Genèvedeklarationen om väpnat våld och utveckling
Genèvedeklarationen om väpnat våld och utveckling belyser den roll som stater och det civila samhället måste spela för att förebygga och minska våld i samband med krig, brottslighet och social oro . Deklarationen antogs den 7 juni 2006 och har nu godkänts av 113 stater. Det är det starkaste politiska uttalandet hittills som tar upp effekterna av väpnat våld i ett utvecklingssammanhang. Regelbundna diplomatiska regionala möten på hög nivå och ministerkonferenser äger rum för att bedöma framstegen när det gäller processen och genomförandet av Genèveförklaringen; de två första ministeröversynskonferenserna ägde rum 2008 och 2011. Under 2014 har en serie regionala granskningskonferenser anordnats, inte bara för att se över processen för genomförandet av Genèvedeklarationen utan också för att reflektera och samla stöd för att integrera en meningsfull minskning av väpnat våld i nationella och internationella utvecklingsprocesser, inklusive utvecklingsagendan efter 2015.
Översikt
Genom att underteckna Genèvedeklarationen förbinder sig staterna att:
- Stödja initiativ för att mäta de mänskliga, sociala och ekonomiska kostnaderna för väpnat våld;
- Genomför bedömningar för att förstå och reagera på risker och sårbarheter;
- Utvärdera effektiviteten av program för att förebygga och minska väpnat våld runt om i världen; och
- Att sprida lärdomar och bästa praxis.
Genom att förstå att kampen mot det globala gissel väpnat våld och utsikterna för hållbar utveckling är nära sammanlänkade, erkänner undertecknarna att väpnat våld utgör ett stort hinder för att uppnå millennieutvecklingsmålen . De är överens om att stärka sina ansträngningar för att integrera för att minska väpnat våld och konfliktförebyggande program i nationella, regionala och multilaterala utvecklingsramar och strategier.
Tillvägagångssättet bygger på tre pelare:
- Advocacy: spridnings- och samordningsinitiativ för genomförandet av Genèvedeklarationen
- Mätbarhet: landbaserad kartläggning och övervakning av väpnat våld för att identifiera ingångspunkter och möjligheter till ingripanden
- Programmering: praktisk programmering om förebyggande och minskning av väpnat våld
En kärngrupp med 14 undertecknande stater och anslutna organisationer ansvarar för att styra processen och vägleda genomförandet av Genèvedeklarationen. Anslutna organisationer inkluderar Bureau for Crisis Prevention and Recovery (BCPR) i FN:s utvecklingsprogram (UNDP), Small Arms Survey — som också är värd för Genèvedeklarationens sekretariat —, Development Assistance Committee (DAC) i Organisationen för ekonomiskt samarbete -operation and Development (OECD), och Quaker United Nations Office (QUNO).
Kärngruppsmedlemsstater:
|
|
|
|
Undertecknande uppger:
|
|
|
|
Se även
externa länkar
- http://www.genevadeclaration.org
- Den fullständiga texten till Genèvedeklarationen
- Den globala bördan av väpnat våld
- Forskningsanteckningar om att minska väpnat våld, möjliggöra utveckling (2012)
- Working Paper on Working Against Violence: Promising Practices in Armed Violence Reduction and Prevention (2011)
- 2006 i Schweiz
- Internationella utvecklingsavtal
- Ickevåld
- Fördrag ingicks 2006
- Afghanistans fördrag
- Albaniens fördrag
- Angolas fördrag
- Argentinas fördrag
- Australiens fördrag
- Österrikes fördrag
- Bangladeshs fördrag
- Belgiens fördrag
- Benins fördrag
- Bosnien och Hercegovinas fördrag
- Brasiliens fördrag
- Bruneis fördrag
- Bulgariens fördrag
- Burkina Fasos fördrag
- Kameruns fördrag
- Kanadas fördrag
- Chiles fördrag
- Colombias fördrag
- Costa Ricas fördrag
- Kroatiens fördrag
- Cyperns fördrag
- Danmarks fördrag
- Östtimors fördrag
- Ecuadors fördrag
- El Salvadors fördrag
- Etiopiens fördrag
- Fijis fördrag
- Finlands fördrag
- Frankrikes fördrag
- Georgiens fördrag (land)
- Tysklands fördrag
- Ghanas fördrag
- Greklands fördrag
- Guatemalas fördrag
- Guineas fördrag
- Guyanas fördrag
- Honduras fördrag
- Ungerns fördrag
- Islands fördrag
- Indonesiens fördrag
- Irlands fördrag
- Italiens fördrag
- Elfenbenskustens fördrag
- Jamaicas fördrag
- Japans fördrag
- Jordaniens fördrag
- Kazakstans fördrag
- Kenyas fördrag
- Fördrag i Kirgizistan
- Libanons fördrag
- Lesothos fördrag
- Liberias fördrag
- Liechtensteins fördrag
- Litauens fördrag
- Luxemburgs fördrag
- Madagaskars fördrag
- Malawis fördrag
- Malaysia fördrag
- Malis fördrag
- Mauritius fördrag
- Mexikos fördrag
- Mongoliets fördrag
- Montenegros fördrag
- Marockos fördrag
- Moçambiques fördrag
- Naurus fördrag
- Fördrag i Nepal
- Nya Zeelands fördrag
- Nicaraguas fördrag
- Nigers fördrag
- Nigerias fördrag
- Nordkoreas fördrag
- Nordmakedoniens fördrag
- Norges fördrag
- Palau fördrag
- Panamafördrag
- Papua Nya Guineas fördrag
- Perus fördrag
- Portugals fördrag
- Fördrag i Qatar
- Rumäniens fördrag
- Rwandas fördrag
- Samoa fördrag
- Senegals fördrag
- Serbiens fördrag
- Sierra Leones fördrag
- Slovakiens fördrag
- Sloveniens fördrag
- Sydafrikas fördrag
- Sydkoreas fördrag
- Spaniens fördrag
- Sveriges fördrag
- Schweiz fördrag
- Tadzjikistans fördrag
- Thailands fördrag
- Fördrag i Togo
- Ugandas fördrag
- Uzbekistans fördrag
- Vanuatus fördrag
- Zambias fördrag
- Zimbabwes fördrag
- Fördrag i Demokratiska republiken Kongo
- Dominikanska republikens fördrag
- Heliga stolens fördrag
- Fördrag av den libyska arabiska Jamahiriya
- Nederländernas fördrag
- Filippinernas fördrag
- Republiken Sudans fördrag (1985–2011)
- Salomonöarnas fördrag
- Fördrag i Förenade Arabemiraten
- Förenade kungarikets fördrag