet 1997. Det kan finnas ytterligare runinskrifter som väntar på att hittas på väggarna och andra delar av Hagia Sofia.

Se även

Källor