The Goddess (film från 1934)

The Goddess
Goddess 1934 film poster.jpg
Film affisch
Traditionell kinesiska 神女
Förenklad kinesiska 神女
Bokstavlig mening gudinna (även en eufemism för en vacker eller utbildad kvinnlig prostituerad )
Hanyu Pinyin shénnǚ
Regisserad av Wu Yonggang
Skriven av Wu Yonggang
Producerad av Luo Mingyou
Medverkande
Ruan Lingyu Zhang Zhizhi
Filmkonst Hong Weilie

Produktionsbolag _
Utgivningsdatum
  • 1934 ( 1934 )
Körtid
85 minuter
Land Kina
språk
Tyst skrivna kinesiska mellantexter
Gudinnan

The Goddess ( kinesiska : 神女) är en kinesisk stumfilm från 1934 utgiven av Lianhua Film Company (United Photoplay). Filmen berättar historien om en icke namngiven kvinna, som lever som gatuvandrare på natten och hängiven mor på dagen för att få sin unge son en utbildning mitt i sociala orättvisor på gatorna i Shanghai , Kina . Ruan Lingyu har huvudrollen i en av hennes sista roller och regisserades av Wu Yonggang . Lo Ming Yau producerade filmen och Hong Weilie var filmfotograf .

Allmänheten svarade med entusiasm, till stor del på grund av Ruan Lingyus popularitet i Shanghai i början av 1930-talet. Fyra år efter det ursprungliga släppet av Goddess gjorde Yonggang Wu om filmen som Yanzhi Lei) med ändringar i skådespelarna, inställningen och delar av handlingen. Efter Stanley Kwans återupplivande av Ruan Lingyus berättelse genom biopic Center Stage (1991) med Maggie Cheung i huvudrollen som Ruan, återupplivades det omfattande allmänhetens intresse för den kinesiska klassiska biografen.

Idag är Goddess en av de mest kända filmerna från Kinas filmiska guldålder och har utsetts till en av Kinas 100 bästa filmer av Hong Kong Film Awards 2005.

Kasta

  • Ruan Lingyu som "Gudinnan", en kärleksfull mamma som tvingas in i prostitution för att försörja sin unge son.
  • Zhang Zhizhi som "Boss" Zhang, en ligist som utnyttjar gudinnan och agerar som hennes hallick efter att han erbjuder henne skydd från polisen.
  • Lai Hang som gudinnans son, som utsätts för diskriminering när han växer upp på grund av sin mammas yrke.
  • Li Junpan som rektor, en välmenande äldre man som står upp för gudinnans son, efter att medlemmarna i skolstyrelsen upptäcker att hans mamma är en prostituerad och vill utvisa honom. Den gamla rektorn representerar också direktören Wu Yonggangs röst.

Komplott

En icke namngiven ensamstående mamma ( Ruan Lingyu ) arbetar som prostituerad för att försörja sig själv och sin lilla son i 1930-talets Shanghai. En natt, på flykt från ett polissvep, springer hon in i rummet till en ligist som kallas "Bossen", ( Zhang Zhizhi ) som sedan tvingar henne att ha sex med honom i utbyte mot att gömma henne för polisen.

Hon går med på det och senare spårar chefen, med två av sina hantlangare, upp henne och dyker upp hos henne och hävdar henne som sin egen privata egendom. Från och med då stjäl han alla hennes inkomster för att finansiera sin spelvana. Mamman försöker fly, undvika honom och hitta ett respektabelt jobb, genom att flytta till en ny lägenhet. Men efter att ha pantsatt sina smycken för att köpa en leksak till sin son, återvänder hon hem för att få reda på att chefen spårade upp henne igen. Han hotar henne och skrämmer henne genom att påstå att hon sålt sin son och mamman bestämmer sig för att underkasta sig honom igen för att hämta sin son. Medan hon lever med ligisten gömmer hon i hemlighet sina nätters inkomster bakom ett hål i väggen, för att ge sin son en utbildning.

Efter flera år skriver hon in sin son i en privatskola. Men strax efter börjar andra barn i skolan mobba honom och kalla honom en "jävel" och föräldrarna får också veta att pojkens mamma är en prostituerad, vilket leder till att de skickar förebråelsebrev till skolan och kräver att skolan ska utvisa pojken. , och klagar på att de inte kan tillåta sina barn att studera tillsammans med ett barn från mamma med ett olyckligt yrke. Utan ett val gör rektorn ett besök i gudinnans hem för att undersöka anklagelserna om hennes yrke, men ryktena visar sig stämma. När han bestämmer sig för att utvisa pojken, påverkas han av moderns genuina kärlek till sin son och hennes innerliga gråt och ifrågasätter varför hennes son inte kan ta emot det som är bäst för honom. Rektorn inser sitt misstag och går tillbaka till skolan för att övertyga andra medlemmar i skolkommittén men de lyssnar inte på honom. Vid misslyckande säger rektorn upp sin tjänst och pojkens utvisning går igenom.

Därefter planerar mamman att flytta till en ny plats med sin son där ingen kommer att känna igen vem de är. När hon försöker ta ut sina besparingar från hålet i väggen inser hon att ligisten har stulit pengarna för att stödja hans spelvanor. När hon ber honom att lämna tillbaka hennes pengar hånar han henne och informerar om att han redan har spenderat dem. I ett ögonblick av ilska dödar hon oavsiktligt ligisten genom att slå sönder en flaska på hans huvud.

Till slut döms mamman för mordet på ligisten, Boss, och döms till 12 års fängelse. När rektorn läser om denna nyhet i en tidning, besöker han henne bakom fängelser och lovar henne att han skulle adoptera hennes son från barnhemmet och uppfostra honom väl och ge en bra utbildning. Orolig för sin sons framtid och att hon inte vill att han ska belastas med sin mammas mörka historia, ber hon rektorn berätta för sin son att hans mamma är död. Efter att rektorn gått ler den unga mamman när hon ser en ljus framtid för sin son, men hennes leende försvinner snabbt när hon återvänder till den kalla verkligheten i sitt liv i fängelsecellen.

Titel

Filmens titel innehåller flera betydelseskikt. Ordet "gudinna" är meningsfullt genom att det representerar huvudpersonens dubbla identiteter. Under dagen hänvisar ordet till karaktären som en gudomlig "gudinna", en kärleksfull mor och vårdnadshavare för sin son, medan det på natten hänvisar till hennes yrke; den kinesiska termen shennü fungerar också som en gammal eufemism för prostituerad . Vid tiden för filmens premiär var denna eufemism särskilt relevant eftersom Shanghai ansågs vara hem för 100 000 kvinnor som arbetade som prostituerade. Wus användning av eufemismen skildrar hans syn på att se bortom stereotypen av de fallna kvinnorna och uppmärksammar teman som klasskamp och social ojämlikhet genom Ruan Lingyus komplexa karaktär, som är både utsatt och bemyndigad ibland. Även om hon möter samhällets fördomar, kämpar hon kontinuerligt mot socialt tryck och försöker söka rättvisa i systemet.

Gudinnan i historiska Shanghai

I The Goddess dyker Ruan upp framför kameran iförd en cheongsam (även kallad qipao), en populär stil som burits av kvinnor sedan 1920-talets Kina. På 1930-talet blev qipao den exemplariska klänningen för moderna kvinnor i urbana Shanghai. Välbärgade kvinnor, kurtisaner, dansvärdinnor, skådespelerskor, flickstudenter och kvinnliga arbetare accepterade nästan alla den karakteristiska stilen qipao.

De klädde sig i qipao tillsammans med kort bob eller permanentat hår, strumpor, höga klackar och smink som inte var så annorlunda som de västerländska flapparna. I denna mening representerar Qipao blandningen av kinesisk kultur och västerländsk kolonisering och återspeglar Shanghais försvagade stat. Qipao publiceras också i bildtidningar, modedesign berikade klädstilar. Fetisch för utseende och mode inträffade på bio tillsammans med de kvinnliga reklamkalenderaffischerna (yuefenpai 月份牌).

Som tidiga exempel på kinesisk kommersiell reklam framställer kalenderaffischer exklusivt kvinnor, många bära Qipao, som förmedlare av moderna marknadsföringsbudskap. De inkluderar bilder på kvinnor som sitter med korsade ben, en specifik kroppshållning som både i Kina och i väst kan läsas som en symbol för modernitet och som en möjlig påminnelse om sexuell tillgänglighet. Kalenderaffischer bidrog till att skapa ett hybridformat av könsrepresentation där kvinnor framställs samtidigt som både subjekt och objekt för marknads- och sexuell konsumtion, och mer exakt där "gränserna för subjekt och objekt, aktiv och passiv, ägare och ägd, unik och allmän , bryts ner i ett oändligt reflexivt samspel mellan konsument och konsumerad.

Qipao, som en stil för de varumärkta kvinnorna på kalenderaffischerna, återspeglar ett samhälle som objektiverade kvinnliga kroppar som en källa till nöje och förvandlade dem till handelsvaror som ledde till uppkomsten av prostitution i Shanghai. Baserat på data som samlats in från sociologen Gamble: 1917 hade Shanghai den högsta befolkningen av prostituerade jämfört med andra städer, som London, Berlin och Peking. Uppgifter visar att 1935 var det 1 kvinna av 9 - 15 kvinnliga vuxna som tog till prostitution för att försörja sig. Dessa siffror är anledningen till att Wu valde Shanghai som gudinnans bakgrund, för att skildra Shanghais underkastelse till utländska styrkor och de fallna kvinnorna i Shanghai. Å andra sidan blev prostituerade, som den visuella förebudet för kinesisk modernitet, den negativa sidan av denna storstadsstad, eftersom deras roller fick betydelsen av "offer" och "oordning".

I den här filmen spelade Ruan en prostituerad som stod på nattgatan med sin långa qipao. Hon var dock inte utformad som sexig i traditionell mening. Även om filmen berättar en historia om en prostituerad, fokuserade den inte på de "erotiska implikationerna" av prostitution, för att inte tala om sambandet med moraliskt förfall. Istället fokuserar den på Ruans karaktärs lidande från utbildningssystemets fördomar, förnedring från grannar och övergrepp av ligisten. Den tillfälliga statusen som prostituerad och implikationen av qipao skildrar tillsammans dessa fallna kvinnors lidande som kännetecknas av Ruans karaktär.

Utövandet av självcensur

Under den tidsperiod som kretsade kring gudinnan hade en stor del av Shanghais kvinnliga befolkning utsetts till prostituerade – en trettondel av den kvinnliga befolkningen. Efter att ha ägnat sin tid åt att observera dessa "gatuvandrare" och det faktum att mycket av Wu Yonggangs tidiga erfarenhet av filmutbildning kretsade kring fallna kvinnor-genren. Wu Yonggang hade från början velat skriva ett manus för att få sympati för dem.

Trots Wus önskemål om att visa mer av kvinnornas verklighet i Shanghai, tvingades han genomgå självcensur för att navigera i den diffusa och genomgripande oro för ideologi, politik och marknad som Kinas filmskapare konfronterades med 1934. Detta visar Wu Yonggang. svar till samtida kritiker, "'När jag först började skriva om gudinnorna, ville jag visa mer av deras verkliga liv, men omständigheterna tillät mig inte att göra det."

Omständigheterna som han hänvisar till var de strikta konservativa restriktionerna och den statliga övervakningen på plats av Kinas nationalistparti Kuomintang (KMT) under filmens produktion i oktober och november 1934. När KMT kom till makten inrättade de "filmcensurlagen". 1930 och filmcensurkommittén (FCC) 1931.

Under 1930-talets New Life Movement uppmuntrades filmskapare att främja konfucianska värderingar, tillsammans med ideal om självuppoffring och disciplin i vardagen. Filmer skulle behöva presentera sina manus för FCC för att säkerställa upprätthållandet av New Life Movements värderingar. New Life Movement betonade också censureringen av otillåtna scener. Den kvinnliga huvudrollen i Goddess är en prostituerad, men det finns aldrig några otillåtna scener, utan antyds istället (Gudinnans barn). Trots bristen på bevis som pekade på några formella order som begär förändringar av Goddess , kan Wu fortfarande ha känt det statliga trycket, som rapporterats av Lianhuas veckobrev att New Lifes organisationskommittémedlemmar, såväl som högt uppsatta regeringsministrar som Chen Gongbo, hade gjort flera besök på uppsättningen halvvägs genom skjutningen av gudinnan .

The Confucian Convention: Motherhood in a Patriarchal Society

Den här filmen innehåller flera teman som anspelar på vissa idéer som hade funnits i Kina. I en kort essä som publicerades innan filmen släpptes 1934, skriver Wu,

"När jag började skriva manuset ville jag fokusera mer på ['prostituerade'] faktiska livserfarenheter. Men mina omständigheter gjorde detta omöjligt. För att dölja denna svaghet gick jag över till moderkärlek samtidigt som jag överlämnade prostitution till bakgrunden genom att skildra en illegal prostituerad som kämpar mellan två liv för sitt barns skull. Jag använde en exploaterande ligist för att driva fram handlingen. Jag lade också rättvisa ord i munnen på en uppriktig skolrektor och lät honom avslöja den sociala orsaken till prostitution. Jag gjorde inte det erbjuda en lösning på problemet."

Han använde avsiktligt moderskapet som en startpunkt för en mer grym undersökning av villkoren för prostituerade i Shanghai på 1930-talet.

Även om den här filmen påminner om genrekonventionerna som ses i filmerna som innehåller "fallen kvinna"-figur, bygger den också på frågorna om moderskap i fronten och i centrum. Filmen börjar med en art déco-bild på baksidan, med titeln överlagd på denna bild. Den här bilden visar en naken kvinna med händerna bundna bakom ryggen, framåtlutad över det nakna barnet. Denna skildring av en kvinna som lutar sig över barnet tycks påminna om temat moderskap för tittarnas sinnen. Den här bilden dyker upp igen som bakgrund för senare mellanrubriker, vilket visar betydelsen av moderskapet som tema i denna film. "Moderns melodramer", där mödrar offrar sig för sina barn, var en häftklammer i Hollywood sedan 1920-talet och Kina hade en liknande motivation för detta tema; Den konfucianska konventionen lärde kvinnor att vara en "dygdig hustru och god mor" (xianqi linangmu). Denna modell av kvinnlighet återupplivades av Kinas nationalistiska regering som lanserade sin kampanj "New Life Movement" i februari 1934.

På toppen av denna konservativa modell verkar en annan långvarig modell av idealiserad kvinnlighet vara på gång i den här filmen, och det är legenden om "Mencius mamma". Den berömda berättelsen med namnet "Three Moves", där Mencius mamma strävar efter att hålla sin son borta från dåliga influenser, förklarar att Mencius mamma bestämde sig för att flytta när hon märkte att Mencius började imitera begravningsentreprenörens handlingar medan de bodde nära en kyrkogården och när de flyttade till en plats som låg nära en marknadsplats, började hennes son imitera säljarnas höga röst. Därför bestämde sig Mencius mamma för att flytta till en plats som låg nära en skola. Slutligen började Mencius imitera eleverna och lärarna som arbetade med sin studie.

Filmen speglar också en stark känsla av patriarkat på sättet att problemet mamman står inför löses. Filmen porträtterar den äldre rektorn, som är en man, som kliver in för att lösa dilemmat för mamman. Han ställer upp för hennes son när skolstyrelsen försöker utvisa sonen. Inför kameran, säger han, "Det är sant att barnets mamma är en gatuvandrare, men detta beror på bredare sociala problem... Utbildning är vårt ansvar, och vi måste rädda det här barnet från motgångar." Sonen blir fortfarande utvisad och mamman hamnar i en fängelsecell, och när det verkar som att det inte finns något hopp för den maktlösa modern, dyker rektorn upp igen för att ge henne den ultimata lösningen; han erbjuder sig att bli surrogatfar till hennes son och uppfostra honom själv. Filmhistoriker har hävdat att denna slutsats och berättelse lämnar det patriarkala systemet oförändrat och hävdar den manliga agenturens företräde, där mannen med en position av respektabilitet och auktoritet försöker rätta till fel och förvandlas till en frälsare, som ingriper i den utsatta kvinnans situation för att erbjuda den ultimata lösningen på problemet. Även om man skulle kunna säga att den här filmen speglar verkligheten som kineser under just den tiden upplevde i vardagen, verkar den också fungera som en byrå för att förstärka patriarkisters centrala idéer; den kvinnliga mamman är sårbar och i behov av hjälp från den manliga rektorn som kan lösa problemen åt henne.

Hollywoods inflytande

Många tidiga Shanghai-producerade filmer var starkt influerade av Hollywood, en egenskap som vanligtvis ses i filmografin av Lianhua Film Company . Goddess är fortfarande en av deras mest välkända filmer och uppvisar några av de kameratekniker som är karakteristiska för Hollywood som också kan identifieras som en del av Lianhua Film-stilen. Genom att använda mellantexter, ljussättning och distinkta närbilder av huvudpersonens ansikte humaniserar filmfotograf Hong Weilie gudinnan och skapar en stark känslomässig koppling mellan hennes karaktär och publiken.

Mer än att bara vara influerad av filmteknik med ursprung i Hollywood, lånar Goddess också generiska konventioner, särskilt från filmerna " fallen woman " som populariserades på 1920- och 30-talen som Stella Dallas (1925), Stella Dallas (1937), Madame X (1929) , The Sin of Madelon Claudet (1931) och Blonde Venus (1932). Några likheter inkluderar gudinnans fall från nåd i samhället, även om detta i motsats till många fallna kvinnofilmer inträffar före filmens början, och hennes hängivenhet till sitt barn, villig att göra stora personliga uppoffringar för att säkerställa ett bättre liv för honom. Men medan Goddess har en narrativ skuld till dessa tidigare Hollywood-filmer, har dess kvalitet varit tillräcklig för att föreviga den som en värdig samtida av dem, särskilt baserat på styrkan i Ruan Lingyus prestation. På samtida internationella filmfestivaler har Ruan Lingyu presenterats tillsammans med andra produktiva "fallen kvinna"-skådespelerskor som Marlene Dietrich och Barbara Stanwyck , och till och med fått smeknamnet "Orientens Garbo", en referens till Greta Garbo .

Reception

Wus regidebut togs emot långt tillbaka 1934. Ruan Lingyus popularitet citerades som en påverkan, såväl som den känslomässiga dragningskraften, med kulturrevolutionen som påverkade acceptansen av filminnehåll och stilar. Intresset för den "klassiska" filmeran för kinesisk film återvände internationellt efter Maggie Cheungs skildring av Ruan Lingyu i biopic Center Stage (1991), som återskapar en av dess scener.

Filmiska tekniker

Montage

En snabbt skuren, ganska kalejdoskopisk serie bilder som ofta kondenserar men ibland utökar tid och rum.

  • Montage av ikoniska bilder av gatorna: en förbipasserande spårvagnsbil, människor på en livlig trottoar framför en skyltdocka i en baddräkt och en spådam. (5:03 - 5:24) Monteringen här visar att Night Shanghai är en livlig, livlig plats där en mängd olika butiker, handlare gör affärer. Den fallna kvinnan, Ruans karaktär, försöker också försörja sig som de andra.
  • Snabbt montage av polisen som genomför ett svep på gatorna av okänd anledning. (8:51 - 9:15). Detta montage indikerar paniken och rädslan hos folkmassan och Ruans karaktär när de springer, gömmer sig och flyr i snabba takt. Det visar också att invånarna inte har något positivt intryck av polisen i 1930-talets Kina. Istället är de rädda för polisen.

Lösa upp

  • dissolve är en typ av mjuk redigering som används för att skapa en känsla av dynamik inom en enskild scen och mellan scener. En serie upplösningar vid det klimaktiska ögonblicket (mellan 1:10 och 1:11) visar gudinnans desorientering när hon slår ligisten över huvudet, vilket upplöses i domstolen som dömer henne, och sedan hennes ankomst i fängelse

Matt bild En typ av specialeffekt där ett område av bilden filmas, antingen genom att fotografera en riktig bakgrund direkt eller måla en och fotografera målningen medan det återstående området lämnas tomt genom att blockera ett motsvarande område på linsen, det tomma området fylls sedan genom att filma med det motsatta området blockeras, varefter de två områdena kombineras i bearbetning. I den grinande ligistens perspektiv framträder Shanghais nattlandskap, och det som får honom att le är en vision av gudinnan, leende och strålande över nattens stad. (12:26) Den matta bilden, gjord med samma dubbelexponeringsteknik som användes i Laborer's love (1922), ställer staden och kvinnan samman. Sett med denna lustfyllda mans ögon personifieras staden som en sexuellt inbjudande kvinna som finns där ute och tillgänglig. Den matta bilden visar också de fördomar som de utsatta fallna kvinnorna upplever i Shanghai då kraftfullt manligt förtryck kan uppfatta dem som personliga ägodelar godtyckligt.

Inramning De enskilda rektangulära fotografierna på en remsa av filmfilm, som när de körs genom en projektor ger intrycket av rörelse på grund av små variationer i positionen för det objekt som fotograferas. Ligisten är ofta inramad, från en låg vinkel i medium närbild, vilket understryker hans larger than life-närvaro. Han tar bokstavligen mer av skärmutrymmet. När Ruans karaktär tar upp den trasiga leksaken på golvet och tittar upp på ligisten, klipper kameran till en bild av mamman hukad med sitt barn inramat mellan mannens ben. (24:46) Ruans karaktärs hukande position mellan mannens ben visar att hon, som en utsatt, svag kvinna, inte kan fly från den skrämmande och mäktiga mannen.

Ellipsis När Ruans karaktär, nu klädd i en vit klänning, plötsligt dyker upp - hennes kostym signalerar ett tidshopp mellan bilder av hennes lägenhet och nattgatorna. (8:43) Ellipsen får handlingen att gå framåt och snabbare genom att utesluta de onödiga scenerna och låta regissören fokusera på nyckelintrigen direkt.

Scenografi: Visa enkelheten i gudinnans boningsrum: en säng, ett bord, några stolar, en varmvattenflaska, ett par klänningar och några andra ägodelar. (2:01 - 2:21) (2:56) När den feta, höga ligisten är i rummet med henne blir det inre utrymmet klaustrofobiskt. (22:25). Detta tyder på att ligisten, som en betydande figur, invaderar Ruan och hennes son, en lidande kvinna och ett stackars barns lilla, personliga utrymme som manlig förtryckare. Scenografi är avskalad till bar ikonografi - detta är ett utrymme där fyra namnlösa personer - en kvinna, hennes barn, en manlig förtryckare och en manlig frälsare spelar ut ett elementärt moraliskt drama.

Redigering Processen att skarva ett skott till ett annat; synonymer med skärning.

  1. Brisk: Ett skott på bara några sekunder. Överheadbild av kvinnan som plockar upp en ny klient på gatan, övergång mellan scenerna. (7:00 - 7:05) Bilder av Shanghais nattlandskap i neon, infogade i en scen som utspelar sig i kvinnans lägenhet, kontrasterar upprepade gånger den stora, ogenomskinliga staden med den närliggande och konkreta bilden av en kämpande individ. (8:24 -8:30) Växlingen av inre och yttre scener efterliknar gudinnans dubbelliv. Nattlandskapet i Shanghais neon representerar hennes yttre status som en glamorös gatuvandrare medan den lilla, söta lägenheten representerar hennes inre status som en omtänksam husmor.
  1. Normal: Redigering av skolans talangshow sammanför den atomiserade berättelsen om kvinnan och hennes barn och en bredare berättelse om social intolerans. Scenbilder varvas med bilder av publikens reaktion, särskilt kvinnans strålande ansikte, som förmedlar en känsla av harmoni och enhet mellan artist och publik. (47:14) Bilden av gudinnans strålande ansikte och glada uttryck tyder på att hon trots sitt yrke är stolt över sin son som en omtänksam och kärleksfull mamma. Detta bryter ihop när hennes granne börjar skvallra för de andra om hennes yrke; nedskärningarna tycks då kontrastera barnens oskuld (46:38) med de dömande vuxnas fördärv. (47:46)

Produktionssläpp

  • 7 december 1934 Shanghai, Kina
  • 22 april 2014 Kina (4:e Beijing International Film Festival) (återställd version)
  • 15 juni 2014 Kina (Shanghai International Film Festival) (återställd version)
  • 24 juni 2014 Frankrike (franskt filmarkiv) (återställd version)
  • 14 oktober 2014 British (London Film Festival) (återställd version)

Andra releaseversioner

  • 2003 släpptes en DVD av filmen, gjord av 35 mm-tryck från The China Film Archive . Denna version kom med ett nykomponerat pianopartitur av Kevin Purrone.
  • University of Hong Kong Press packade om DVD-filmen 2005 och kombinerade den med en biografi om Ruan Lingyu som heter Ruan Lingyu: The Goddess of Shanghai . Medan originalfilmen bara använde kinesiska mellantexter för stumfilmen, har både 2003 och 2005 års versioner av DVD:n engelska mellantexter tillgängliga.

Vidare läsning

  • Meyer, Richard (2005). Ruan Ling-yu: Shanghais gudinna . Hong Kong University Press, distribuerad i USA av The San Francisco Silent Film Society.
  • Rea, Christopher (2021). Kinesiska filmklassiker, 1922-1949 . Columbia University Press.
  • Henriot, Christian (2001). Prostitution och sexualitet i Shanghai: En social historia, 1849-1949. Cambridge University Press.
  • Hershatter, Gail (1999). Farliga nöjen: prostitution och modernitet i Shanghai på 1900-talet. University of California Press; Första upplagan.
  • Harris, Kristine (2008). "Gudinnan: Fallen Woman of Shanghai." Chinese Films in Focus II , s. 128–136., doi:10.1007/978-1-349-92280-2_17.
  • Li, Guo (2012). Rethinking the Female Voice and the Ideology of Sound: On Stanley Kwans film Center Stage (Ruan Lingyu, 1992). Film International vol. 10, nr. 4, 2012, s. 72-81.

externa länkar