Gunnar Gunnarsson
Gunnar Gunnarsson (18 maj 1889 – 21 november 1975) var en isländsk författare som främst skrev på danska . Han växte upp, i betydande fattigdom, på Valþjófsstaður i Fljótsdalurdalen och på Ljótsstaðir i Vopnafjörður . Under första hälften av 1900-talet blev han en av de mest populära romanförfattarna i Danmark och Tyskland. En gång åkte han till Tyskland och hade ett möte med Hitler och anses vara den ende islänningen som träffat honom.
Han anses ofta vara en av de viktigaste isländska författarna och skrev romanen Af Borgslægtens Historie (översatt till engelska som Guest the One-Eyed ), den första isländska skriften som någonsin gjorts till en film. Han skrev också den självbiografiska romanen Kyrkan på berget (1923–28).
Bakgrund
Gunnar förlorade sin mamma i tidig ålder. Fram till 18 års ålder arbetade han på familjegården och fick sin utbildning i små landsbygdsskolor.
Han började tidigt skriva poesi och noveller och publicerade sina första diktböcker vid 17 års ålder. Hans familj var för fattig för att ge honom traditionell skolutbildning, men 1907 kunde han äntligen skriva in sig på Askov Højskole, en Folkhögskola i Danmark. Under de två år han tillbringade där blev han fast besluten att arbeta som författare. Han bestämde sig också för att skriva på danska för att nå en bredare publik.
Efter flera svåra år gav Gunnar ut sin första roman 1912, den första volymen av Af Borgslægtens Historie (översatt till engelska som Guest the One-Eyed ). Den andra och tredje volymen publicerades året därpå, den tredje blev en stor framgång i Danmark och gjorde hans namn som författare. Fyra volymer dök upp i detta melodramatiska epos som berättar om tre generationer isländska bönders historia. Med hjälp av Kain och Abel är detta berättelsen om två bröder, av vilka den ena är en drömmare som tvingas välja mellan sina kreativa längtan och plikt, medan den andre är ondska inkarnerad i de två första volymerna, men återvänder som den helgonliknande Gäst den Enögde i den tredje, efter att ha sonat sina synder genom att tjäna andra.
Första världskriget förde in en strimma av pessimism i Gunnars författarskap. Mellan 1920 och 1940 publicerade han ett antal essäer om politiska och sociala frågor samt om nordiskt samarbete. Han höll också ett flertal föreläsningar i Norden och i Tyskland.
1939 flyttade Gunnar tillbaka till Island och bosatte sig först på Skriðuklaustur , en gård på östra Island, där han byggde ett hus ritat av den tyske arkitekten Fritz Höger . Huset skänktes senare till den isländska staten och förvandlades till ett museum till minne av författaren. 1940 reste Gunnar, en nazistsympatisör, krigstidens Tyskland på en omfattande föreläsningsturné, även han träffade Adolf Hitler . 1948 flyttade Gunnar till Reykjavík , där han började översätta sina egna verk till isländska. Denna uppgift var nästan klar före hans död 1975.
Gunnars böcker har översatts till många språk. Hans mest kända verk, efter Guest the One-Eyed , inkluderar The Good Shepherd och The Black Cliffs . Han var en beundrare av de isländska sagorna och översatte Grettis saga till danska.
År 1911 publicerade Gunnar Digte , en diktsamling tillägnad hans livslånga kärlek och följeslagare, Franzisca Antonia Josephine Jørgensen. De gifte sig 1912. Franzisca Gunnarsson dog ett år efter sin man, och de begravdes båda på ön Viðey nära Reykjavík, som tidigare tillhörde en katolsk kyrka. Gunnar föddes och växte upp som luthersk protestant, men hans fru var katolik.
Gunnar Gunnarsson Institutet
Gården och husen på Skriðuklaustur donerades av paret Gunnarsson till isländska staten 1948. Efter en genomgripande renovering installerades det nygrundade Gunnarssoninstitutet i byggnaderna på Skriðuklaustur 1997. Dess roll är att stödja litterära strävanden, med tonvikt på Gunnar Gunnarssons verk, och att driva ett residens för konstnärer, författare och forskare. Institutet bidrar också mer generellt till utvecklingen av ekonomin på östra Island.
Under senmedeltiden var Skriðuklaustur platsen för ett kloster. Detta är nu föremål för en arkeologisk utgrävning som startade 2002 och var planerad att slutföras 2007.
Nobelprisnominering
Gunnar Gunnarsson kom i fråga för Nobelpriset i litteratur 1918, 1921, 1922, 1955, 1960 och 1961 med 1955 det år han hade flest nomineringar. År 1955 behandlades ett delat Nobelpris i litteratur mellan Gunnarsson och den utvalde vinnaren Halldor Laxness av Svenska Akademiens Nobelkommitté .
Bibliografi
På danska
- Digte (1911)
- Ormarr Ørlygsson. Af Borgslægtens Historie (1912)
- Gæst den enøjede. Af Borgslægtens Historie (1913)
- Den danske frue på Hof. Af Borgslægtens Historie (1913)
- Den unge Ørn. Af Borgslægtens Historie (1914)
- Livets Strand (1915)
- Varg i Veum (1916)
- Drengen (1917)
- Små Skuespil (1917)
- Små Historier (1918)
- Edbrødre (1918)
- Salige er de enfoldige (1920)
- Ringen (1921)
- Dyret med glorien (1922)
- Små historier (1922)
- Den glade gård (1923)
- Leg med strå (1923)
- Skibe på himlen (1925)
- Natten og drömmen (1926)
- Det nordiske rige (1927)
- Den uerfarne resenärer (1927)
- Hugleik den hårdtseljende (1928)
- Svartfugl (1929)
- Island (1929)
- En dag tilovers (1929)
- Jón Arason (1930)
- Rævepelsene (1930)
- Verdens Glæder (1931)
- Vikivaki (1932)
- De blindes Hus (1933)
- Jord (1933)
- Hvide-Krist (1934)
- Sagaøen (1935)
- Gråmand (1936)
- Advent (1937)
- Trylle och annat Smaakram (1939)
- Brandur på Bjarg (1942)
- Sjælemesse (1953)
- Sonate ved havet (1955)
På engelska
- Advent (1939)
- The Black Cliffs (1967)
- Gäst den enögde (1920)
- Den gode herden (1940)
- Natten och drömmen (1938)
- Sju dagars mörker (1930)
- Ships of the Sky (1938)
- The Sworn Brothers (1921)
- Trylle och andra små yngel (1947)
externa länkar
- Hemsida för Skriduklaustur – Gunnar Gunnarsson institutet
- Gunnar Gunnarsson, 'Far och son', i Sju isländska noveller , red. av Ásgeir Pétursson och Steingrímur J. Þorsteinsson (Reykjavík: Utbildningsministeriet, 1960), på https://www.gutenberg.org/ebooks/5603 , översättning från 'Feðgarnir', Eimreiðin , 20 (1914), 7-15, http://timarit.is/view_page_init.jsp?pubId=229&lang=is (även tillgänglig som Gunnar Gunnarsson, 'Feðgarnir', Voröld (12 november 1918), 2, http://timarit.is/view_page_init.jsp?pageId =2314212&lang=da ).
- Tidningsklipp om Gunnar Gunnarsson i 1900-talets pressarkiv för ZBW
- Verk av Gunnar Gunnarsson på LibriVox (public domain ljudböcker)