Galway till Clifden järnväg
| Clifden grenlinje | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
.jpg) Clifden station c. 1910
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Översikt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Andra namn) | Connemara Railway | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Status | Upphörde med verksamheten | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ägare | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Plats |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Termini | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stationer | 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Service | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Typ | Tung räls | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Systemet | Great Southern Railways | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Operatör(er) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Öppnad | 1895 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stängd | 1935 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Teknisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Linjens längd | 49 + 1 ⁄ 4 miles (79,3 km) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal spår | Enkelspårig | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Karaktär | Sekundär | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Spårvidd | 1 600 mm ( 5 fot 3 tum ) irländsk spårvidd | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrifiering | Ej elektrifierad | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Galway till Clifden järnvägen eller Connemara Railway var en järnvägslinje som öppnades i Irland av Midland Great Western Railway (MGWR) 1895. Den ledde från Galway till Clifden , huvudstaden i den glest befolkade Connemara -regionen i västra länet Galway . Det stängdes av MGWR:s efterträdare, Great Southern Railways (GSR) 1935.
Historia
De första förslagen för att utveckla den glesbefolkade regionen Connemara med en järnvägslinje går tillbaka till järnvägarnas tidiga dagar i Irland när det blev förutsägbart att järnvägsnätet skulle nå provinshuvudstaden Galway. Staden Clifden var huvudsakligen ansluten till havet, med en diligens och vagnar som gav blygsamma landtransporter . Dessa förbindelser var helt otillräckliga, särskilt under stränga vintrar, och sådana väderförhållanden ledde till missväxt på 1880-talet. Utarmningen av befolkningen i Connemara ökade dramatiskt och kraven på en järnvägsförbindelse som en strukturell åtgärd var högljudda, projektet beskrevs till och med som "en fråga av nationell betydelse". Alla initiativ misslyckades dock initialt på grund av de ekonomiska resurserna.
Finansiering och byggande
Under Arthur Balfour möjliggjorde Light Railway Act (Irland) från 1889 och framåt statligt ekonomiskt stöd till järnvägsprojekt med små vinstutsikter och därmed utvecklingen av det glesbefolkade irländska västerlandet i större skala. För MGWR innebar detta realiseringen av två projekt. Förutom järnvägen till Clifden gjorde detta det också möjligt att bygga sträckan från Westport till Achill Sound i County Mayo , och båda linjerna marknadsfördes därefter gemensamt för turism. [ verifiering krävs ]
Efter beslutet att bygga järnvägen var sträckan ännu inte klar. Majoriteten av befolkningen, runt 60 000 människor, bodde längs kusten och eftersom det fanns ett akut behov av att öppna upp bättre marknader för det lokala fisket föredrogs en kustväg från Oughterard. Av skäl som idag inte anses vara helt klarlagda valdes dock en väg längre in i landet. Det mest sannolika antagandet är att ägaren av Ballynahinch Castle ställt en stor mängd mark till förfogande utan kostnad för byggandet av järnvägen och därmed väsentligt påverkat beslutet. Denna variant var kortare, men ledde genom ett märkbart mindre befolkat område, och på grund av den sumpiga undergrunden måste en mer massiv underbyggnad byggas i vissa sektioner.
Regeringen godkände ett belopp på 246 000 pund för Connemara-rutten. Eftersom byggandet av järnvägen också var en nödåtgärd borde varje arbetssökande antas och de första förberedelserna påbörjades vintern 1890/91. Strejker bröt ut i Clifden för första gången i mars 1891. Charles Braddocks kontrakterade byggföretag accepterade alla arbetssökande som begärts, men visade sig vara en försumlig betalare. Ju längre bort från Galway, desto mer oregelbundet fick arbetarna sina löner så att ytterligare strejker följde. I juli 1892 drog järnvägsbolaget tillbaka projektet från Braddock och överlämnade det till TH Faulkner, under vilken arbetet nu var tillförlitligt, men inte längre som planerat 1893, på grund av de tidigare strejkerna. Ju längre bort från Galway, desto mer oregelbundet fick arbetarna sina löner så att ytterligare strejker följde. I november 1893 sysselsattes 1 500 arbetare, inte utan sociala spänningar med befolkningen, som ofta orsakades av illegal servering av alkohol på byggarbetsplatserna.
Operationen
Den första delen från Galway till Oughterard öppnade den 1 januari 1895. Förutom Joseph Tatlow, generaldirektör för MGWR, och hedersgäster, fanns det knappt någon publik, eftersom nyårsdagen var en strikt kyrklig helgdag och var reserverad för att gå i kyrkan tjänster. Den 1 juli 1895 togs resten av linjen till Clifden i drift, även om stationerna vid Maam Cross och Ballynahinch inte kändes tillräckligt färdiga för att till en början öppnas för allmänheten.
På grund av avståndet från kusten fick godstrafiken inte den från början önskade omfattningen utan gav den utvecklade regionen den efterlängtade pålitliga förbindelsen till provinshuvudstaden Galway och mer avlägsna försäljningsmarknader. Denna utveckling fick järnvägsbolaget att förlita sig starkt på turistpassagerartransporter. Redan i slutet av 1800-talet åtnjöt den vilda och romantiska ensamheten i Connemara en viss popularitet som sommardestination hos aristokratin och överklassen. Från och med 1903 körde Midland Great Western Railway direkta snabbtåg med matvagnar från Dublin till Clifden under sommarsäsongen, och ett exklusivt hotell byggdes vid Recess station. Motoriserade hytter utvecklades som en föregångare till senare busslinjer linjen från Clifden till Westport och etablerade en förbindelse med järnvägsbolagets andra grenlinje. Kändisar och medlemmar av aristokratin som ägde sommarhus i Connemara eller kom på fiskesemester väckte intresset hos allmänheten i regionen som resmål. [ citat behövs ]
Första världskriget , det irländska frihetskriget och det resulterande irländska inbördeskriget minskade turistverksamheten. Under inbördeskriget skadades järnvägen hårt på flera ställen, vilket resulterade i en avstängning på sju månader.
Stängning
När denna tvist var över försvårade den redan ökade konkurrensen från vägtrafiken järnvägen. År 1925 slogs järnvägarna i den irländska fristaten (föregångaren till dagens irländska republik ) samman under namnet Great Southern Railways . Banornas redan dåliga skick gjorde en genomgripande renovering nödvändig från 1930-talet. De blygsamma inkomsterna från Connemara-linjen fick Great Southern Railway att upphöra med sin verksamhet. På eftermiddagen den 27 april 1935 lämnade det sista tåget Clifden station; på denna resa tillkom alla de vagnar som fortfarande fanns på stationerna. Spåren och stålbron över floden Corrib togs sedan bort och såldes till ett tyskt skrotföretag för bara 10 pund. Som en ersättning för järnvägen asfalterades vägförbindelsen mellan Galway och Clifden (numera riksväg N59 ) och en busslinje anlades.
Rutt
Connemara Railway var enkelspårig i den breda spårvidden av 1 600 millimeter (63 tum), eller "irländsk spårvidd". Utgångspunkten var Galway tågstation . Medan den fortfarande var i staden passerade rutten under Prospect Hill i järnvägens enda tunnel, som faktiskt var ett täckt snitt . Järnvägen korsade floden Corrib på den största brostrukturen på linjen och lämnade Galway i nordvästlig riktning. Efter packa ihop av Lough Corrib via Moycullen och Ross , ledde det först till Oughterard . Därifrån gick den genom det glesbefolkade hjärtat av Connemara längs stranden av Lough Bofin [ citat behövs ] och Lough Ardderry [ citat behövs ] till Maam Cross , en viktig korsning med nationella vägar. På den södra kanten av Joyce Country, [ citat behövs ] inom synhåll från de tolv Bens, [ citat behövs ] fortsatte det genom Recess, County Galway , där järnvägshotellet låg, [ citat behövs ] och Loughs Derryclare och Ballynahinch. Efter 48,5 miles (78,1 km) nåddes ändstationen vid Clifden . Det fanns totalt 41 broar och kulvertar längs sträckan. Stationerna Moycullen, Oughterard, Maam Cross och Recess designades som korsningsstationer med två plattformar. Slutet gård , skivspelare , av linjen vid Cliften hade en enda plattform, godsbod och ett lokskjul.
Arv
Även om Connemara Railway revs på 1930-talet, är många delar av järnvägens infrastruktur fortfarande välbevarad. Medan järnvägslinjen i staden Galway inte längre känns igen på grund av byggverksamhet, finns tunneln under Prospect Hill och pelarna på bron över Corrib fortfarande kvar. [ citat behövs ] Från stadsgränsen har rutten inklusive många broar och kulvertar förblivit i stort sett obehindrad och kan tydligt ses i landskapet. [ citat behövs ] Vissa delar används som uppfarter och tillfartsvägar. ; Flera av stationsbyggnaderna som såldes till privata köpare existerar fortfarande Clifdens tågstation integrerades i ett hotellkomplex. Lokboden rymmer numera museum, godsboden användes som teaterscen och biograf.
Järnvägsväckelse
Från och med juli 2020 pågick arbetet vid Maam Cross för att sätta upp en arvsjärnväg , som skulle få namnet Connemara Railway . Covid-pandemin försenade denna plan.
Fotnoter
Källor
- Baker, Michael HC (1972). Irländska järnvägar sedan 1916 . Shepperton: Ian Allen. ISBN 0711002827 . OCLC 248259641 .
- Beaumont, Jonathan (18 september 2021). Spår genom Connemara: Galway-Clifden järnvägen . Locomotion papper. Oakwood Press. ISBN 9780853617594 . OCLC 1263340905 .
- Casserley, HC (1974). Översikt över irländsk järnvägshistoria . Newton Abbot & North Pomfret: David & Charles. ISBN 0715363778 . OCLC 249227042 .
-
Clifden Station House Courtyard (2010). "Stationshusteatern" . Arkiverad från originalet den 26 september 2011 . Hämtad 22 maj 2010 .
{{ citera webben }}: CS1 underhåll: olämplig URL ( länk ) - Galway Express (4 april 1885). "Clifden Railway" . Hämtad 22 maj 2010 .
- Murphy, Glen (25 juli 2020). "Järnvägsväckelse: Ångtågen kommer att återvända till Connemara nästan ett sekel senare" . Irish Times . Hämtad 21 maj 2021 .
- O'Cuiv, Eamon (20 juli 2020). Molscéal 'The Quiet Man' järnvägsstation . Connemara järnväg . Hämtad 22 maj 2021 – via YouTube.
-
Rasche, H. (1999). "Irische Eisenbahnen" [Irländska järnvägar — Kapitel 1: Midland Great Western Railway: Galway - Clifden]. Irish-net (på tyska). 1. Kapitel: Die Midland Great Western Railway: Galway–Clifden . Hämtad 22 maj 2010 .
{{ citera webben }}: CS1 underhåll: url-status ( länk ) - Rowledge, JWP (1995). En regional historia av järnvägar . Vol. 16–Irland. Penryn: Atlantic Transport Publishers. ISBN 0-906899-63-X . OCLC 164930974 .
- Shepherd, W. Ernest (1994). Midland Great Western Railway of Ireland: An Illustrated History . Leicester: Midland Publishing . ISBN 1-85780-008-7 . OCLC 60006991 .
- Villiers-Tuthill, Kathleen (1995). "The Connemara Railway 1895-1935" . Historia Irland . Vol. 4, nr. 3. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010 . Hämtad 21 maj 2021 .
Vidare läsning
- Kirwan, Robert J. (1895). Royal Zoological Society of Ireland (red.). "Geologiska anteckningar från West Galway - Galway och Clifden Railway" . Den irländska naturforskaren . Dublin: Eason & Son: 151–162. OCLC 477441608 .
- O'Gorman, Ronnie (13 maj 2021). "Clifden railway - En enastående ingenjörsprestation" . Galway Annonsör . Hämtad 22 maj 2021 .
- Ryan, JH (1902). "The Galway to Clifden Railway" . Transaktioner från Institutionen för civilingenjörer i Irland . Dublin. 28 : 203–236. doi : 10.48495/tm70mz48v .