Gerhard av Mosel, greve av Metz
Gerhard (eller Gerard) från Mosel (latin Gerhardus Mosellensis ), greve av Metz och möjligen av Alsace (ungefär 970-1025), var en lotharingsk adel verksam i början av 1000-talet. Han var en nyckelfigur inom en allians av lotharingska adelsmän som sågs som motståndare till Henrik II, den helige romerske kejsaren . Detta satte honom också i ständig konflikt med kungens lojala representanter i Lotharingen, hans släktingar i familjen som av historiker är känd som huset Ardenne–Verdun . Henrik II var Gerhards svåger, eftersom de båda hade gift sig med döttrar till greve Sigfried , stamfadern till grevarna av Luxemburg. Han var också i Ardennedynastin, även om hans familj kom att vara motståndare till hans Verdun-kusiner.
Gerhard var alltså en del av sina svärföräldrars uppror, familjen Luxemburg , ledd av Sigfrieds äldste son Henrik V, hertig av Bayern . Gerhard var också en allierad till familjen som hade varit Henrik II:s konkurrenter om tronen, och som tog över kronan efter honom, den så kallade saliska dynastin . Hans systers son blev Conrad II, helig romersk kejsare .
Familj
Gerhards exakta härkomst är osäker, men han anses vara en släkting till de så kallade Matfriede och Etichonid familjerna. Alternativen och många spekulationer har diskuterats i detalj av Eduard Hlawitschka .
När det gäller sin far har Hlawitschka försvarat en tidigmodern rekord som säger att Gerhards far var en greve av Metz vid namn Richard. Denne Richard motsvarar uppteckningar om en Richard i denna position omkring 970-986, som kanske föregicks av en greve som även hette Gerhard. Hlawitschka föreslog att denne Richard skulle vara en sonson till Godfrey, greve Palatine av Lotharingia , vars söner (möjligen den som hette Gerhard) var en förfader till kejsar Henrik III , enligt 1000-talsbiografin om Adelaide, abbedissan av Vilich .
Hlawitschka tror att Gerhards mor var en syster till hustru till Hugh Raucus Leo IX beskrevs i olika dokument som blodsläktingar till ättlingar till Gerhard och hans syskon.
Etichonid-greven av Nordgau i Alsace, vars son Hugh och sonson påvenGerhards två syskon är kända.
- Hans syster, Adelaide av Metz , gifte sig med Henrik av Speyer , och deras son var den framtida kungen av Tyskland, Conrad II.
- Hans bror Adalbert, greve i Saargau , efterträdde Gerhard som greve av Metz. Han är den tidigaste vissa manliga stamfadern till huvudlinjen av medeltida hertigar av Lorraine ( Övre Lotharingen ), som börjar med hans barnbarn med samma namn, Adalbert, hertig av Lorraine . Långt senare, 1700- talshuset Habsburg-Lorraine , var också direkta ättlingar.
Gerhard gifte sig med Eva (eller Abenza), en dotter till greve Sigfried av Luxemburg. Deras enda kända son, även kallad Sigfried, avled dem i förväg, och deras dotter Berscinda, blev abbedissa av Remiremont Abbey , där Gerhard tydligen var advocatus (tyska Vogt ) för klostret.
Gerhard från Mosel. Hlawitschkas förslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Föreslagna grevskapet Alsace
Dietmar av Merseburg rapporterade i sin Chronicon att när Henrik II gjorde anspråk på Tysklands krona 1002, var hans främsta ihärdiga motståndare norr om alperna Herman II, hertig av Schwaben , och att kungen som ett resultat av detta gav ett av Hermans län till Greve Gerhard av Alsace.
Hlawitschka har väckt tvivel om den traditionella ekvationen mellan Gerhard av Alsace och Gerard, greve av Metz, och tror att denne Gerhard är en första kusin, närmare bestämt en yngre son till Hugh Raucus.
Allians med greve Balderic
En tid efter 1010 beskrev Alpertus av Metz den mäktige mannen Gerhard av Mosel, tillsammans med greve Lambert av Leuven , som följeslagare ( clientes ) till greve Balderic , vars maktbas låg runt området öster om Nijmegen nära där Rhen och Meuse (eller Maas) floder korsar den moderna gränsen mellan Tyskland och Nederländerna. Denne Gerhard är allmänt accepterad att vara samma som bekämpade hertig Godefrid den barnlösa 1017, vars fru var en syster till kejsarinnan. Han likställs också med olika register som namnger en Gerard som var en greve av Metz. (Metz är en stad vid Mosel.)
Alpertus beskrev Gerhard som Balderics närmaste vän och sade att Balderik uppmanade honom och Lambert att belägra en ny befästning som gjorts vid floden Meuse, av hans "sachsiske" rival från norr om Rhen, Wichmann av Vreden Heribert biskopen av Köln; Adalbold II biskop av Utrecht ; och kejsaren Henrik II själv (Gerhards svåger) ska också ha gett dem avsevärd nåd.
. När situationen eskalerade skrev Alpertus att Gerhard och Lambert "sa att de skulle utstå prövningar och faror" eftersom "dessa två män alltid var beredda att väcka uppståndelse eller uppror". Men Alpertus hade mer respekt för andra anhängare av denna klick under denna dispyt:År 1015 fick greve Gerhard kontroll över forten Heimbach och Aspel (nu båda i Tyskland) för att skydda intressena för änkan och döttrarna till hans släkting vid namn Godizo, som hade varit allierad med Wichmann, och som också var släkt med Balderics hustru Adela av Hamaland . Han gav Aspel (i Rees nära Nedre Rhen) till sin allierade Balderic. Änkan gifte sig dock med Gebhard, som hade varit en soldat från Balderic, vilket gav Gebhard kontrollen över de två forten, och i direkt konflikt med sin gamle herre Balderic. Även om greve Gerhard kunde erövra fortet Heimbach, kunde Gebhard fånga Balderic och lösa honom, vilket tvingade honom att ge upp sitt anspråk på Aspel.
Efter att Balderic förlorat sitt fort Opladen Montferland ), Gerhard och Heribert biskopen av Köln hjälpte Balderik. År 1017 lyckades en ofördelaktig tjänare till Balderic inta Wichmanns gamla fästning Monterberg (nära Cleves ), sedan under förmyndarskap av hertig Berhard av Sachsen. Dietmar namnger tjänaren som sin egen första kusin Berthold, en yngre son till Liuthar, markgreve av Saxon North March . Detta tillfångatagande gav hopp till Balderic men kejsaren beordrade att fortet skulle förstöras, och Gerhard var en av de magnater som ombads att säkerställa att detta skedde. Därefter ordnade Gerhard så att samma tjänare fällde Gebhard och lovade att få honom in i fortet Heimbach, där Gerhard, som väntade på honom, kunde döda honom och hämnas Balderics död.
(troligen iKonflikt med hertig Godfrey
Godfrey II, hertig av Nedre Lorraine "den barnlösa" var en lojalist till Henrik II som styrde Nedre Lotharingen. Dietmar av Merseburg beskrev hur han besegrade greve Gerhard, vars män Dietmar beskrev som banditer, i en strid som började som en rättsduell den 27 augusti 1017, och fångade både greve Balderic och Gerhards son Siegfried, som beskrevs som kejsarinnans brorson. Med Gerhard fanns den blivande kungen Conrad II, son till greve Gerhards syster Adelaide av Metz, som Dietmar säger skadades av Godfrey II:s styrkor 1017. Bland de döda fanns en Walter Pulverel, en anhängare till Gerhard från Bourgogne som enligt Dietmar , klädd som en präst och pulveriserade sina motståndare. Dietmar rapporterar också att endast 30 av Godfreys soldater dödades, "visserligen bland de bästa". Krönikan om handlingar ( Gesta ) av biskoparna av Cambrai antyder att detta slag ursprungligen planerades av Gerhard som en överraskningsattack. Den nämner också att Gerhards son Siegfried skadades och därefter dog. Den beskriver Gerhards nederlag som ett avskräckande mot uppror som hade framkallats av Henrik II:s svägerska, inklusive Gerhards fru.
År 1018 tvingades Godfrey och Gerhard sluta fred av kejsaren, och Balderic försonades också med kejsaren, men Godfrey II besegrades sedan förkrossande och tillfångatogs senare samma år när de ledde kejserliga styrkor mot en annan rebell, Dirk III, greve av Holland , vars mor, liksom Gerhards hustru Eva, var en syster till kejsarens hustru Cunegunde.
- ^ Hlawitschka, s. 123-124; s. 141-142, särskilt fotnot 229.
- ^ Hlawitschka, s.139, s.154 (fn 254), s.181.
- ^ Hlawitschka, sid. 142
- ^ Dietmar, Warner övers. s. 219-220.
- ^ Hlawitschka, s. 148-150.
- ^ Hlawitschka, s.87 fn 33.
- ^ Alpertus 2.2, Bachrach-översättning, s. 35-38.
- ^ Alpertus 2.10-2.11, Bachrach-översättning, s. 52-54.
- ^ Alpertus 2.13-2.18, Bachrach-översättning, s. 57-65. Dietmar, Warner översättning, s.345-6.
- ^ Dietmar, Warner översättning s.351-352
- ^ Deeds of the Bishops of Cambrai, 3.11.
- ^ Dietmar, Warner övers. s. 373
- ^ Dietmar, Warner övers. s. 374
- ^ Dietmar, Warner översättning, s.380
Biografi
- Hlawitschka, Eduard (1969), Die Anfänga des Hauses Habsburg-Lothringen. Genealogische Untersuchungen zur Geschichte Lothringens und des Reiches im 9., 10. und 11. Jahrhundert
Medeltida verk
- Alpertus av Metz , De diversitate temporum :
- Latinsk MGH-upplaga: Alpertus of Metz (1841), Pertz (red.), De diversitate temporum , MGH Scriptores, vol. 4
- Holländsk översättning: Alpertus av Metz (1999), Gebeurtenissen van deze tijd , översatt av van Rij, Hilversum
- Engelsk översättning: Alpertus of Metz (2012), Warfare and Politics in Medieval Germany, ca. 1000. On the Variety of Our Times , översatt av Bachrach, David S.
- Dietmar (Thietmar) från Merseburg, Chronicon :
- Äldre latinsk MGH-upplaga: Thietmar av Merseburg, Lappenberg (red.), Chronicon , MGH Scriptores, vol. 3, sid. 851
- Nyare latinsk MGH-upplaga: Holtsmann, ed. (1935), Chronicon , MGH SS rer. Bakterie. NS, vol. 9
- Engelsk översättning: Ottonian Germany. The Chronicon of Thietmar of Merseburg , översatt av Warner, David A., Manchester, 2001
- Tysk översättning: R. Holtzmann, Die Chronik des Bischofs Thietmar von Merseburg und ihre Korveier Überarbeitung återgiven av Trillmich 1957.
- Latin MGH-upplaga: Bethmann, Ludwig Conrad, red. (1846), Gesta episcoporum Cameracensium , MGH Scriptores, vol. 7
- Engelsk översättning: Bachrach, David S; Bachrach, Bernard S; Leese, Michael, Deeds of the Bishops of Cambrai, översättning och kommentarer