Høvringen
Byn | |
Høvringen | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Norge |
Område | Östra Norge |
Grevskap | Innlandet |
Distrikt | Gudbrandsdalen |
Kommun | Sels kommun |
Elevation | 987 m (3 238 fot) |
Tidszon | UTC+01:00 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+02:00 ( CEST ) |
Postnummer | 2673 Høvringen |
Høvringen är en by i Sel kommun i Innlandet fylke, Norge . Byn ligger i den norra delen av kommunen, högt uppe i bergen längs Gudbrandsdalen . Byområdet ligger på en höjd av cirka 1 000 meter (3 300 fot) över havet. Byområdet fungerar nu som huvudentré till den bergiga Rondane National Park , den första nationalparken som etablerades i Norge.
Historia
Ursprungligen var Høvringen fylld av små sommarfäbodar ( norska : seter ) som användes av bönder från byarna nere i dalen. De första turisterna kom till Høvringen redan på 1880-talet. Nationalparken vid Rondane grundades 1962, vilket förde mycket fler turister till området. När området övergick från ett jordbruksområde till en modern turistort har områdets djurliv förblivit rikt och hög standard och god service kombineras med bevarandet av de gamla setergårdarnas kultur och traditioner .
Turism
Kulturen och traditionerna i det gamla fäbodsamhället är fortfarande väl bevarade, och idag har Høvringen boenden för cirka 1000 gäster inklusive allt från enkla stugor med självhushåll och ett fjällskoleläger till flera fjällstugor och hotell. Dessutom finns över 200 privatägda stugor som byggts i området.
Høvringen och dess omgivningar har cirka 120 kilometer (75 mi) preparerade längdskidspår och 50 kilometer (31 mi) markerade spår inom Rondane nationalpark . De markerade sommarvandringslederna sträcker sig mer än 150 kilometer (93 mi) både inom och utanför Rondane nationalpark.
Kultur
Høvringen och Rondane har satt sina spår i norsk kulturhistoria. På sin resa genom Gudbrandsdalsdalen stannade Peter Christen Asbjørnsen , känd för sina sammanställningar av gamla norska legender och sagor, i Høvringen 1842. Hans vistelse låg till grund för berättelsen om en lokal legend, Per Gynt , som kom. på troll och skrämmande monster i Rondane. Asbjørnsens saga "Renjakt" vid Rondane 20 år senare skapade grunden för Henrik Ibsens drama Peer Gynt .
I "Brudkransen", första delen av Sigrid Undsets trilogi Kristin Lavransdatter , får den unga huvudpersonen Kristin följa med sin far upp i bergen. Här beskriver hon Høvringen och Rondane med en atmosfär av stor legend och vidskepelse.
Kristin tittade med stora ögon – aldrig tidigare hade hon drömt om att världen var så stor och vid. Skogskuggade fält lågo under henne på alla sidor; dalen var blott en klyfta mellan de väldiga fjällen, och sidklöfterna ännu mindre klyftor; det fanns många sådana, men ändå var det lite av dalar och mycket av fjäll. Runt omkring höjde sig grå toppar, flammande av gyllene lavar, över skogshavet, och långt borta, alldeles på himlens rand, stod blå toppar som blänkte här och där av snö och smälte framför deras ögon in i det gråblåa. och rena vita sommarmoln. Men nordost, närmare – strax bortom sæterskogarna – låg en klunga av mäktiga skifferfärgade kupoler med strimmor av nyfallen snö nerför sina sluttningar.
— Sigrid Undset, "Brudskransen", Kristin Lavransdatter (1920)
Författaren Aasmund Olavsson Vinje gav Rondane en central position i sin poetiska reseskildring "Ferdaminne". Hans dikt Ved Rondane tonsattes senare av Edvard Grieg , som även skrev musik till Ibsens pjäs. Målarna Erik Werenskiold , Hans Gude och inte minst Harald Solberg har alla hittat motiv i Rondane till sina verk. Solbergs En vinternatt i Rondane har röstats fram till Norges nationalmålning.
externa länkar
- Officiell turistinformation
- Välkända stugor vid Høvringen
- Den Norske Fjellskolen Rondeheim
- Øigardseter Fjellstue
- Smuksjøseter Fjellstue
- Rondane Haukliseter Fjellhotell
- Putten Seter