Gnishik formation

Gnishik formation
Stratigrafiskt omfång : Wordian (sen Murgabian) ~
Typ	Bildning
Underliggande	Arpa-formationen (Armenien) Khachik-formationen (Iran)
Överlag	Asni-formationen (Armenien) Dorud-formationen (Iran)
Tjocklek	300 m (980 fot) (Armenien) 670 m (2 200 fot) (Iran)
Litologi
Primär	Kalksten
Övrig	Skiffer
Plats
Koordinater
Ungefärliga paleokoordinater
Område	Transkaukasien
Land	Armenien Azerbajdzjan Iran
Utsträckning	Alborz bergen
Typ avsnitt
Uppkallad efter	Gnishik floden
Namngiven av	Arakelyan
År definierat	1964
Gnishik-formationen (Kaukasusbergen)

Gnishik -formationen är en geologisk formation i Armenien , Azerbajdzjan och Iran . Den bevarar fossiler daterade till den permiska periodens ordiska ålder .

De tunnbäddade kalkstenarna i formationen når en tjocklek på 670 meter (2 200 fot) i Julfa-sektionen i nordvästra Iran och 300 meter (980 fot) i Arpa River Valley i Armenien. Sedimenten avsattes i en öppen marin miljö vid den norra kanten av Paleo-Tethys Ocean .

Korallen Wentzellophyllum gnishikense fick sitt namn efter formationen.

Beskrivning

Gnishik-formationen beskrevs först formellt av Arakelyan 1964, baserat på en sektion i Gnishik-flodens dal, efter vilken formationen fick sitt namn. Bildandet representeras mestadels av tunnbäddade, ibland skifferiga, mörkgråa och svarta bituminösa foraminifera-alger biodetritala kalkstenar . En och annan blandning av leraktigt och fruktansvärt material färgar kalkstenarna ljusgrå och gulaktig. De tunnbäddade lagren växlar med grövre bäddade kompakta sorter.

De öppna marina kalkstenarna i formationen når en tjocklek av 670 meter (2 200 fot) i Julfa-sektionen i nordvästra Iran. I Iran ligger formationen över Dorud-formationen och överlagras av Khachik-formationen , medan formationen i Armenien vilar ovanpå Asni-formationen och är överlagd av Arpa-formationen. Gnishik-formationen representerar en ökning av sättningshastigheten i Perm. Sedimenten avsattes vid den norra kanten av Paleo-Tethys Ocean .

Bildandet dateras till den sena Murgabian, som tillhör det ordiska stadiet i Mellersta Perm . Gnishik-formationen är korrelerad med Ruteh- och Nesen-formationerna och det kuffengiska stadiet av kinesisk kronostratigrafi.

Fossilt innehåll

Bland många andra har följande fossil rapporterats från formationen:

Ryggradslösa djur

Trilobiter

• Pseudophillipsia armenica
• Pseudophillipsia (Carniphillipsia) paffenholzi
• Acropyge sp.

Bläckfisk

• Orthocerida indet.

Snäckor

• Pharkidonotus khairliensis
• Naticopsis jfr. spectatus
• Bellerophon sp.
• Naticopsis sp.
• Straparollus sp.
• ?Euphemites sp.
• ?Platyceras sp.
• Bellerophontidae indet.

Koraller

• Ipciphyllum araxense
• I. flexuosum
• I. originale
• I. ex gr. restriseptatum
• I. simplex
• I. subtimoricum
• I. subelegans
• Lonsdaleia aff. gracilis
• L. aff. jenningsi
• Lophocarinophyllum lophophyllidum
• L. pulchrum
• L. aff. zaphrentoideum
• Michelinia vesiculosa
• Paraipciphyllum transcaucasicum
• Parawentzelella (Parawentzelella) canalifera
• Pentaphyllum leptoconicum
• Praetachylasma alternatum
• Protomichelinia mikrostom
• Sinopora asiatica
• Szechuanophyllum szechuanense
• Ufimia elongata
• Wentzelella armenica
• Wentzelella (Wentzelella) densicolumnata
• Wentzellophyllum gnishikense
• W. parvus
• W. volzi
• Yatsengia asiatica
• Lophophyllidium sp.
• Wentzelella sp.

Crinoids

• ?Poteriocrinites ardjichensis

Rhynchonellata

• Cryptospirifer omeishanensis
• Septospirigerella baissalensis
• Terebratuloidea davidsoni
• Crenispirifer sp.
• Septospirigerella sp.

Strophomenata

• Chonostegoides baissalensis
• C. ogbinensis
• Edriosteges poyangensis
• Leptodus sp.

Stenolaemata

• Mackinneyella dzhulfensis
• Rhabdomeson floriferum
• Septopora lineata

Fusulinina

• Sichotenella jfr. sutschanica
• Yangchienia jfr. haydeni
• Nankinella jfr. ovata
• N. orbicularia
• Staffella sphaerica
• S. suborientalis
• Eoverbeekina jfr. intermedia
• Pisolina abichi
• P. subsphaerica
• Leella ex gr. bellula
• Sphaerulina crassispira
• S. ogbinensis
• Verbeekina jfr. heimi
• V. verbeeki
• Eopolydiexodina darwasica
• E. persica
• Polydiexodina chekiangensis
• Chusenella abichi
• C. doraschamensis
• Dunbarula sp.

Foraminifera

• Globigaetania angulata

Flora

Dasycladophyceae

• Atractyliopsis fecundus
• Diplopora americana
• Endoina stellata
• Epimastopora nipponica
• Gyroporella tenuimarginata
• Johnsonia spinosa
• Macroporella spinosa
• Mizzia velebitana
• Pseudogyroporella grandis
• Pseudovermiporella serbica
• Stolleyella yabei

Rhodophyceae

• Succodium ambiguum
• S. difficile
• Gymnocodium bellerofonte
• G. novum
• Permocalculus forospinus
• P. fragilis
• P. piai
• Ungdarella stellata

Se även

• Lista över fossila stratigrafiska enheter i Armenien
• Lista över fossila stratigrafiska enheter i Azerbajdzjan
• Armeniens geologi
• Azerbajdzjans geologi
• Irans geologi

Bibliografi

Geologi

• Leven, Ernst JA 1998. Permiska fusulinidsammansättningar och stratigrafi i Transkaukasien . Rivista Italiana di Paleontologia e Stratigrafia 104(3). 299–328. Åtkomst 2020-08-01.
• Saidi, Abdollah; Marie-Françoise Brunet och Luc-Emmanuel Ricou. 1997. Kontinental ansamling av Iranblocket till Eurasien, sedd från senpaleozoikum till tidig krita sänkningskurvor Geodinamica Acta 10(5). 189–208. doi : 10.1080/09853111.199

Paleontologi

• Gennari, Valerio och Roberto Rettori. 2019. Globigaetania angulata gen. n. sp. n. (Globivalvulininae, Foraminifera) från Wordian (Mellan Perm) i NW Iran Rivista Italiana di Paleontologia e Stratigrafia 125(1). 1–11. doi : 10.13130/2039-4942/11054
• Kropatcheva, GS 1999. Novie vidi pozdnepermski rugoz zakavkaziya - Nya material av sena permiska rugosaner från Kaukasus Voprosy Paleontologii 11. 24–32.
• Stukalina, GA 1999. The Late Permian crinoids from Primorye, Transcaucasia, and North Caucasus Paleontological Journal 33. 139–146.
• Ezaki, Y. 1991. Permkoraller från Abadeh och Julfa, Iran, West Tethys Journal of the Faculty of Science, Hokkaido University 23. 53–146.
• Kotlyar, GV; YuD Zakharov; GS Kropatcheva; GP Pronina; IO Chedija och VI Burago. 1989. Evolution of the latest permian biota: Midian regional stage in the USSR, 1–184...
• Nakamura, K. och F. Golshani. 1981. Notes on the Permian brachiopod genus Cryptospirifer' Journal of the Science and Faculty, Hokkaido University, Series 4, Geology and Mineralogy 20. 67–77.
• Morozova, IP 1970. Mshanki Pozdnei Permi Akademiya Nauk SSSR, Trudy Paleontologicheskogo Instituta 122. 1–346.
• Stepanov, DL; F. Golshani och J. Stöcklin. 1969. Upper Permian och Permian-Triasic gränsen i norra Iran Geological Survey of Iran Rapport 12. 1–72.
• Ruzhentsev, VE och TG Sarycheva. 1965. The Development and Change of Marine Organisms at the Palaeozoic-Mesozoic Boundary Akademiya Nauk SSSR, Trudy Paleontologicheskogo Instituta 108. 1–431.
• Shishova, NA 1964. Novyye Pozdnepermskiye Rabdomezonidy Sovetskogo Soyuza Paleontologicheskii Zhurnal 1964. 52–57.