GRETA

GRETA

Europarådets flagga, 1953
Typ	Övervakningsmekanism
Huvudkontor	Strasbourg
Medlemmar	10-15 oberoende och opartiska experter
Hemsida	www .coe .int /sv /webb /anti-människosmuggling /greta

Expertgruppen för åtgärder mot människohandel , mer känd som GRETA, är den övervakningsmekanism för människohandel som inrättats av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel i artikel 36. Den stipulerar att GRETA kan ha fr.o.m. 10 till 15 medlemmar av oberoende och opartiska experter med olika bakgrunder. De har valts bland medborgare i de stater som är parter i konventionen och är kända för sin kompetens och yrkeserfarenhet inom de områden som omfattas av konventionen; mandatperioden är fyra år, kan förlängas en gång. Den nuvarande sammansättningen av GRETA speglar en könsmässig och geografisk balans.

Gruppen ansvarar för övervakning och utvärdering av genomförandet av konventionen av parterna, enligt ett förfarande som är uppdelat i omgångar. I början av varje omgång definierar GRETA självständigt de bestämmelser som ska övervakas och bestämmer det lämpligaste sättet att genomföra utvärderingen, med vägledning av arbetsordningen för utvärdering av genomförandet av konventionen. Dessutom publicerar GRETA regelbundet allmänna rapporter om sin verksamhet.

Historia

Konventionen antogs av Europarådets ministerkommitté den 3 maj 2005 och trädde i kraft den 1 februari 2008. GRETA höll sitt första möte i Europarådet i Strasbourg den 24–27 februari 2009. Mötet valde bl.a. för en första mandatperiod på två år, en president och två vicepresidenter.

10-årsdagen av ikraftträdandet av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel firades med konferensen: "Tio år av implementering av konventionen om åtgärder mot människohandel: effekter och utmaningar framöver". Den hölls den 22 maj 2018 på Palais de l'Europe i Strasbourg, Frankrike. Konferensen samlade cirka 180 deltagare, inklusive nationella samordnare och rapportörer mot människohandel, företrädare för det civila samhället, överlevande från människohandel, företrädare för internationella organisationer, akademi och näringsliv.

Lagstiftning om människohandel

Det finns tre huvudsakliga rättsliga instrument om människohandel, varav ett ledde till skapandet av GRETA:

1. Förenta nationernas generalförsamling antog den 15 november 2000 en resolution som upprättade konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet . Konventionen hade tre tilläggsprotokoll :

• Protokoll för att förhindra, undertrycka och bestraffa människohandel, särskilt kvinnor och barn .
• Protokoll mot smuggling av migranter till lands, till sjöss och i luften .
• Protokoll mot olaglig tillverkning och handel med skjutvapen .

2. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel som etablerade GRETA som övervakningsmekanismen för människohandel;

Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpning av människohandel och skydd av dess offer.

Strukturera

GRETA består av 15 oberoende medlemmar och opartiska experter, som väljs ut av partskommittén för fyra år. Sammansättningen av GRETA består av en president, två vice ordförande och tretton experter.

GRETA-medlemmarna väljs enligt Reglerna om valförfarande, som föreskriver att medlemmarna "måste ha erkänd kompetens inom områdena mänskliga rättigheter, bistånd och skydd av offer eller åtgärder mot människohandel, eller yrkeserfarenhet av de områden som omfattas av konventionen. De måste tjäna i sin individuella kapacitet, vara oberoende och opartiska och vara tillgängliga för att tjäna GRETA effektivt".

Kandidaterna nomineras av de stater som är parter i konventionen.

Mål

GRETA:s huvudsakliga mål är att utvärdera genomförandet av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel av parterna, enligt ett förfarande uppdelat i fem delar som fastställts av arbetsordningen för utvärdering av genomförandet av konventionen.

Arbetsordning för utvärdering av konventionens genomförande

Arbetsordningen för utvärdering av genomförandet av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel av parterna antogs den 17 juni 2009 och ändrades den 21 november 2014; de trädde slutligen i kraft den 1 januari 2015.

De gav en specifik struktur för utvärderingsmekanismen och delade upp den i fem delar:

DEL I: Utvärderingsförfarande; den är uppdelad i omgångar och varaktigheten för varje utvärderingsomgång ska vara fyra år, om inte annat beslutas av GRETA. Gruppen väljer de specifika bestämmelserna i konventionen som varje utvärderingsomgång ska baseras på.

DEL II: Utvärderingsmetoder; för varje utvärderingsomgång ska GRETA utarbeta ett frågeformulär om genomförandet av parterna och det ska vara offentligt. Parterna besvarar sedan frågeformuläret inom den tidsfrist som fastställts av GRETA. Gruppen kan besluta att rikta frågeformuläret eller någon annan begäran om information till specifika icke-statliga organisationer, andra relevanta organisationer och medlemmar av det civila samhället i parterna, som kommer att vara aktiva inom åtgärder mot människohandel .

Subsidiärt till den information som lämnats skriftligen kan GRETA besluta att genomföra ett landsbesök hos den berörda parten om den anser det nödvändigt att komplettera denna information eller för att utvärdera det praktiska genomförandet av de åtgärder som vidtagits.

DEL III: Rapporter och slutsatser; GRETA utser rapportörer för varje utvärderande rapport. Den består av en beskrivande del, en analytisk del och slutsatser. Utkastet till rapport ska granskas, diskuteras och godkännas av GRETA i plenum och sedan överlämnas till den berörda parten för synpunkter, som ska lämnas inom den tidsfrist som GRETA bestämmer.

Gruppen ska anta sin rapport och sina slutsatser med 2/3 majoritet av de avgivna rösterna och sedan överlämna dem till partiet, som ska uppmanas att lämna eventuella slutliga kommentarer inom en månad efter antagandet. GRETA:s rapport och slutsatser, tillsammans med eventuella kommentarer från den berörda parten, ska offentliggöras vid utgången av tidsfristen på en månad för att lämna synpunkter och skickas till partskommittén.

DEL IV: Informationsteknik ; För att bidra till att övervakningsmekanismen fungerar effektivt och för att underlätta arbetet för berörda intressenter ska informationsteknik användas vid varje steg i förfarandet för att utvärdera genomförandet av konventionen av parterna.

DEL V: Ändringar ; det är specificerat att dessa regler kan ändras genom beslut fattat av en majoritet av medlemmarna i GRETA.

Övervakning av aktiviteter

Enligt den interna arbetsordningen utförs övervakningen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 38 i konventionen och reglerna för utvärderingsförfarandet och av GRETA:s medlemmar. Årsrapporter lämnas till partikommittén och ministerkommittén.

Från och med den 14 januari 2020 producerade GRETA åtta allmänna rapporter om sin verksamhet, som täcker olika tidsrymd.

Förutom att inhämta information från det civila samhället bedriver GRETA även landövervakningsaktiviteter; inom detta ramverk utvärderar GRETA de åtgärder som vidtagits av parterna (enligt artikel 36, punkt 1 i konventionen). Därför designar och utvecklar GRETA frågeformulär, bedömer och utvärderar länders arbeten. Svaren lämnas av länderna på begäran av GRETA; Gruppen kan också begära ytterligare information efter att ha mottagit frågeformuläret.

Andra aktiviteter

GRETA genomför aktiviteter för att främja en bättre förståelse och implementering av sina rapporter och slutsatser. Rundabordssamtal som föreslagits till alla länder som utvärderats av GRETA är ett sätt att diskutera implementeringen av GRETAs rekommendationer sedan 2012. Andra aktiviteter är konferenser, kapacitetsuppbyggnad och möten med nationella samordnare.

Kritik

Enligt studien utförd av Conny Rijken (INTERVICT, Tilburg University) tar GRETA inte heltäckande och konsekvent upp barnspecifika behov i enlighet med konventionen, till exempel när det gäller barn som är mentalt mindre begåvade men som kan fungera i samhället i viss utsträckning tycks särskilt unga flickor med begränsad kapacitet löpa en ökad risk; GRETA fokuserar dock inte tillräckligt på denna grupps behov i den första utvärderingsomgången. Det sägs också att GRETA bör förstärka uppmärksamheten på manliga offer i form av hjälp och skyddsåtgärder och för att öka medvetenheten. I ett bredare perspektiv, enligt Rijken, kunde/bör GRETA:

• ställa frågor om hur exploatering av arbetskraft har definierats i nationella lagar, eftersom definitionen av exploatering av arbetskraft behöver studeras ytterligare;
• vara mer konsekvent i hur den utvärderar eftertanke och återhämtningstid för illegalt bosatta migranter.
• använda erfarenheter från andra internationella övervakningsorgan för att säkerställa öppenhet i sina utvärderingskriterier när det gäller den senaste utvecklingen av staternas skyldigheter;
• följa strukturen i konventionen om åtgärder mot människohandel;
• förklara vad GRETA förväntar sig av stater när det gäller människorättsbaserad strategi, med en förklaring att endast om stater har implementerat konventionen i linje med alla konventionsförpliktelser kan den hävda att de har implementerat en mänsklig rättighetsbaserad strategi.

Enligt den forskning som La Strada International utförde angående den första omgången av utvärderingar av GRETA, (i) när icke-statliga organisationer fick frågeformulär ville de få instruktioner om vad som förväntades av dem för att kunna ge input; (ii) under landsbesök fanns det inte tillräckligt med tid för att diskutera alla frågor som icke-statliga organisationer ville prata om.